DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

DN riskerade anonymiteten för papperslösI samband med REVA-debatten i mars publicerade Dagens Nyheter en sex sidor lång artikel om livet som papperslös i Malmö. Artikeln hyllades av många för att ha kommit så nära de gömdas vardag, för att journalisten med så levande beskrivningar och med många detaljer lyckades skildra livet för dom gömda som lever mitt ibland oss andra. Men närheten till de gömda hade ett pris. De intervjuade kände sig exponerade och blev rädda att de skulle hittas av polisen. En av de papperslösa kände sig till och med tvungen att sluta skolan och att för en tid flytta från Malmö. Vår Malmöreporter Mikael Funke har tittat närmare på DN:s publicering.Ekot anklagat för att ha riskerat källa med hemliga dokumentNi känner säkert igen det - sidorna som bläddras fram i dramatiskt sidoljus - hemligstämpeln som skymtar till i förbigående.När reportern inte kommer längre med envisa frågor och kommunpampen eller näringslivstoppen står där och blånekar - det är ofta då de läggs upp på bordet - den granskande journalistikens verkliga trumfkort. De hemliga dokumenten. De som visar att reportern har rätt och att makthavaren ljuger.Men det finns risker med att visa att man vet för mycket. Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på Svenska Dagbladet tycker det viftas alldeles för mycket med hemliga papper i svensk journalistik. Källskyddet är i fara när redaktionerna vill visa vilka starka bevis man har på hand, säger Holmström. Man får nämligen räkna med att det finns andra som med lupp granskar korten. Kort som kan vara märkta och därför spårbara.Det här reportaget av Mattias Pleijel handlar om hur Justitiekanslern använde Ekots hemsida för att jaga källorna bakom Saudiaffären. Journalistförbundet vill samla all prövning av journalistik på ett ställe Frågan om den utskällda Yrkesetiska nämnden, som drivs av Journalistförbundet, har hamnat i hetluften - efter att förbundet kastat in den i den långdragna utredningen om en ny Medieombudsman. Ska MO ta över prövningen av journalisternas arbetsmetoder? Det tycker SJF - men förslaget får kritik för att bli alltför komplicerat och undergräva den nya Medieombudsmannens trovärdighet. Och när vår reporter Mattias Pleijel besökte SJF blev hans egen yrkesetik ifrågasatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Jun 201334min

Vilken effekt har kravaller i direktsändning?Husby. Torsdag eftermiddag. Inne på konditoriet är det fler journalister än husbybor .Så här efter en vecka har även världspressen hittat hit. Jag träffar reportrar från bland annat England, Ryssland, Danmark och Norge.Samtidigt har diskussionen om hur mediebevakningen påverkar det som händer på gatorna kommit igång. I början kom kritik mot att medierna vaknade för sent och INTE bevakade händelserna i Husby. Nu kommer kritik för att medierna med sina live-sändningar timme efter timme härifrån påverkar skeendet - kanske i fel riktning.Vi har talat med många inblandade för att ge en bild av bevakningen denna märkliga vecka när en del av Stockholm bevakades som vore det utlandet. Har svensk TV inte plats för en renodlad nyhetskanal? Osande ilska och mycket känslor. Det blev det när beskedet om att Sveriges enda dygnetruntsändande nyhetskanal TV 4 News skulle läggas ner kom förra veckan.Arga medarbetare hotade till och med med att vilja slå nåt hårt i skallen på cheferna som dragit igång hela projektet - Jan Scherman och Göran Ellung.I mitten av februari fick 24-timmarskanalen grönt ljus - och i affärsplanen står det till och med att kanalen kommer gå med vinst nästa år. Men sedan - bara några månader senare kommer beskedet om att Sveriges enda nyhetskanal går i graven. Så var var det som hände egentligen när man tvärvände? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Mai 201334min

