Mäns tystnad risk för självmord

Joanna Meier är 31 år och har två barn. Och kanske snart fler som inte kommer tillhöra hennes familj. Hon har donerat ägg två gånger och är beredd på att bli uppsökt av något barn i framtiden. Hon har alltid haft viljan att hjälpa andra och också gett blod och skrivit på för att donera sina organ när hon dör. Många av de som donerar könsceller, ägg eller spermier, vill göra andra och samhället en tjänst. I Sverige är ersättningen låg och bristen på särskilt äggdonatorer stor. Dagens program handlar om vilka som väljer att donera och varför de gör det. Ny forskning visar att donatorerna är mer stabila, mogna och sociala jämfört med genomsnittet, och många donerar även blod, benmärg etc. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maria Haking och Ulla Ravell är två av de som har registrerat sig för helkroppsdonation. Det innebär att när de dör kommer studerande på läkarlinjen att få använda deras kroppar i anatomiutbildningen. Det var inget svårt beslut att ta, berättar Maria, hon är frisk och tycker att det känns bra att i framtiden få vara med och utbilda nya generationer läkare. För Ulla känns det fint att kunna skänka kroppen till universitetet där hennes dotter gått. Gäster i programmet är Gunilla Sydsjö, professor i reproduktionsforskning vid Linköpings universitet, Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet samt Bengt Winblad, ansvarig för donationsregistret på Karolinska Institutet.

26 Mar 201349min

De lägger all sin fritid och mycket pengar på träning. De vill gärna ställa upp i de riktigt konditionskrävande loppen, men siktar också på att få en bra tid. De senaste åren har det dykt upp en ny typ av motionärer, elitmotionären som härmar eliten i allt från träningsvanor och utrustning till kost och medicinering. I dagens program diskuteras fenomenet att allt fler amatörer elitsatsar, och hur sunt det är att träna som proffsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Per Engberg är 50 år, chef på ett it-företag och tränar 10 timmar i veckan, simning, löpning och cykling. Han har fastnat för triatlon och tävlar några gånger per år, men tränar mest för att de är socialt och kul, många av hans vänner tränar också. Motionärerna härmar inte bara elitens träningsmetoder, även medvetenhet om kost och medicinering är stor bland många som tränar på fritiden. Många motionärer tar värk- och inflammationsdämpande tabletter när de skadat sig eller tränat för mycket. Även förbjudna preparat som steroider har flyttat från tävlingsidrotten till motionsidrotten. Kropp & Själ följer med dopingfunktionären Christel Wisdahl som gör dopingkontroller bland motionärer på gym. Gäster i studion är Mikael Mattson, forskare i fysiologi vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm, Anna Iwarsson, ledarskapskonsult, tidigare generalsekreterare för Friskis och Svettis samt Fredrik Zillén, löptränare.

19 Mar 201317min

En del ångrar att de inte tog chansen. Att de inte tog det där utlandsjobbet, förverkligade sina mest originella idéer, satsade på en ungdomskärlek. Andra ångrar att de gjorde slag i saken, flyttade, sa upp sig eller blev osams med en närstående. Vissa säger att de inte ångrar någonting alls. Men kan det verkligen stämma och är det ens något att eftersträva? Dagens program handlar om vad vi ångrar om vilken funktion det fyller att ångra sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 67-åriga Mats Wallin ångrar att han inte flyttade utomlands i 20-årsåldern, och att han bytte jobb en gång trots att han trivdes på sin arbetsplats. Mats tycker det är viktigt att reflektera över vad han ångrar för att inte fastna i en känsla av ånger. I livets slutskede är det vanligt att man ångrar det man aldrig gjorde, drömmar man inte förverkligade. Forskaren Pia Axell anordnar filosofiträffar på äldreboenden runt om i Oslo. För den som snart ska dö är det viktigt att summera sitt liv och försonas med hur det blev, menar hon. Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och berätta om vad du ångrar och hur du hanterar dina ångrade beslut. Gäster i studion är psykologen Anna Karlstedt och filosofen Ann Pihlgren.

