DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Ubåtsjakten tycks nedlagd för nu. Men hur lyckades vi journalister med vår jakt på vad det egentligen var som rörde sig där under ytan? Vi letade journalister som letade militärer som letade undervattensverksamhet. Nördtidningarna växer när alla andra krymper. Vi hälsar på hos några tidskrifter som kombinerar att vara väldigt smala med att vara väldigt framgångsrika just nu. Och så kritik mot SVT som felaktigt pekade ut familjehemsföräldrar som alkoholister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kritisk ubåtsrapportering kräver kunskapUbåtshysterin tycks vara över för tillfället. Den största militära operationen i Stockholms skärgård på två decennier. Det har varit en minst sagt massiv medierapportering under veckan. Med livebevakning många timmar i sträck. Det har hyrts helikoptrar, avrustade stridsbåtar och det har gjorts en oändlig mängd direktsända skildringar av sjöfåglar, svårigheten att se i mörkret, väder och vind. Till och med Ekot lät emellanåt som naturmorgon när mediebevakningen började gå alltmer tomgång. Det har handlat om snabba båtar, långsamma båtar och båtar som rör sig över vattenytan. Och så har vi alla uppgifter som cirkulerat i medier. T ex den svartklädda mannen som jagades av Must och Säpo och som fick många av oss att tänka på ryska grodmän i skärgården men som senare troligtvis visat sig vara en vadande öringsfiskare när TV4:s nyheterna hittade honom. Expressen som trodde att DN:s inhyrda och avrustade stridsbåt åkte tungt beväpnad ut på insats. Och gryniga bilder med suddiga pixlar har beskrivits som”bildbevis”. Men frågan är om mediekonsumenterna verkligen fått någon hjälp av våra medier med att begripa vad som hände i veckan och vad det i så fall skulle kunna betyda för landets säkerhetsläge. Reportrar här har varit Sara Edvinsson, Jonna Westin och Lasse Truedson. Familjehemsföräldrar felaktigt uthängda som alkoholister i SvTVårdnadstvister är svåra att skildra – och det gäller även för barn som är placerade i familjehem. Här finns ofta infekterade konflikter mellan biologiska föräldrar och familjehemsföräldrarna. Det är svåra historier med trasiga bakgrunder och känsliga uppgifter Att som journalist ta ställning och välja sida i en sådan konflikt innebär stora risker för alla inblandade, inklusive sanningen. Vi tittar i veckan närmare på ett sådant fall. Vi ska till Gävle där medier både lokalt och på riksnivå, inte minst i SVT: s nyhetsprogram Rapport och Aktuellt har hängt ut ett par fosterhemsföräldrar som alkoholister. Trots att utredningar i två kommuner friat dom från anklagelserna. Nu har även IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kommit fram att kommunerna inte brustit på något sätt när de placerat barn i det aktuella familjehemmet. Tonchi Percan är reporter tillsammans med Mattias Pleijel. De nördigaste tidskrifterna överlever bästNästan varje vecka pratar vi om det här i Medierna, den stora tidningsdöden och de bistra framtidsutsikterna. Men i denna sorgeocean av nedskärningar och brant dalande kurvor finns små fyrar av hopp. De nischade magasinen som sprider de inzoomade, avgränsade ämnenas ljus och hoppet om överlevnad. Ofta påfallande nördiga tidningar. Som tidningen Klassiker som ökade mest i årets orvestoundersökning, branschens sätt att försöka mäta antalet läsare, med 47% sedan förra mätningen. Tove Palén nosade upp redaktionen och boffade begagnad bildoft.