Mediegranskning mötte motattack Uppdrag granskning inledde programmet i onsdags med stora anspråk: man skulle granska om "media" förenklar och eller till och med bortförklarar verkliga samhällsproblem i det goda syftet att stå upp för människors lika värde. Med tre exempel ville man säga något om journalistiken om integrations- och flyktingpolitiken. Men den stora debatten om det här, den var redan avklarad när Uppdrag Gransknings vinjett rullade igång. Den började ett par dagar tidigare, med en klassisk motattack av en av de granskade. Vi har tittat närmare på veckans stora journaliststrid - vad var det som hände i det där bråket innan någon sett något och hur väl lyckades Uppdrag Granskning berätta sanningen, journalistiken och den goda viljan? Nu kommer textreklamen även i tidningar och tidskrifter Begreppen har varit många. Advertorials, native advertising och i veckan skrev tidningen Resumé om content marketing som det nya heta. Men allt betyder samma sak. Att journalistiken och annonserna närmar sig varandra. Medier säljer annonsutrymme som görs så att det ser ut som journalistik. Förr kallades det textreklam, nu alltså en massa olika saker på engelska. Det här har framförallt växt fram på de digitala sajterna - där det idag kan vara svårt att skilja en köpt annons från en redaktionell text. Nu är det här fenomenet med så många namn på väg att ta steget in i tryckta medier. Skolmat ska sälja Malmö i världenLördag kväll smäller det. Final i Eurovision Song Contest. Världens största underhållningsprogram. Och under dom senaste åren har man allt oftare kunnat läsa och höra om hur viktiga stora event är för städerna som står värd. Det räknas med 1600 journalister på plats i Malmö.Johan Cedersjö åkte till Sydsveriges huvudstad, vår port mot omvärlden, för att ta reda på hur Malmö och Sverige gör för att maximera reklamvärdet när världens största direktsända underhållningsprogram sänds ikväll. Vad visas upp för de 1600 journalisterna? En hemlighet visar sig vara vegetarisk tomatsoppa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Mai 201334min

Vetenskapsjournalistiken utmanad - och oumbärligDet sägs att 90 procent av alla forskare som någonsin funnits lever och verkar idag. Vi vet att vägen från universitetens grundforskning till tillämpningar som påverkar ditt och mitt liv är kortare än nånsin. Det har de senaste åren tagits enorma kliv inom ämnesområden som i sig är både etiskt kontroversiella och har potential att förändra både samhället och våra liv - till exempel inom genforskningen. Forskning och vetenskap har blivit nyheter och politik som kanske aldrig förr.Det har också märkts i det här programmet. Det senaste året har vi på Medierna granskat mindre lyckad journalistik som gjorts på vetenskapsområdet. Det har bland annat handlat om vaccin-rapportering, statistiska undersökningar och klimatet.Vi ska ägna hela veckans program åt att diskutera dagens och framtidens vetenskapsbevakning.Hjärnkoll på SvD:s mördarartikelProgrammet utgår från ett exempel från veckan. Nämligen Svenska Dagbladets stort uppslagna artikel om våldets anatomi. Där man som avslöjande forskning presenterade teorier om att den som har flera kriterier av typen ett streck över handflatan, åtsmitande öron elektrostatiskt hår och små böjda fingrar löper större risk att bli våldsbenägen.Genom att testa barn - hävdar artikeln - skulle man kunna avslöja vilka som riskerar att begå brutala våldsbrott många år senare. Forskaren som påstår detta lyfts fram men han får inte en enda kritisk fråga och det faktum att han är ganska ensam om sina teorier nämns inte med ett enda ord. Samtal om framtidens vetenskapsjournalistikEn av dom som reagerade starkt på SvDs artikel var Martin Ingvar, känd hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet. Lasse Truedson träffade honom och Martin Wicklin samtalar med Lena K Samuelsson, SvD:s chefredaktör, Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsradion och Björn O Nilsson, VD för Ingenjörsvetenskapsakademien om framtiden för vetenskapsjournalistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Mai 201334min

