Därför startar vi krig

Mumier, lönnmördarsläkter och plastfigurer har huvudrollen när Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska böcker och spel inför sommaren. I säsongens sista program läser Urban Björstadius och Tobias Svanelid vårens böcker och plockar russinen ur kakan. Här finns till exempel den vetenskapliga avhandlingen från 1700-talet som menar att troll bor kvar i dagens Finland, och guideboken som lotsar dig till runstenarna i Gamla Stan. Dessutom drabbar spelpanelen samman i Första Världskrigets fältslag - en kamp som vittnar om krigets ohyggligheter, gestaltad av plastfigurer och tärningar. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Jourhavande historiker, Dick Harrison Tutankhamens förbannelse, Joyce Tyldesley Om människans historia, Jacob Fredrik Neikter Det medeltida Stockholm, Elisabeth Regner Jakten på Edvard, Pontus Brandstedt An Early Meal, Daniel Serra och Hanna Tunberg Borgia, Christopher Hibbert Axis & Allies: WWI 1914, Larry Harris Clash of Cultures, Christian Marcussen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Jun 201324min

Bortåt 300 000 barn skickades som så kallade feriebarn från Stockholm ut på landet under 1900-talet. Ekonomhistorikern Barbro Ljungdahl Zackrisson har som förste forskare kartlagt fenomenet som präglade flera generationers fattiga storstadsbarn. - Det fanns en utbredd uppfattning att lantluft var bra för barn, och att också fattigare barn skulle ha rätt att komma ut på landsbygden för att lära känna den svenska naturen, berättar hon. Björn Zackrisson var ett av alla feriebarn som på 1950-talet lämnade staden för landet. - Det var en otrolig frihetskänsla att få komma bort från stan, menar han. Kyrkor, folkskolan, och så småningom även staten engagerade sig i projektet, som kom att drivas ända fram till 2002. Men vem som helst fick inte åka - för att kvalificera sig som feriebarn skulle man inte vara vanartig, utan ha goda betyg i uppförande, vilket gjorde att systemet gynnade flickorna. I programmet hörs också den sista delen i serien om övernaturliga sexualbrott. Historikern Mikael Häll berättar om bergfrukulten i småländska Gladhammar på 1660-talet som utgör ett unikt rättsfall i svensk historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Jun 201324min

Maximalt 150 kronor om året från 67 års ålder. Sådana var omständigheterna när riksdagen röstade igenom världens första medborgliga socialförsäkring, den allmänna pensionen 1913. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia undersöker varför Sverige kom att bli världsledande på pensionsområdet, och hur väl man lyckades med målet att utrota fattigdomen i vårt land.– I början av 1900-talet hade en av världens äldsta befolkningar, så det fanns en bred politisk enighet kring att något måste göras för att komma till rätta med ”fattigvårdsproblemet” som det kallades, berättar historikern Urban Lundberg, som intresserat sig för pensionernas historia.Men pensionsreformen 1913 fick också kritik: män fick mer pengar än kvinnor, och ersättningen var för låg. Dessutom menade många att en garanterad pension skulle innebära att stora delar av befolkningen skulle sluta ta ett eget ansvar för sin ekonomi.I serien om äldre tiders övernaturliga sexualbrott berättar historikern Mikael Häll om ett fall från början 1700-talet som rörde skogsrået. Rätten var mycket förbryllad över hur man skulle kategorisera sexbrottet.– Man lät till och med rita en sorts efterlysningsaffisch på skogsrået efter den tilltalades beskrivning, berättar han.Programledare är Tobias Svanelid.

6 Jun 201324min

För hundra år sedan skördade två blodiga krig på Balkan tusentals dödsoffer. Vetenskapsradion Historia återvänder till 1913 och tiden då Balkans instabila karta formades. - Det här handlar om när de balkanska staterna med nationalistiska argument passar på att anfalla Osmanska riket och sina grannar, berättar historikern Lars Ericson Wolke. Men den stora lärdomen från 1913 borde vara att ingen kan vara nöjd, utan att Balkans situation måste lösas genom kompromisser. Dessutom startar en serie om äldre tiders övernaturliga sexualbrott. Historikern Mikael Häll vid Lunds universitet har kartlagt rättsfallen som vittnar om hur 1600-talets svenskar hade brottsligt sexuellt umgänge med väsen som näcken, skogsrået och bergsfrun. - Man var tvungen att få in de här brotten under samma rättsparagrafer som gällde tidelag, berättar han. Dessutom uppmärksammas Stålmannens 75-årsdag, superhjälten som bytt skepnad många gånger under sitt långa liv, enligt seriehistorikern Claes Reimerthi. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Mai 201324min

