Kasinoläckan - Under cover | Del 3/3

Korpar är smarta djur. De är också de djur som leker mest. Just leksamheten är en del av svaret på gåtan om hur intelligens utvecklas. En världsnyhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar. -Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han. Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig. Jag träffade på Mathias Osvath för ett reportage för Studio Ett för några år sedan. När jag insåg hur svårt det är och hur mycket tid det tar att forska på djur, blev jag intresserad av att följa Mathias i hans vardag med korparna, teorierna och experimenten. Och så ville jag försöka bli vän med en korp. Mathias och Helena har en blogg, korpgluggen, där kan du följa forskningsstationens arbete. Jag som har gjort programmet heter Lotta Malmstedt och har sedan 1991 arbetat som reporter på olika redaktioner inom Sveriges Radio, de senaste tolv åren i P1, bl a på Ekot, Studio Ett och P1 Morgon.

16 Nov 201450min

Att vara med om sitt eget barns förlossning är en avgörande händelse i en mans liv. Om allt går som det ska blir man pappa och får ansvar för en ny människa, samtidigt är man maktlös inför den smärta och risk som förlossningen innebär, både för mamman och barnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ibland går det inte som planerat, varken i livet i stort eller i förlossningssalen. Sen kommer nästa utmaning. Att skapa en meningsfull relation med sin avkomma. Var lär man sig det? I programmet tar Ambjörn Johansson avstamp i sin egen pappakris och pratar med andra pappor om förlossningsupplevelser, förväntningar och förvirring. I programmet medverkar bland andra Erik Fichtelius, Gasterosteus aculeatus och en sjöhäst. Pappastrategier sändes första gången 2009.

9 Nov 201448min

De står framför spegeln och saknar sitt hår. Men nu ser det ut som att det finns en lösning. Det går ett rykte om en frisör som gör tunnhåriga män glada igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fickan kallas han. Det sägs att det är honom man ska höra av sig till när håret börjar försvinna. Han har hela mobilen full av kontakter under bokstaven H, som i hår. Fickan ordnar nämligen gruppresor där man garanterat får nytt hår. Bara att lägga sig på operationsbordet och genomgå en hårtransplantation. Det är många som vill åka och nu är det dags igen. Kicki Möller följer med.– Det är som att bli halv och sen bli hel igen, förstår du, säger Fickan.– Här [i Istanbul] får du en kinesisk matta. 5 000 hårsäckar på en gång, pang! Du är klar brorsan, ta fram håret, lägg pannbandet och bara gå ut! säger Alberto.Kicki Möller har arbetat för Sveriges Radio sedan 1999 och har tidigare gjort P1 Dokumentären Margit & Bosse - klockan två.

2 Nov 201443min

Pia känner sig ensam och ständigt rädd i skolan. Hon rodnar lätt och undviker andra elever. Föräldrarna kan hon inte prata med. I tonåren får hon äntligen kontakt med en vuxen som hon tror sig kunna lita på och som hon vågar anförtro sig åt. När förtroendet utnyttjas av den vuxne mannen får det katastrofala följder. En dokumentär om konsekvenserna av att tysta ner ett övergrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det tar år innan Pia vågar berätta vad som hänt för någon och när hon väl gör det möts hon av tystnad. Föräldrar och myndigheter vill inte höra på henne. Vart hon än vänder sig möts hon av tystnad eller så blir hon avrådd att anmäla. I decennier lever hon med skamkänslor. 40 år efter övergreppet hör hon en dokumentär på radion som får henne att kräva upprättelse, och hon upptäcker att hon inte är mannens enda offer. Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tystnaden. – Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco. Daniel Velasco har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Daniel Velasco har gjort flera uppmärksammade dokumentärer. P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” har belönats med Prix Europa, Stora Radiopriset i kategorierna Årets radioprogram och Årets reportage, Guldspaden och Prix Bohemia. Daniel Velasco har även tilldelats 2013 år pris i radioklassen från den internationella organisationen IRE. Ett pris som anses vara världens finaste pris för undersökande journalistik.

