
Jakten på nazisternas stulna konst
Det har beskrivits som den största skattjakten i världshistorien, The Monuments Men-initiativet i andra världskrigets slutskede - ett allierat försök att skydda det europeiska kulturarvet och återfinna miljontals konstföremål som stulits av nazisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Hitlers och nazisternas mål var att omforma den europeiska konsthistorien till nazisternas fördel, berättar Anders Rydell, författare till boken Plundrarna. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar fenomenet, som nu uppmärksammas i filmen The Monuments Men, men som fortfarande är aktuellt. Malin Myrin arbetar till exempel idag i organisationer som vill skydda kulturarvet i händelse av väpnade konflikter, och Thomas Roth på Armémuseet berättar om det ideella initiativet att skydda svenska krigsmonument i utlandet. Dessutom berättar författaren Åke Persson om de sista ord som vi vet är sanna. I den sista delen i serien om de sista orden på dödsbädden får han också berätta om sitt hårdkokta favoritcitat, från helgonet Sankt Lars. Programledare är Tobias Svanelid.
13 Feb 201424min

Borggårdskrisen 1914 – Sveriges politiska ödesstund
För hundra år sedan marscherade tiotusentals bönder till borggården i Stockholm för att visa sitt stöd för kungens försvarspolitiska linje. Borggårdskrisen ledde till Sveriges allvarligaste regeringskris genom tiderna och innebar en politisk ödesstund för landets nyfödda demokrati. - Det var en benhård strid som gjorde forna vänner till fiender, berättar Axel Odelberg, författare till boken Med kungen som verktyg som skildrar händelserna. Dessutom avslöjar författaren Åke Persson vad Julius Caesar, Goethe och Oscar Wilde egentligen sade på dödsbädden. För deras och andras sista ord i livet lät inte riktigt som vi lärt oss Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
6 Feb 201424min

”Man kommer att åka skidor på massgravar”
Under årets olympiska spel i Sotji kommer de tävlande att åka skidor och spela ishockey på 150 år gamla massgravar. Det hävdar representanter från folkgruppen tjerkesser, som på 1800-talet utsattes för Rysslands hårdföra kolonisationspolitik i Kaukasus. - Jag skulle inte kalla det för ett folkmord, men en etnisk rensning, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor i Lund som tillsammans med Turkietkännaren och ex-diplomaten Ingmar Karlsson diskuterar tjerkessernas historia i Vetenskapsradion Historia. Tjerkesserna själva hävdar att ryssarna utrotade omkring en miljon av deras ättlingar, och deporterade lika många ifrån utskeppningshamnen i Sotji till det Osmanska riket. Idag kräver de upprättelse och ett ryskt erkännande av folkmordet. Dessutom inleds i denna veckas program en serie om vår uråldriga fascination för en döendes människas sista ord på dödsbädden. De sista orden ansågs kunna rena en syndares själ, ge livsvisdomar från världen på andra sidan, och bestämma imperiers öden, och än idag grunnar folk på vad IT-gurun Steve Jobs egentligen menade med sina sista Oh wow, oh wow, oh wow!. Journalisten Åke Persson har skrivit en bok om fenomenet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
30 Jan 201424min

Vendeltidens selfies – guldgubbar under lupp
De är betydligt mindre än frimärken, men berättar massor om det forntida Sverige. Vetenskapsradion Historia riktar luppen mot vendeltidens guldgubbar, med anledning av det senaste fyndet i Västra Vång i Blekinge. - Det finns omkring 600 olika sorters bilder på de guldbleck som kallas för guldgubbar, och kanske lika många tolkningar kring vad de avbildar och betyder, menar arkeologen Jan Peder Lamm. Själv lutar han åt att guldgubbarna var forntidens tempelpengar, som offrades till gudarna i hednahallar. Andra menar att guldgubbarna är porträtt av dåtidens härskare, en sorts vendeltida selfies, och åter andra letar symboliska betydelser i guldgubbarnas stavar, gester och dryckesbägare. - Kanske hade de också flera betydelser i sin samtid, menar Kent Andersson på Historiska museet, men att det gemensamma draget handlar om just guldet, som sågs som ett närmast magiskt material. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
23 Jan 201424min