Innan Göteborg anlades vid Göta älvs utlopp på 1600-talet låg Nya Lödöse där. Vetenskapsradion Historia besöker den pågående arkeologiska utgrävningen av 1500-talsstaden, som redan resulterat i fynd som berättar om handelsstadens internationella kontakter och om hur livet tedde sig för de människor som bodde här. - Vi är mest förvånade över att så mycket finns bevarat under jorden, berättar projektledaren Christina Rosén. Det är som en tidskapsel ifrån 1500-talet! Dessutom bläddrar programledaren Tobias Svanelid i den mytomspunna Djävulsbibeln, medeltidens största bevarade handskrift som kallats för världens åttonde underverk. - Såväl bokens storlek som den unika djävulsbilden gjorde att Djävulsbibeln redan tidigt omgärdades av myter, säger bibliotekarien Anna Wolodarski. Bland annat menade man att hela det gigantiska verket skrivits under en enda natt, genom att en munk ingått en pakt med just djävulen, berättar hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Mai 201324min

I vattnen utanför Ronneby har arkeologerna undersökt det danska krigsskeppet Gribshunden som förliste på platsen i slutet av 1400-talet. Skeppet och dansktiden uppmärksammas nu på Blekinge museum och Vetenskapsradion Historia besöker museet för att ta reda på vad landskapets danska historia egentligen lämnat för avtryck. - Det här är ett unikt fartyg som ökar vår förståelse för hur det gick till när man började lära sig bygga större krigsskepp, menar marinarkeologen Johan Rönnby som dykt på Gribshunden. Dessutom uppmärksammas historien bakom vårt andra västra grannlands stora nationella högtidsdag, Norges 17 maj. I en ny avhandling problematiserar historikern Morten Ottosen bevekelsegrunderna för den norska fokuseringen på 17 maj 1814. - I den nationella berättelsen var det då som den norska nationalkänslan föddes, men jag vill mena att händelserna 1814 snarare handlar om hur Norge förhöll sig till Sverige, säger han. Att vara norsk och ha en egen konstitution var troligtvis betydligt mindre betydelsefullt än att få fred med Sverige. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Mai 201318min

På 1700-talet handlade det om att få ordning på Sveriges exportbalans och trygga folkförsörjningen. Idag är trädgårdsodlingen en fritidssyssla och folkrörelse. Historikern Eva Blomberg har följt trädgårdsodlingens förvandlingar för att förstå varför Sverige blivit ett påtningstokigt land, och i centrum av historien står hallonet. - Det var forskare och experter som allt sedan 1700-talet skulle lära bönderna att odla frukt och bär, berättar hon, men ofta fick smaken stå tillbaka till förmån för produktiviteten. Dessutom uppmärksammas forskningen om singelkillarnas historia. Idag ordnas speeddating och singelkryssningar, men hur betraktades den ogifte mannen på 1800-talet? Historikern Dag Lindström har studerat den okända historien om denna stora grupp, som stod utanför det rådande idealet om mannen som familjefar och husbonde. - Vi ska nog inte utgå ifrån att 1700- och 1800-talets singlar hade det särskilt tråkigt, tvärtom fanns det många nöjesinrättningar och klubbar för ensamstående män, berättar han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Mai 201324min

Nu startar sista grävsäsongen vid Motala - en av Europas mest intressanta stenåldersplatser. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta reda på hur livet såg ut där för 8 000 år sedan. - Här får vi en unik förståelse för hur ett stenålderssamhälle fungerade, berättar arkeologen Göran Gruber, genom att vi hittar såväl sirligt utformade fiskeredskap och boplatser, verkstäder, gravar och ceremoniella föremål. Vetenskapsradion Historia träffar Sara Gummesson som undersöker hur det egentligen gick till att tillverka ben- och hornredskapen, och Sven Isaksson som försöker förklara varaför stenålderns Motalabor inte ville använda keramik, dåtidens kastruller och grytor, när de lagade mat. De mest spektakulära fynden i Motala är resterna av pålade skallar som lagts ner i en sjö på platsen för bortåt 8 000 år sedan. Nu försöker arkeologerna Fredrik Hallgren och Elin Fornander förstå hur man skall tolka fynden. - Handlar det om att man återbegravt kära släktingar på den här heliga platsen, eller är det snarare resterna av besegrade fiender som vi hittat? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Apr 201324min