Mäns tystnad risk för självmord

Även om många argumenterar för att jordens resurser håller på att ta slut så fortsätter vi att shoppa som aldrig förr. Vad ger det dig att handla? Och varför gör du det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ring in till det direktsända programmet på: 08 215 216, slussen öppnar tisdag kl 10.00.Tim Kasser, professor i psykologi vid Knox college i USA, studerar kopplingen mellan materialism och tankar på döden. I studier har han sett att människor blir mer benägna att shoppa bara genom att tänka på sin egen död i några minuter.I studion finns författarna Katarina Bjärvall och Gunilla Brodrej, samt psykologen Niklas Laninge.

22 Des 201554min

En person som har risk att drabbas av anorexia känner njutning av hunger, medan de allra flesta lider, enligt den världsledande amerikanska anorexiaforskaren Cynthia Bullik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det utseendefixerade samhället och sjuka ideal har länge varit den rådande förklaringsmodellen för anorexia, men nu riktas fokus mot generna. Just nu pågår världens hittills största studie på området på Karolinska institutet i Stockholm.Gäster: Cynthia Bullik och Mikael Landén, professorer i psykologi vid Karolinska instituet, Anna-Maria Af Sandeberg, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar och Stefanie Nold, riksföreningen mot ätstörningar.

15 Des 201554min

En person som vittnar under en rättegång försäkrar att säga sanningen på heder och samvete. Men hur vet man vad som är sant? Forskning visar att vi både hittar på och förvränger minnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hanna ska vittna efter att ha bevittnat en misshandel, hon minns inga särskilda detaljer om gärningsmännen. Instinktivt ville hon hitta på för att kunna svara på polisens frågor, men sen insåg hon det och fick svara att hon inte visste. Förutfattade meningar styr också hur vi minns, om någon passar in på våra förväntningar av en gärningsman, så är vi mer benägna att tro att personen begått brottet.Gäster: Per-Anders Granhag, professor i psykologi, Sandra Burrati, doktor i psykologi och Alva Stråge, doktorand i teoretisk filosofi.

8 Des 201554min

Att känna empati är en del av att vara människa. Hur kan vi känna med andra utan att själva drunkna i lidande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den tyska professorn Tania Singer såg att människor brände ut sig av sin empati, hon förespråkar en form av empati som hon kallar medkänsla, förmågan att känna med den andre utan att själv gå in i lidandet. Just nu håller hon i ett stort forskningsprojekt där människor får träna upp sin förmåga till medkänsla genom meditation och annan psykologisk träning.Gäster: Walter Osika, föreståndare centrum för social hållbarhet, Karolinska institutet, Henrik Bohlin, filosof vid Södertörns högskola och Karolina Sörman, neurobiolog vid Karolinska institutet.

1 Des 201554min

De senaste decennierna har det blivit lagligt med cannabis för medicinskt bruk i flera länder. Men vad säger forskningen om huruvida det kan hjälpa människor med olika sjukdomar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Nov 201554min

Ett giftemål som går i kras. En olycka som förändrar livet. Det sägs att tiden läker alla sår, men är det verkligen sant? Vad händer om det är omöjligt att gå vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnarna kan ringa och mejla in sina funderingar, psykologerna Liria Ortiz och Jenny Rickardsson svarar på frågor. I programmet ges tips om hur du kan gå vidare efter en svår händelse. Ring: 08 215 216, från tisdag kl 10.Vi träffar Pamela som blev djupt deprimerad efter att hon bröt nacken och blev förlamad. Många år senare har hon kommit ur den värsta chocken och börjat leva efter de nya förutsättningarna.

17 Nov 201554min

Om 30 år beräknas det finnas en miljon människor i Sverige som är över 80 år. Men hur bär man sig åt om man vill ha ett friskt liv ända till slutet? Och vad har de som blir riktigt gamla gemensamt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalisten Henrik Ennart har rest världen över för att intervjua de människor som lever längst om deras liv och vanor.I dag är medellivslängden en bra bit över pensionsåldern, så vad ska man göra av tiden som blir över när arbetslivet tar slut? En del väljer att gå tillbaka till skolbänken. Vi har träffat 70-årige Anders som pluggat heltid i tre år och 76-åringa Birgitta som läser en master i idéhistoria, för att det ska fungera krävs noggrann planering.- Bara att packa väskan och få med sig allt tar sin lilla stund, sådant var aldrig ett problem när jag var yngre, berättar Birgitta.Hur ska man göra för att få ett så bra liv som möjligt på ålderns höst och vad händer egentligen i kroppen när vi åldras?

10 Nov 201554min

DISA-programmet används för att förebygga depressiva symptom hos skolelever. Men flera forskare riktar nu kritik mot metoden. Är det möjligt att förebygga psykisk ohälsa genom manualbaserade program? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Lina och Johanna gick i åttan fick de gå en DISA-kurs. De fick i uppgift att skriva dagbok över sin sinnesstämning, till exempel skulle de föra logg över sina negativa känslor. De kände sig inte bekväma i situationen och förstod inte varför de som tjejer var tvungna att genomgå kursen när killarna fick göra annat. DISA, som står för ”Din inre styrka aktiveras”, är ett program som används i skolor över hela Sverige. Det går ut på att identifiera negativa tankar och ersätta dem med positivt tänkande, på så sätt ska man kunna förebygga depressiva symptom.Sofia Kvist Lindholm, doktorand i folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet, var till en början välvilligt inställd men när hon började intervjua ungdomar som genomgått programmet ändrade hon uppfattning.-Det är inte okej att man går ut och lär flickor att du har problem med ditt sätt att tänka, varför ska de behöva lära sig det? Istället för att jobba där de är får de anta färdig problembild, säger Sofia Kvist Lindholm.Samtidigt är en annan doktorsavhandling på gång i ämnet, Pernilla Garmy, doktorand i vårdvetenskap vid högskolan i Kristianstad, har låtit ungdomar självskatta sitt mående och enligt resultaten, som ännu inte är publicerade, verkar det som att de som genomgått programmet mår något bättre.Veckans Kropp & Själ berättar historien om hur ett program som använts för att behandla deprimerade i USA modifierades och började användas i den svenska skolan.

3 Nov 201554min