Hot och stämningar - men i vardagen är närheten tungDet är kanske lätt att tro att det är på de stora riks-medierna som de publicistiska striderna blir som skarpast, frågorna hetast och pressen hårdast. Men på många sätt är det faktiskt tvärtom. I dag ska du få följa till Härjedalen, Jämtland, Småland och Sörmland. Du ska få träffa lokaljournalisterna som lever under hot, som stäms - och som berättar om den vardagliga press som uppstår när man varje dag öga mot öga tvingas möta dom man granskar i kapprummet på dagis, vid kassan i konsumbutiken eller på torget. Vi börjar resan till lokaltidningarnas Sverige i härjedalska Lofsdalen - där invånarna sedan decennier ställts mot varandra i en hård konflikt. När de lokala tidningarna försökte beskriva tvisten kom man så nära att man själv drogs in och släpades inför rätta. Reporter i Lofsdalen är Mattias Pleijel. I Eskilstuna har trycket på ortens granskande journalister varit våldsamt de senaste veckorna. De har fått grindar och bilar vandaliserade och reportrarna lever med ständiga hot efter att ha granskat brottsligheten i restaurangbranschen. Johan Cedersjö reste dit. Hot och stämningar är förstås inte vardag på någon redaktion - men det är däremot en annan sorts tryck, åtminstone på just de lokala tidningarna i de små städerna. Det handlar om det sociala trycket, om närheten till dem man skriver om och skriver för. Johan Cedersjö besökte småländska småföretagarbygden Värnamo för att prata om denna närhetens förbannelse - och välsignelse. Yrvaket fejkande - när ljög Vaknagänget?De senaste veckorna har vi haft ett utbrott av fejk i program som innehåller böjningsformer av ordet vaken. I nattprogrammet Vaken i P3/P4 ringde "Mariana" in och var upprörd. Intervjun gjorde stor succé och spreds som löpeld på sociala medier. Men i förra veckan avslöjade så P3 nyheter att Mariana var en fejk. Och få har väl missat den hjärtlösa busringningen i programmet Vakna med NRJ. Bieber-fanset Sofia fås att tro att hon vunnit en middagsdejt med sina stora idol. Sofias lycka övergår i tårar alltmedan programledarna fnissar vidare.Nu hävdar NRJ att det var en bluff. Sofia var egentligen en medarbetare som låtsades vara Justin Bieber-fan. Men när fejkade NRJ-gänget - nu eller då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Mai 201334min

Hett om öronen för Kalla Fakta För ett år sen berättade vi om hur P3 Nyhetsguiden skrämde upp unga tjejer som erbjöds hpv-vaccinatin för att skydda mot livmoderhalscancer - en sjukdom som varje år dödar över hundra kvinnor i Sverige. Programmet blåste upp riskerna med vaccinet.Bilden blev fel och programmet fälldes också senare i Granskningsnämnden. Men innan dess hade det väckt jubel och klang på konspirationssajter som VAKEN.se och gett näring åt den myndighetsskeptiska anti-vaccinationsrörelsen på nätet.Därför var det många som höjde på ögonbrynen när TV4:s granskande samhällsmagasin Kalla Fakta basunerade ut att man skulle storgranska ta upp det här vaccinet, som heter Gardasil.Men hur gick det för dem? Kom det något nytt - eller hamnade man i samma fälla som P3 Nyhetsguiden? Vi har i veckan talat med ledande forskare och granskat Kalla Faktas reportage. Gav det en rimlig bild av verkligheten? Katarina Andersson är reporter tillsammans med Marcus Åberg och Lasse Truedson. Lokalt är framtiden - men var tredje lokalredaktion bortaMånga menar att det är i det lokala som framtiden för den krisande tidningsjournalistiken finns. Men trots det drabbar besparingarna hårt även där. Under de senaste 15 åren har mer än var tredje lokalredaktion försvunnit från 21 av de största tidningarna i Sverige.Vår reporter Johan Cedersjö åkte hem till Närke för att se vad som händer när den permanenta bevakningen försvinner och journalisterna endast kommer på oväntade besök. Linda är ett publicservicemediumKanske sitter du där hemma och tänker på de stora livsfrågorna. Ska du våga säga upp dig och segla jorden runt? Eller ta och separera från din partner? Svåra frågor som många grubblar på.Då kanske det kan vara på plats med lite hjälp och stöd. Det tycker i alla fall P4 Sörmland som varje tisdagsförmiddag låter det övernaturliga mediet Linda Heed Bergsland ta hand om lyssnarnas frågor och med hjälp av tarotkorten spå deras framtid. Reporter Lasse Truedson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Apr 201334min