25 Okt 201434min

Det är höstens mest omtalade svenska bok och nu kommer kritiken vi har läst Daniel Suhonens bok om Håkan Juholt. Ju mer medier vet om sin publik desto betalt kan man få för annonserna. Men var går gränsen? När blir medier, om inte storebror så i varje fall lillebror, i förhållande till dig? Och så har Martin Schibbye reagerat på tystnaden om journalister som fängslats i Egypten för att ha gjort sina jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har Daniel Suhonen grund för sina långtgående teorier?Höstens i särklass mest omtalade svenska bok är Daniel Suhonens berättelse om Håkan Juholt: Partiledaren som klev in i kylan”. En bok där Suhonen avslöjar turerna inom det socialdemokratiska partiet och en fet berättelse om hämnd, intriger, hemliga mejl och sms. Det är spännande läsning inte minst på grund sättet boken är skriven. Daniel Suhonen har kommit över ett gediget källmaterial och han tvekar inte att väva mönster där slutsatser dras och personer pekas ut – men ibland är det oklart hur mycket författaren egentligen har på fötterna, vad som är indicier och vad som belägg - och i veckan har flera mindre och grövre faktafel påpekats. Boken lanseras som journalistik och förlaget beskriver den som ett avslöjande ”reportage”.Men i veckan har frågetecknen radats upp kring den journalistiska metoden och pressetiken. Martin Wicklin träffade Daniel Suhonen i veckan för att prata om just det här.Krönika av Martin Schibbye: Skriv så fängslade reportern får gifta sig i frihetNu ska vi till Egypten där den arabiska våren övergått i höst på mer än ett sätt och för de tre journalister från Al Jazeeras engelskspråkiga kanal och som sitter fängslade i snart ett år har den övergått i vinterkyla. De dömdes till tio års fängelse för att ha gjort sitt jobb – för att ha intervjuat även det numera förbjudna Muslimska brödraskapet. Martin Schibbye har slagits av tystnaden kring deras fall och i en krönika berättar han här om deras öde - och om det han vet om vad som behövs för att överleva fysiskt och psykiskt som fängslad reporter. Och vill du skriva till de tre fängslade kan du använda adressen freepetergreste@gmail.com Är övervakning en ny affärsmodell för medier?Nu ska det handla om ekonomiskt utmanade medier och konsten att tjäna pengar på annonser i de nya affärsmodeller som växer fram. Ju mer medier vet om sin publik desto mer exakt kan man rikta en annons – och desto mer betalt kan man ju få för annonserna. Men var går gränsen och när blir medier om inte storebror så i varje fall Lillebror i förhållande till dig som läsare? Jonna Westin har tittat närmare på den frågan.

18 Okt 201434min

Om kulturbevakingen som debatterats i veckan. Vad blir kvar av tidningarna Kvällsposten och Göteborgstidningen när kulturredaktionerna slaktas och hur klarar sig kulturjournalistiken utanför Stockholm i framtiden? Om delningssajterna som vill få oss att sprida bilder, engagerande artiklar och filmklipp. Varför växer dom upp som höstkantareller en vecka efter regnet? Och så om den styrda bilden av Ukrainakonflikten i ryska medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur klarar sig kulturjournalistiken utanför Stockholm i framtiden? Den här veckans stora mediedebatt om kulturens roll utanför Stockholm utlöstes av beskedet om neddragningar i kultur- och ledarredaktionerna på Göteborgstidningen och på Kvällsposten i Malmö – alltså Expressens båda lokala editioner. Debatten har gått hård. Aftonbladets Åsa Linderborg tog chansen att avvända det klickvänliga rubrikordet analsex för att anklaga konkurrenterna på Bonnier för svek mot kulturbevakningen. Och i upprop på nätet skrivs det om nedläggning av kultursidorna. Det här är ju egentligen ingen ny fråga. Under lång tid har olika tidningar dragit ned på den självständiga kulturbevakningen för att spara resurser. Senast var det Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad som skapar en gemensam kulturredaktion. Idag ska vi titta på hur det ser ut med kulturjournalistiken utanför huvudstaden och vi ska också titta närmare på vad det egentligen ligger i alla anklagelser mot Expressen. Tonchi Percan började hos den sjungande chefredaktören Frida Boisen. Han startade en delningssajt - ni kommer aldrig tro vad som hände sedan! Delningssajterna, som vill få oss att sprida vidare engagerande artiklar, bilder och filmer, växer som höstkantarellerna ur jorden en vecka efter septemberregnet. Det heter saker som Omtalat, Finkammat och Lajkat - och det finns massor av andra mindre projekt som bygger på samma idé. Söta djur som gör gulliga saker, rubriker som ”det här trodde du inte skulle hända efteråt” och annat man tror ska bli delningsraketer på nätet. Men varför händer det just nu? Och vad får det för konsekvenser? Jonna Westin har tittat närmare på det. Så styrs bilden av Ukrainakonflikten i ryska medierna Lite i skymundan från slaktandet i Syrien fortsätter konflikten i östra Ukraina med nya strider och nya flyktingströmmar. I Ryssland finns enstaka röster som protesterar mot landets inblandning i grannlandet - men den helt dominerande bilden i de stora ryska medierna är att en högerregim - kanske till och med fascistisk - tagit över i Ukraina och nu trakasserar den ryskspråkiga befolkningen i framförallt östra delen av landet. Per Shapiro rapporterar från Moskva om en hårt styrd mediebild av en konflikt med stor betydelse även för svensk säkerhetspolitik.