Pålraden i Gamla Uppsala – hästbuffé eller skrytallé
Det var förra årets arkeologiska sensation - fyndet av en kilometerlång spikrak pålrad i det mytomspunna Gamla Uppsala. Vetenskapsradion Historia samlar fyra experter för att reda ut vad det egentligen är arkeologerna tror sig ha hittat. - Vi jobbar efter två huvudteser, berättar arkeologen Jonas Wikborg. Dels kan pålarna ha markerat en processionsväg eller så fungerade de som en rituell avgränsning av det mycket speciella område som Gamla Uppsala utgjorde. Kanske var det till och med så att raden av omkring 8 meter höga tallpålar hjälpte till att skapa de myter om platsen som Adam av Bremen, 500 år senare, skulle berätta om. Religionshistorikern Olof Sundqvist och arkeologen Peter Bratt menar att den styrande dynastin i Gamla Uppsala använde religionen för att stärka sin legitimitet, och där kan en mäktig allé av pålar hjälpt till att imponera på omvärlden. Kanske har man också utfört offer och ätit rituella hästmåltider vid pålarna, vilket benfynden på platsen skvallrar om. Tony Björk, som grävt en liknande pålrad i Degeberga i östra Skåne, hävdar å andra sidan att det kanske kan röra sig om ett skrytbygge. - Genom att uppföra sådana här monument visade man för omvärlden att man hade makt att kontrollera mängder av människor, och få dem att utföra ett krävande arbete, säger han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
16 Jan 201424min

Kiel 1814 – där Norden föddes
I Norge kallas det för miraklens år. I Sverige innebar det början på en 200-årig fred och i Danmark förvandlades landet från stormakt till lilleputtnation. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar freden i Kiel 1814 och vad den historien betyder för de nordiska länderna idag. - Här skapades det moderna Norden, menar Torbjörn Nilsson, historiker vid Södertörns högskola. Få år var så tumultartade i Skandinaviens historia som de mellan 1809 och 1814. Sverige förlorade Finland, bytte kung och regeringsform och drev igenom en oönskad union med Norge. Norge å sin sida upplevde några korta ögonblick av självständighet, röstade igenom en älskad grundlag och gick i krig mot Sverige. Danmark stod på fel sida i Napoleonkrigen och förlorade merparten av sitt territorium, för att komma ut med en helt ny nationell identitet efter freden i Kiel. Tobias Svanelid träffar danske historikern Rasmus Glenthöj, norske historikern Ruth Hemstad och svenske historikern Torbjörn Nilsson för att reda ut vad som hände 1814, och vad historien betyder för oss idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
9 Jan 201424min

Mördarpirater och kinesiska pyramider
I Vetenskapsradion Historia traditionsenliga julklappsprogram tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om hårda klappar att lägga under historieälskarens julgran. Hör om hemliga poliser, karibiska mördarpirater, kinesiska pyramidbyggen och trolska vinterkrig. Böckerna och spelen som programmet tipsar om är: I skuggan av Rom av Kent Andersson Germaner av Tore Jansson Usla, elända och arma av Sofia Holmlund och Annika Sandén 101 historiska hjältar av Ola Larsmo och Brian Palmer 101 föremål ur Sveriges historia av Katarina Harrison Lindberg och Dick Harrison Järnridån av Anne Applebaum Landsmän av Bo Lidegaard Ardennerna - Hitlers vinteroffensiv 1944-1945 av Christer Bergström Assassins Creed 4 - Black Flag av Ubisoft Nations av Lautapelit Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
19 Des 201324min

Gustav III:s mystiska katamaran
Det var sannolikt det märkligaste skepp som någonsin seglat på Östersjön - Experiment of Leith - en femmastad katamaran med skovelhjul. Vetenskapsradion Historia berättar de senaste rönen om detta märkliga fartyg, som har kopplingar till Skottlands nationalrätt haggis och ångmaskinsrevolutionen. - Mycket tyder på att hon faktiskt ligger sjunken mitt i centrala Stockholm, menar marinarkeologen Marcus Hjulhammar som intresserat sig för Experiment of Leith. Dessutom uppmärksammas den sista striden mellan svenskar och danskar för 200 år sedan. Slaget vid Bornhöft i december 1813 var slutpunkten för sekel av fiendskap länderna emellan, och markerade också slutpunkten för Sveriges stormaktsambitioner på kontinenten. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
12 Des 201324min