Därför startar vi krig

Katedralen Notre Dame i Paris firar 850 år i år och smyckas bland annat med nya klockor. Men Notre Dame har också hamnat i forskningens fokus och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar projektet som avslöjar dolda detaljer i medeltidens ingenjörskonst. - Genom att mäta upp Notra Dame med laser kan man bland annat se hur medeltidens byggherrar använt sig av fiffiga lösningar för att parera sättningar i marken under bygget, berättar arkitekturhistorikern Andrew Tallon. En annan nyupptäckt detalj i Notre Dame är vad de 28 statyerna på fasaden egentligen avbildar. Franske historikern Dany Sandron menar att det rör sig om franska kungar, inte om bibliska personer. Dessutom uppmärksammas Bondeförbundets, föregångaren till dagens Centerparti, bruna förflutna, med anledning av att det gått 100 år sedan partiet bildades. Författaren Ola Larsmo hävdar att partiet varit betydligt mer aktivt i rasfrågor, antisemitism och tvångssteriliseringar än vad historiker tidigare gjort gällande. - Det handlar inte om att skuldbelägga utan om att förstå vilken roll olika partier haft i Sveriges historia, säger han. I fallet med Bondeförbundet handlar det om att lägga alla kort på bordet, och till exempel försöka förstå varför man hade ett främlingsfientligt partiprogram ända till 1946. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Feb 201324min

Kung Herodes är en av historiens mest omdebatterade personer. I judisk historieskrivning har han betraktats som en galning, och kristna dömer honom för hans masslakt av oskyldiga barn. Nu öppnar den första utställningen om honom på Israelmuséet i Jerusalem, där Herodes framträder som en stor arkitekt, en skicklig realpolitiker som var personlig vän med Roms högsta herrar, och en sexgalning med inte mindre än tio fruar. Vetenskapsradion Historia har besökt utställningen. Dessutom uppmärksammas att det nu gått exakt 250 år sedan historiens första världskrig tog slut. Sjuårskriget utkämpades mellan 1700-talets stormakter, och faktum är att också Sverige var med på ett hörn. - Men kriget är sorgligt bortglömt idag, trots att det fick stora konsekvenser för maktuppdelningen i världen, berättar Armémuseums Thomas Roth. Vetenskapsradion Historia tar också tempen på den upprörda debatten i Finland, där nätkommentatorer rasar över tv-serien Finland är svenskt. Historieprofessor Nils Erik Villstrand vid Åbo Akademi och Janne Holmén, historiker i Uppsala som studerat hur finska läroböcker beskriver svensk historia kommenterar debatten. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Feb 201324min

För femtio år sedan kom Rachel Carsons Tyst vår ut på svenska, en bok som drog i gång en global miljörörelse och kraftigt begränsade användningen av miljögifter som DDT. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar bokens snabba genomslag, men också dess kritiker, som än idag bedriver kampanjer mot Rachel Carson. - Det finns en liten grupp skeptiker som än idag menar att Rachel Carson, med sitt ställningstagande mot DDT, är ansvarig för miljontals malariafall, berättar miljökemisten Cynthia de Witt. Dessutom uppmärksammas 150-årsdagen av Röda Korsets grundande. Det var i Genève 1863 som Henri Dunant samlade fyra andra likasinnade för att grunda organisationen som skulle hjälpa krigsoffer, och påfallande snabbt fick man gehör för sina idéer. - Även med dagens mått är Röda Korsets snabba genomslag mycket anmärkningsvärt, berättar Göran Bäckstrand som länge arbetat i organisationen. På bara några år hade organisationen spritts till ett tjugotal länder, däribland Sverige. Men det var lite si och så med det internationella engagemanget i början. - Översvämningskatastrofer i Belgien eller krig på fjärran kontinenter ansåg man sig inte ha råd att engagera sig i, men i och med hjälpinsatsen i Ålesund i Norge 1904 breddades svenska Röda Korsets verksamhet, säger han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Feb 201324min