11 Okt 201434min

Kunde den största skogsbranden i modern svensk historia varit släckt redan första dagen? Ja det påstod i alla fall Kalla fakta på TV4. Men nu växer kritiken mot programmet. Vi granskar granskarna. Vi tittar närmare på relationen mellan populistiska partier i Europa och tabolidpressen. Sverige skiljer sig ut sig vid en jämförelse. Och så har vi träffat Björn Ranelid och pratat om offentlig mobbning och kärlekseffekten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hård kritik mot Kalla faktas skogsbrandsgranskningTV4:s granskande program Kalla fakta kritiserade i sitt första avsnitt för säsongen Räddningstjänsten för att ha för dåligt utbildade brandbefäl. Programmet hävdade samtidigt att den största svenska skogsbranden kunde ha förhindrats om man kallat in helikoptrar första dagen innan branden hann sprida sig. Men nu växer kritiken mot inslaget och mot en helikopterfirma som uttalar sig i programmet men som brandmän och räddningstjänsten aldrig hört talats om. Tonchi Percan åkte till brandmässan i Karlstad för att lära sig mer. Alla kanske inte är journalister - men de borde bliVår socialamedier-krönikör Jack Werner är trött på alla felaktigheter och direkta lögner som sprids tusentals gånger av intet ont anande medborgare i de sociala medierna. Därför slår han ett slag för att vi alla inte bara ska sprida saker utan på allvar agera som journalister och kolla innan vi trycker på "Sänd". Alla borde bli journalister! Sveriges unikt snälla kvällstidningarMed ett främlingsfientligt och populistiskt parti på 13 procent av rösterna har Sverige hamnat i samma fas som övriga Europa. I stat efter stat har sedan 1990-talet populistiska och olika grader av främlingsfientliga och direkt rasistiska partier fått ett stöd på den nivån. Men ännu skiljer Sverige ut sig på ett sätt: det handlar om mediers reaktioner. I de flesta länder där populistpartierna vuxit sig starka har det skett i samverkan med vissa medier - men så inte i Sverige. Här är det tvärtom de "folkligaste" tidningarna som hårdast gått emot Sverigedemokraterna, med både riktade granskningar i valrörelsen och rena kampanjer. Varför ser det så annorlunda ut här? Det försöker Lasse Truedson ta reda på. Varför har Björn Ranelid blivit var mans niding i offentligheten?Tonen i kulturdebatten kan ibland vara hård och inte sällan kryddad med personangrepp och slag under bältet. Men det finns en person fått vänja sig vid att nästan vara ett lovligt byte för vem som helst att skriva nästan vad som helst om. Kärlekskämpen från Österlen delar för all del även han ut en del smockor men från att ha varit omhuldad av kulturetablissemanget på 90-talet tycks han i dag ha blivit var mans niding. När Expressen förra veckan publicerade en text av Björn Ranelid där han gick till angrepp mot kultureliten för att inte ha uppmärksammat hans öppna brev till Jimmie Åkesson så bröt en storm av epitet ut i sociala medier. Björn Ranelid kallades för ett uppblåst ego, narcissist och sjuk i huvet. Inte bara nättroll skrev anonymt, även präster, människorättsaktivister och andra personer i den offenltiga debatten som annars utmärkt sig genom att verka för försoning, tolerans och öppenhet släppte på spärrarna och skrev. Och nyligen fälldes TV4:s Nyheterna i granskningsnämnden för att man i ett nyhetsinslag helt opåkallat hade tagit upp Ranelids ansiktsfärg - Orange is the New Black, sa man. Anmälare var Ranelid själv. Vad är det med Björn Ranelid och det offentliga samtalet? Och vad tänker han om sin roll i det? Martin Wicklin sköt iväg sig själv med en pilbåge till Kivik, Österlens hjä-R-ta.