26 Okt 201451min

Mentalskötare har stor makt över patienten. Men hur nära får vårdaren komma? Det handlar om patienter vars vårdare gått över gränsen. Denise för en hopplösa kamp för att få upprättelse för det som hon kallar övergrepp och det som ansvariga i vården beskriver som en olämplig relation (Denise heter egentligen något annat). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den prisbelönte journalisten Daniel Velasco fortsätter att granska Vårdsverige. Efter dokumentären om Nora, ”Den fastspända flickan”, kommer nu tre nya dokumentärer i P1: ”Den legitimerade brottslingen”, ”Denises kamp” och ”Kroppen minns”.Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till de tre följande dokumentärerna som handlar om missförhållanden inom vården.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco.Hör gärna av dig till: daniel.velasco@sr.se

19 Okt 201452min

En kirurg kör rattfull på väg till jobbet. En barnläkare misshandlar barn. En psykiater döms för våldtäkt. Vad händer sen? En granskning av vad som hänt i flera fall där vårdpersonal dömts för brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patientsäkerhetslagen skulle höja kravet på legitimerad sjukvårdspersonal. Legitimationen skulle bli ett ”garantibevis” för att vårdaren är en person som allmänheten kan hysa förtroende för. Vårdpersonal skulle därför lättare kunna bli av med legitimationen om de döms för allvarliga brott. Men hur har det gått sedan lagen infördes? Vad krävs för att legitimationen ska återkallas? Och upptäcks alla brottmålsdomar?Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tystnaden.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco.Hör gärna av dig till: daniel.velasco@sr.seDaniel Velasco som gjort dokumentärenHan har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Daniel Velasco har gjort flera uppmärksammade dokumentärer. P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” har belönats med Prix Europa, Stora Radiopriset i kategorierna Årets radioprogram och Årets reportage, Guldspaden och Prix Bohemia. Daniel Velasco har även tilldelats 2013 år pris i radioklassen från den internationella organisationen IRE. Ett pris som anses vara världens finaste pris för undersökande journalistik.

12 Okt 201451min

När renskötaren Per-Ola Blind bestämmer sig för att sluta som renskötare skickar han ett SMS till sin fru det känns som att komma ut ur garderoben. Där Per Ola vuxit upp slutar man inte med renar, man dör ifrån det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag vet inte om jag törs, tänk om jag ångrar mig, säger Per-Ola Blind som de senaste åren alltmer börjat tvivla på om han orkar att fortsätta jobba heltid med renskötsel. Det är tungt och kostar mer än det smakar. Men vågar han bryta med arvet? Familjearvet, att han som äldste sonen fick ta hand om renflocken när pappa dog, och det samiska kulturarvet. Hans lillebror Nisse var för ung för att ta hand om renarna, nu jobbar i gruvan och tjänar bra med pengar. Renskötseln är mer en livsstil än ett jobb, tycker bröderna. Men numera är det mest en livsstil på deltid. Emil Östlund är journalist och har jobbat på Ekot, P4 Norrbotten, Sameradion och SVT Nordnytt. Renskötaren som la av är hans första dokumentär. På länken här nedan kommer du till Sameradion där du kan höra en intervju med programmakaren Emil Östlund. Huvudpersonen i dokumentären Per-Ola Blind bryter med ett flera hundra år gammalt familjearv. I hans fall handlar det om renskötsel. Har du varit med om eller går och funderar på något liknande? Skriv här och berätta.

5 Okt 201451min

Den 1 mars 1986 vaknar Mia Blomgren upp i ett höghus i Biskopsgården och hör på tv att Palme blivit mördad. Nu, 28 år senare går hon runt i samma hus och frågar de som bor där idag om de kommer ihåg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var en man som vi alla ställt våra förhoppningar till, säger den gamla damen som bor högst upp i huset medan mc-mannen några våningar under minns att han utropade att det var skönt ”att de fått den grisen”. Arkeologen Lina var bara två år och har själv inga minnen av det hela men tycker att 28 år en kort tid i historien. Den unge rumänen har aldrig hört talas om Olof Palme och undrar – Vem är det? Möt några av människorna i höghuset på sommarvädersgatan i Göteborg 28 år efter denna milstolpe i svensk historia i en dokumentär av Mia Blomgren. Programmet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär, Riksteatern och det internationella teaterkompaniet NIE. "Natten den 28 februari – 28 år senare" och teaterföreställningen "Natten den 28 februari" tar på olika sätt upp hur mordet på Olof Palme kan ha påverkat Sverige. Här kan du läsa mer om teaterföreställningen. Mia Blomgren om programmet – De flesta jag pratade med sa att ”samhället förändrats” och det i sig är ju egentligen inte särskilt konstigt med tanke på att de gått snart tre decennier sedan mordet. Dessutom så beror det ju på vem man frågar. Det som vissa ser som positivt ser andra som negativt. Så går det överhuvudtaget att konstatera en förändring som många skulle skriva under på? Något som inte har med siffror eller statistik att göra? Läs mer om Mia Blomgren och lyssna på hennes program mia.blomgren@sverigesradio.se

25 Sep 201450min