12 Mar 201349min

Hjärnan kallas vårt mest komplexa och mystiska organ. EU har nu satsat en miljard euro på ett stort forskningsprojekt som man hoppas ska leda till en datorsimulering av hjärnan. Det skulle kunna ge en fördjupad förståelse om sjukdomar som ADHD och depression. Projektet ställer många frågor på sin spets, kan en sådan här datorsimulering till exempel bli medveten? I veckans Kropp & Själ diskuterar vi "The human brain project" och djupdyker även i några upptäckter som förändrat vår syn på hjärnan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filosofen Kathinka Evers ska studera den etiska delen av "The human brain project". Frågan är om man kan göra vilka experiment som helst på en simulerad hjärna. Även USA är i gång med ett liknande jätteprojekt, vem hinner först och vad kan de här mastodontprojekten egentligen kan leda till? Även om många frågor kvarstår så har kunskapen om hjärnan blivit allt större de senaste åren. Vi gör nedslag i några viktiga upptäckter som förändrat synen på vår kanske mest komplicerade kroppsdel. Gäster i studion; Henrik Zetterberg och Mikael Landén vid Sahlgrenska akademin och Miia Kivipälto, Karolinska Institutet.

5 Mar 201349min

Tuberkulos har kallats hostan som världen glömde. Medan vi i Sverige fått ner siffrorna dramatiskt på de som drabbas om man jämför med hur det såg ut för 100 år sen så ses sjukdomen fortfarande som ett allvarligt hot mot den globala hälsan. Värst är situationen i Afrika och Asien och många oroas över den multuresistenta form som blir allt vanligare. I Ryssland finns stora problem med multiresistent TBC, särskillt i de trångbodda fängelserna. Tidigare trodde många experter att sjukdomen skulle vara utrotad år 2000 - i dagens Kropp & Själ diskuterar vi orsaker till att profetian inte slagit in, vi tar även upp de utmaningar som finns med att ta fram ett mer effektivt vaccin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att vi känt till Tuberkulos så länge är vi fortfarande långt ifrån kunskapen om hur vi ska bota den, just nu forskas intensivt för att ta fram ett vaccin som är mer effektivt än det som finns idag. Nyligen kom ett stort bakslag då man testade en ny sorts vaccin på spädbarn som inte hade önskad effekt. Professor Gunilla Källenius som forskat om TBC i över 20 år kommenterar bakslaget och berättar om sin egen forskning för att ta fram ett nytt vaccin. Olle Stendahl, professor vid Linköpings universitet, forskar bland annat på orsaker till att en del utvecklar TBC och andra inte gör det trots att man lever nära någon som är sjuk. För 20 år sen kunde forskare få en del blickar från sina kolleger om de valde att forska på sjukdomen, i dag är situationen annorlunda och forskare över hela världen jobbar med frågan. I Sverige ligger antalet nya fall av tuberkulos på relativt låga nivåer men under 1900-talets första hälft var sjukdomen ett mycket stort problem även här. 91-åriga sjuksköterskan Eva Boman minns råden hon gav till familjer på 40-talet; "allt som går att bränna ska brännas och allt som går att koka ska kokas!".

26 Feb 201349min

För ett halvår sen förändrades Rickard och Malins liv då deras mamma oväntat gick bort. Ibland vet folk inte hur de ska reagera på deras sorg, en del verkar inte våga fråga hur det är. Många som varit med om dödsfall, sjukdom eller andra svåra situationer vittnar om hur människor som varit ens vänner plötsligt inte hör av sig och hur kolleger går omvägar på jobbet, det verkar nästan som om vi är rädda för tårar. I studion diskuterar vi orsaker till varför den här situationen är så svår för så många och om det alltid är bra att dra upp det svåra. Veckans Kropp & Själ är ett telefonväkteri och lyssnarna kan ringa in direkt till programmet på: 08 215 216, psykologen Ann-Kristin Lundmark med lång erfarenhet av sorgebearbetning finns med i studion. Hur har du agerat när någon i din närhet haft en kris och hur har du själv blivit bemött av andra? Telefonslussen öppnar tisdag klockan 10.00. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Helene Kindstedts son fick cancer kände hon ett stort behov av att ha mycket vänner runt omkring sig, hon skickade iväg ett sms och snart hade 10 personer kommit till sjukhuset. Helene var hela tiden tydlig med vad hon behövde och det har gjorde att hon inte kände sig ensam. Hon menar att det måste vara okej att som vän vara öppen med att man inte vet vad man ska säga eller göra, det finns för mycket skam och tabun kring hur man ska bete sig i en sån här situation. Till synes små saker kan betyda mycket, Helene minns hur en vän fyllde hennes frys med lussebullar inför jul. Lyssnarna kan ringa in till det direktsända programmet och prata med Helene Kindstedt och psykologen Ann-Kristin Lundmark, med lång erfarenhet av sorgebearbetning, ring in på 08-215 216, telefonslussen öppnar 10.00.