4 Okt 201434min

Vi har granskat ämbetssveriges olyckliga förhållande till yttrandefriheten. Men vad händer meddelarfriheten när svenska myndigheter som leker företag. Vi undrar vilket ansvar en tidning har för fördomsfulla och felaktiga annonser. Och så om chokladbollarna som orsakade mediedrev förra veckan - kockarna bakom rasistdesserten säger att de blivit felciterade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer med meddelarfriheten när myndigheter vill kommunicera som företag?Meddelarfriheten och offentlighetsprincipen gör att jobbet på en myndighet skiljer sig rejält från att arbeta i ett privat företag. Ett särskilt ansvar att sköta sig - och att slå larm om något är fel. Och så ska det vara. Det är våra gemensamma resurser de förvaltar och inte så sällan makt som utövas. Men forskare menar nu att myndigheternas kommunikation allt mer börjar likna företags. Myndigheterna antar kommunikationspolicyer som trycker på vikten av att skapa rätt bild av myndigheten i medier och många vill reglera vilka som får uttala sig.Vi har granskat de femtio största statliga myndigheternas kommunikationspolicyer. Var fjärde myndighet nämner inte meddelarfriheten. Och var femte myndighet skriver uttryckligen att medarbetarna ska kontakta presstjänsten inför eller efter en intervju med en journalist.Men vad händer med yttrandefriheten om medarbetare inte informeras om att meddelarfriheten gäller eller om man på andra sätt inskränker den rättigheten? Läkemedelsverket är ett uppmärksammat fall som anmälts till JK där generaldirektören Christina Åkerman uttalade sig ogillande om att medarbetare läckt information till medier. Reporter är Jonna Westin.SD-annons upprör i SunneNu ska det handla om en annons i tidningen Fryksdalsbygden som skakat om ordentligt i värmländska Sunne. Det är Sverigedemokraterna som i en annons inför valet tillåts påstå att ensamkommande flyktingbarn har förtur till praktikplatser i kommunen. Annonsen lyder: "Förtur för praktikplatser för ensamkommande? Vi vill inte att Sunnes ungdomar ska komma i andra hand!" och så en bild på nyvalde riksdagsledamoten Runar Filper. Det finns ju flera medier som vägrat ta in annonser för Sverigedemokraterna, bland annat Aftonbladet. Men här i Sunne blev frågeställningen skarpare än så - här valde tidningen Fryksdalsbygden att ta in en aggressiv annons - som byggde på ett felaktigt påstående. Tonchi Percan reste till Sunne. Kickade krögarna slår tillbaka - skrev inte n-boll - men hur var det?I förra veckan blev det stora rubriker i medier och hårda ord i sociala medier som tvingade två kockar att avbryta ett ettårigt gästspel på stjärnkocken Niklas Ekstedts krog efter bara några dagar. På en efterrättsmeny där man tidigare serverat penis-isglassar och pratat om att servera salt i form av kokainlinor så gick det väldigt fel. Rubrikerna sa: ”Hade negerbollar på menyn – krögare får sparken”. Det blev artiklar i ett 50-tal tidningar om ämnet. Men allt började med ett tips från några av gästerna till Dagens Nyheter. Krogen hade till kaffet serverat en chokladboll i en gammal kolonial ljusstake med en rasistisk klichébild av en svart kvinna som håller i ett guldblad. Där låg chokladbollen alltså. Enligt gästerna på restaurangen ska personalen ha beskrivit desserten rätt och slätt som en negerboll. Men 10 dagar senare, i går fredag, så kom ett nytt kapitel i historien om restaurangen och dess kontroversiella dessert. I en debattartikel på sajten Nyheter 24 menade man att man i DN blivit felciterade och i samband med artikeln blev vi på Medierna uppringda av en PR-konsult som ville sälja in storyn om hur mediesverige missuppfattat det hela. Så hur är det med den saken egentligen? Reporter Martin Wicklin.