Var det medierna som fällde Omar Mustafa?Trots att Omar Mustafa avgått från Socialdemokraternas partistyrelse för en vecka sedan så fortsätter rapporteringen med oförminskad styrka. Nu handlar debatten en hel del om mediernas roll. Det har talats om källkritisk kollaps, islamofobi och en bild har börjat etablera sig att det var mediedrevet som fällde Omar Mustafa.Men vilken var egentligen mediernas roll och var det ett orättfärdigt drev? Vi har gått igenom anklagelserna, punkt för punkt. Mattias Pleijel är reporter och han började på Sveavägen 68 utanför Socialdemokraternas partihögkvarter Krönikan Aftonbladet både publicerat och fördömerAftonbladet publicerade i veckan en kolumn av Monica Gunne som skapade en proteststorm i sociala medier och ledde till ett helt unikt grepp från ansvarige utgivaren Jan Helin. Han gick nämligen ut och tog avstånd från den och skrev en liten notis före kolumnen att publiceringen var ett misstag. En av tidningens ledarskribent beskrev kolumnen med orden oacceptabel människosyn. Och kulturchefen anklagar den egna tidningen för tryckfrihetsbrott. Monica Gunnes krönika om Omar Mustafa har uppenbarligen fått hela ledningen att gå i taket. Frågan är hur den kunde publiceras trots detta, om den helt enkelt slank igenom obemärkt? Martin Wicklin ställde frågorna till Jan Helin. Sänker copycatjournalistiken trösklarna? Chauffören ska vara svensk! Så löd rubriken i Aftonbladet för några veckor sen. Det handlade om en kvinna i Göteborg som beställt taxi och krävt en svensk chaufför. Storyn spred sig till andra tidningar - Skånskan, Norran, Metro, GP, Svenska Dagbladet, GT och så webben på SVT. Ett skäl att den här story var så lockande var att den passade bra in i en trend av liknande historien - just dom här dagarna. Men inte någonstans fick kvinnan som gjort den diskriminerande beställningen komma till tals. Och när hon hörde av sig till ett par redaktioner och bad att få ge sin version av historien - hon kände sig orättvist utpekad som rasist, sa hon - så fick hon nej. Katarina Andersson har tittat närmare på den här historien i veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Apr 201334min

Står journalisterna ivägen för journalistiken?Journalister, journalister, journalister - mediepersonligheter finns i dag överallt och hela tiden. Sedan Facebook, twitter och instagram gjorde sitt genombrott har medierna intimiserats, säger forskarna. Och det är inte bara de vanliga kändisarna som vi blivit mer intima med. Även journalisterna låter oss i dag få veta allt om sina liv. Trenden har också nått samhällsjournalistiken där vi ser politikreportrar twittra om semestern och grävreportrar som berättar vad det blir till middag. Men frågan är vad som händer när journalisterna själva tar allt mer plats - får journalistiken nåt utrymme, där i skuggan av alla personligheter? Reportrar Katarina Andersson och Johan CedersjöSista staden med verklig tidningskonkurrensKarlstad i Värmland är idag Sveriges enda ort där två oberoende tidningar fortfarande kommer ut fem dagar i veckan och konkurrerar publicistiskt, kommersiellt - och politiskt. Har just de värmländska tidningarna hittat en magisk dryck som gör att de kan motstå tidningskrisen? Vår reporter Paul Frigyes har besökt Karlstad.Aldrig mer - nu ska radion MOTVERKA folkmordDen här veckan är det precis 19 år sedan radiosändningar i rwandiska stationen RTLM användes för att piska igång folkmordet mot tutsier med en förförisk blandning av musik, humor och hat. Men radio kan också användas för att bygga demokrati. I både Rwanda och grannlandet Demokratiska republiken Kongo drivs med pengar från bistånd och FN-systemet projekt för att få medier att spela en positiv roll. Reportrarna Peter Bjurbo och Marcus Hansson reste ut för att berätta om detta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Apr 201334min