20 Feb 201349min

Du blir mer kreativ, en bättre medarbetare, det stärker immunförsvaret och förbättrar din sömn. Det verkar finnas få saker som mindfulness inte råder bot på efter en sökning på internet. Kritiker menar att vi tagit emot metoden med allt för öppna armar och att det finns risker med att i princip vem som helst kan kalla sig mindfulnessinstruktör. Veckans Kropp & Själ diskuterar vilken kunskap som finns om metodens effekter och varför den blivit så utbredd i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De som vill lära sig om medveten närvaro verkar bara bli fler, på arbetsmarknadscentrum på uppdrag av arbetsförmedlingen i Sandviken kan långtidsarbetslösa inom det som kallas FAS 3 ägna sig åt mindfulness två timmar i veckan. Att delta i aktiviteter är en förutsättning för att få ut ersättning. Psykologen Jenny Jägerfeld har kallat metoden för vår tids största icke-religiösa rörelse och menar att den i vissa fall används på fel sätt. Människor ombeds acceptera sin situation istället för att protestera, det blir en snabb lösning istället för år av terapi. Var går egentligen gränsen för hur mycket man ska acceptera? Att kalla sig mindfulnessinstruktör kräver ingen formell utbildning, en del erbjuder kurser på bara några dagar. Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, är en av de som introducerat metoden i Sverige, hon menar att mindfullness inte ska användas som behandlingsmetod i sig utan ska ses som ett komplement. Att blir mer ”mindful” kan till exempel hjälpa en person att komma i håg att ta sin medicin. Gäst i studion är även Katarina Plank, religionshistoriker som skrivit om metodens historia och intåg i Sverige.

12 Feb 201349min

I årtionden har forskare försökt framställa konstgjort blod, det skulle ha längre hållbarhet, minimera risken för smitta och fungera som ett komplement i delar av världen där blod är en bristvara. Forskningen har kantats av bakslag då produkter som tagits fram visat sig ha svåra biverkningar. Men nu har något hänt, över hela världen forskas det på olika metoder för att ta fram blod på artificiell väg. Den metod som används vid blodbrist i dag är blodtransfusion, men hur kom man på tanken att flytta blod mellan människor? Och vem har betraktats som en bra blodgivare historiskt? Sociologen Boel Berner har skrivit boken "Blodflöden. Blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället." Inte alla klarar av att ge blod, vissa av oss blir knäsvaga bara av tanken, Kropp & Själs reporter Martin Johnson försöker bota sin blodrädsla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den svåra nöten att knäcka när det gäller konstgjort blod är att få fram tillräckligt många röda blodkroppar. Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds tekniska högskola tillverkar hemoglobin som finns i röda blodkroppar genom genteknik. Det finns också andra metoder, i Frankrike, Storbrittanien, Japan och Indien pågår flera projekt där man försöker ta fram konstgjort blod genom stamceller, man har lyckats med små mängder men frågan är vem som blir först med att ta fram större volymer. Det finns också upptäckter kvar att göra när det gäller vårt eget blod. Martin L Olsson, professor vid Lunds universitet, har tillsammans med sina kolleger upptäckt ett nytt blodgruppsssystem hos människan, det blir ännu en aspekt att hänsyn till när det gäller blodtransfusioner.

5 Feb 201349min