27 Sep 201434min

Hård kritik mot publiceringen av opinionsundersökningar på valdagen innan vallokalerna stängde. Och så om centern i Stockholm som lanserade opinionsundersökning med styrda frågor och fick napp trots att mätningsföretaget inte vill stå bakom tolkningen av resultaten. Det ska handla om opinionsmätningarnas makt och ansvar i valets slutspurt. Och så berättar vi om det sämsta året nånsin för svensk dagspress om tidningarna som dör i slow motion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kritik mot förtidspublicerade valundersökningarFram till i årets val så har det funnits en oskriven överenskommelse i Sverige att inte publicera denna typ av vallokalsundersökningar innan vallokalerna har stängt – just för att inte riskera att påverka hur väljarna väljer. För en väljare som funderar på att rösta på FI – kan ju, för att ta ett exempel, beskedet att FI inte verkar komma över 4 procent få väljaren att strunta i att gå och rösta. Men i år valde tidningen Metro att göra just det. Tillsammans med ett undersökningsföretag så släppte man en vallokalsundersökning kl 16:00 och det här har fått kritikerna att rasa. "Ruggigt oseriöst och skandalöst", twittrade bland andra Göran Hägglunds presschef Johan Ingerö. Och problemet med att man påverkar blev ju inte direkt mindre av att det var ovanligt låg träffsäkerhet. Bortsett från 2002 var årets opinionsmätningar de minst träffsäkra i modern tid. Tonchi Percan har tittat närmare på den här frågan. Styrda frågor gav felaktiga svar om SlussenopinionVi fortsätter på temat opinionsundersökningar, val och mediers roll. För det är dags för ytterligare ett kapitel i vår följetong om journalistiken och konsten att ljuga med siffror. Vi kan kalla det här kapitlet för ”som man frågar får man svar”. Det handlar om slussen i Stockholm som står inför en ombyggnation och som blivit en kontroversiell och infekterad fråga här i huvudstan som dragit in såväl musiker som Benny Andersson, som kultureliten och andra opinionsbildare. Det handlar om en av de största förändringarna av stadsbilden i rikets kärna på ett halvt sekel. Ett av partierna som driver förslaget är centern i Stockholm. I valets slutskede beställde man en opinionsmätning för att visa på ett folkligt stöd för visionen av ett nytt slussen. Men företaget som gjorde undersökningen vill inte stå bakom den tolkningen. Ändå nappade tidningen Mitt i på den skeva undersökningen. Reporter Martin Wicklin. Sämst året för svensk dagspress - nu skakar även monopoltidningarnaI veckan stod det klart svart på vitt: 2013 var det ekonomiskt sämsta året någonsin för den svenska dagspressen. Den stora förändringen är att den svaga ekonomin inte längre handlar bara om utkonkurrerade andratidningar. Utan nu är det de tidigare ointagliga monopolisterna på både nyhets- och annonsmarknaden som skakar: de starka landsortstidningarna som dominerat sin landsända. Inte ens de klarar brant fallande annonsintäkter. I veckan kom den årliga rapporten Dagspressens ekonomi som i fyra decennier tagit tempen på branschen. Vi har pratat med mannen bakom tabellerna - men först åkte vi till Jönköping, där Hallpressen, med flaggskeppet Jönköpingsposten, länge tronat som en av landets vinstrikaste tidningsbolag. I dag ligger gruppen istället i botten av lönsamhetsligan - med en lång kamp framför sig för att säkra framtiden. Men vi började med att besöka en annan nyckel till branschens framtid - journalistutbildningen på Södra Vätterbygdens folkhögskola i just Jönköping. Reportrar Karin Hållsten och Lasse Truedson. /OBS: Tidigare gjorde en oklar formulering att det kunde framstå som att Jönköpingsposten som enskild tidning ligger i "botten av lönsamhetsligan". Det stämmer inte - men det gör däremot koncernen Hallpressen där JP ingår. Vi beklagar misstaget.