Samuel Balto och Ole Nilsen Ravna är två av polarutforskandets okända namn. I skuggan av Fritjof Nansen var de med att korsa Grönland 1888, och i Vetenskapsradion Historia uppmärksammas samernas bidrag till polarexpeditionernas utveckling. - I en norsk historiekrivning har samerna länge betraktats som primitiva varelser och de har inte fått tillräckligt erkännande för sina bidrag till polarexpeditionernas tidiga framgångar, menar Harald Dag Jölle på Norsk Polarforskningsinstitutt. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar dessutom 300-årsminnet av kalabaliken i Bender, då Karl XII tillfångatogs av turkar. Nu skall händelsen utredas av forskare på plats i dagens Bender i Moldavien. - Det handlar bland annat om att ta reda på hur svenskarna levde i Moldavien, under den tid på mer än tre år då Sverige styrdes härifrån, berättar Livrustkammarens Per Sandin. Och så får programledaren Tobias Svanelid en förhandstitt på aktuella teaterpjäsen Att hugga huvudet av ondskan där skådespelaren Anders Ahlbom Rosendal porträtterar Sveriges siste skarprättare Anders Gustaf Dalman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Jan 201324min

För tvåhundra år sedan utkom Jane Austens Stolthet och fördom, en roman som genast blev en succé bland bokläsarna. Ännu idag älskas historien om Elizabeth Bennets och Mr Darcys kärleksbestyr, men Vetenskapsradion Historia undersöker vad det egentligen är som tilltalar oss i berättelsen? - Egentligen handlar det nog om att många av oss har ett nostlagiskt behov av en tid då män fick vara män och kvinnor fick vara kvinnor, säger historikern David Tjeder. Jane Austens roman har också varit duktig på att anpassa sig efter tiderns normer - i de senaste filmatiseringarna är pappa Bennet exempelvis betydligt trevligare än han var i romanen, och numera tycks det dessutom finnas rum för zombier i kärlekshistorien. - Men det är tanken på att den romantiska kärleken övervinner alla hinder och frälser såväl kvinna som man som är den bärande idén, och den står sig uppenbarligen mycket stark även idag, konstaterar David Tjeder. Dessutom granskas bioaktuella Lincoln med hjälp av historikern och amerikakännaren Dag Blanck. - Det är en gripande berättelse som dessutom ger massor av insikter i hur det amerikanska politiska systemet fungerar, menar han. Programledare är Tobias Svanelid. SR Minnen: Jane Austen i Radions arkiv Ett hett tips är att Austenfebern som ständigt grasserar i år kommer att nå nya toppar. SR Minnen har plockast fram äldre program om Austen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Jan 201324min

Två välbevarade båtgravar från 700-talet ger unika ögonblicksbilder av en våldsam strid på estniska Ösel. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vad som kallats århundradets arkeolgiska fynd i Estland. Dessutom riktar man sökarljuset mot halländska Knäred där ett av Sveriges tyngsta fredsfördrag förhandlades fram för 400 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Jan 201324min

Hur kommer det sig att Europas monarkier fortfarande existerar? Vetenskapsradion Historia träffar några av världens främsta kungahistoriker för att kartlägga de konstitutionella monarkiernas förvandlingar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Jan 201324min

För exakt 100 år sedan presenterades fyndet som berättade att människan uppstått i Storbritannien. I Piltdown söder om London hittades rester från ett märkligt skelett som påstods vara den äldsta varianten av vår egen art, en förmänniska vars huvud verkade vara en märklig blandning av apa och människa. - Piltdownmänniskan kom att få stort inflytande inom paleontologin och för synen på människans uppkomst, men ganska snart höjdes också röster som menade att fynden var en bluff, berättar Lars Werdelin vid Naturhistoriska riksmuseet. Det definitiva avslöjandet, att Piltdownfyndet egentligen var ett hopkok av moderna benrester och en orangutangkäke, skulle dock dröja ända till 1950-talet, och Vetenskapsradion Historia berättar hur det kunde komma sig att forskarvärlden lät sig luras så länge. - Det här handlade i första hand om nationell prestige, menar Lars Werdelin. Om att placera människans vagga i det brittiska imperiet. Dessutom uppmärksammas det ödesmättade datumet 21 december 2012 - dagen då många menar att Mayakalendern förutspår jordens undergång. Enligt teorierna tar nämligen Mayas så kallade långa räkning slut denna dag, men enligt arkeologen och Mayakännaren Johan Normark är det en total missuppfattning. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Des 201224min