20 Sep 201434min

Statsvetare kritiserar tv-sändningarna inför valet. För mycket sportmanér och för lite granskning och ideologi. Vi har mätt vilket block som får mest positiv uppmärksamhet på kvällstidningarnas förstasidor. Om asonymiteten på Flashback som är bruten . Hur kommer Researchgruppen hantera den känsliga kunskap man nu sitter på? Och så efter åtta år av Alliansens mediepolitik - vi har talat med alla inblandade och berättar varför ingenting har hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kritik mot sportmanér i valrörelsebevakningen Årets valbevakning har präglats mer av fler tv-debatter än någonsin. Bådda kvällstidningarna och till och med tidningar runt om i landet har gjort sina egna tvdebatter. Rekordmycket TV alltså. Men hur mycket klokare har all denna mängd tv gjort oss? För i veckan har det kommit hård kritik mot mediernas valbevakning. De snarare stjälper än hjälper väljarna i försöken att vara guidande, analyserande och roliga på samma gång. Det menar flera statsvetare som skrivit på olika debattsidor. Reportrar: Karin Hållsten och Jonna Westin Spelar kvällstidningarna i varsitt politiskt lag?Det finns en återkommande anklagelse om att kvällstidningarna spelar i varsitt politiskt lag. De svär sig själva fria och hänvisar till vanlig nyhetsvärdering. Men vi på Medierna har gått till botten med detta. Ligger det något i att Expressen gynnar alliansen medan Aftonbladet gynnar de rödgröna? Vi har låtit TNS-Sifo undersöka toppnyheter på förstasidan i Expressen och Aftonbladet sedan 15 augusti tills i fredags. Reporter: Tonchi Percan. Kontrovers kring Flashback-dataResearchgruppen har dominerat nyhetsflödet i veckan tillsammans med Expressen. Det har handlat om Sverigedemokrater som söker förtroendeuppdrag och som under anonyma användarnamn skriver tokrasistiska kommentarer på nätet. I veckan berättade också Researchgruppen att man har tillgång till data ur sajten Flashbacks databas. Många har i veckan uttryckt oro för hur Researchgruppen hanterar det här materialet och om det är rätt att ens ha det. Reporter: Martin Wicklin. Varför har mediepolitiken stått så stilla?I förra veckans Medierna hörde ni vad mediepolitikerna vill i framtiden, men nu ska vi istället blicka tillbaka. Analytikerna är ju överens, det har varit vindstilla i mediepolitiken – men varför har det blivit så? Vår reporter Johan Cedersjö har pratat med 20 personer som alla varit aktiva eller haft insyn i spelet bakom rubrikerna. Och det här är en historia om en splittrad Allians fastlåst i gamla hjulspår och oförmögen att forma en gemensam mediepolitik. Han började, precis som Fredrik Reinfeldt 2006, med att konsultera Cecilia Stegö Chiló.

13 Sep 201434min

En vecka kvar till valet och vi försöker begripa vad politikerna vill med mediepolitiken om man man nu vill något alls vill säga. Socialamedierkrönika om framtiden för medier i valrörelser. Var bor journalisterna och spelar det någon roll? Vi tittar närmare på allvaret bakom veckans stora mediebråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad vill politikerna med mediepolitiken?Det har skett en omvälvande förändring i medielandskapet under senaste åren. Villkoren för journalistiken förändras. Ja, kanske är det som händer nu det största som hänt i hur vi kommunicerar med varandra – sen den gode Gutenbergs tryckkonstuppfinning. Och man skulle ju kunna tänka sig att det fullkomligt kokar i den mediepolitiska verkstan. Av utspel, visioner och politiska förslag. Men tvärtom så har det varit väldigt tyst och många menar att mediepolitiken lyser med sin frånvaro. Men Karin Hållsten och Martin Wicklin har försökt reda ut vad partierna föreslår inför nästa mandatperiod. Jacks socialamedierkrönika: Sociala medier mot himmel eller helvete?Det är en vecka kvar till valet men vår sociala medier-krönikör Jack Werner har lagt sig i meditationsställning och blickar redan framåt. För medieutvecklingen går snabbt. Hur kommer det att se ut inför nästa valrörelse? I krönikan får vi höra både hans utopiska och dystopiska framtidsvision.Journalister bor i medelklassghetton - spelar det roll?När journalister råkar ut för andra journalister uppstår ju ofta stor – om än ofrivillig - komik. Och veckans stora mediebråk det har stått mellan göteborgsjournalisten Janne Josefsson och Stockholmsjournalisterna Fredrik Virtanen och Johan Croneman Det började ju med att Janne Josefsson reste till Södermalm i Stockholm för att live på plats konfrontera Fredrik Virtnane för att denne bor på södermalm. Virtanen och Croneman gick till motattack och anklagade Josefsson för att ha blivit problem i den svenska samhällsjournalistisken. Men bakom grälet finns ju faktiskt en verklig fråga: Fyrtio procent av Sveriges journalister bor i Stockholm - tio procent på Södermalm. Så är det ju – men fråga är: spelar det nån roll för vad riksmedierna rapporterar om? Det har Tonchi Percan och Jonna Westin undersökt i veckan.

6 Sep 201434min