Stoppa jobbiga tankar - så gör du

Chocken av att ha blivit lurad eller bedragen kan ge bestående men. Hur gör man för att ta sig vidare? Hur återfår man tilliten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det var inte pengarna som var det värsta, det värsta var insikten att människor kan behandla en så vänligt och samtidigt skära halsen av en mentalt, säger Gitte Pålsson. Hon blev av med alla sina besparingar i ett mycket sofistikerat och avancerat telefonbedrägeri. – Det viktigaste att komma ihåg är att bedragarna är mycket skickligare än offren, säger Marcus Nohlberg, bedrägeriexpert. Vi föreställer oss att det är lätt att undvika att bli bedragen för att vi tänker på enkla bedrägeriförsök utan känlomässig inblandning, menar han. Men om man pratar med de som blivit bedragna, målas situationer upp som skulle vara svåra för vem som helst. – Det är ett brott där det är socialt accepterat att skuldbelägga offret, säger han.Medverkar gör: Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Maria Farm, psykolog och parterapeut och Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

27 Aug 202455min

Balansen är något vi tar för givet ända tills den sviker oss. Utan balans är det svårt att överhuvudtaget röra sig. Hur övar man upp och bibehåller balansen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Balansen avgörs av tre huvudfaktorer; synen, balansorganet i örat och ledkänslighet – att vi inte behöver titta på vår arm för att veta om den är böjd eller sträckt. – Framförallt handlar det om integreringen mellan dessa tre faktorer, säger Wim Grooter, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet. Ett sätt att öva på att integrera de olika balansdelarna är att gå runt i skogen och testa att förlita sig mer på fötterna än på synen, menar Wim Grooten. Lindansaren Klara Mossberg lär ut lindans till gymnasieelever på Cirkusgymnasiet. – En övning går ut på att medvetet isolera vilken del vi balanserar med, t.ex. att stå på ett ben men utan att använda armarna för att hålla balansen och att ha knät rakt, säger hon. Medverkar gör: Tobias Wibble, läkare och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet och Klara Mossberg, lindansare och cirkusartist som lär ut balans på Cirkusgymnasiet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

20 Aug 202455min

Är du den som knäpper med fingrarna för att påkalla servitörens uppmärksamhet eller den som säger ifrån när någon spottar på trottoaren? Hur vet man vad som är okej och inte i det sociala samspelet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Den bästa utgångspunkten är att komma ihåg att vi delar på det offentliga rummet, säger vett- och etikettexperten Mats Danielsson. Med det menar han att en bra regel att ha för sig själv är att inte ägna sig åt sådant som vi inte själva kan tolerera att andra gör på publika platser, så som på bussen eller tåget, i en park eller i trafiken. Hur vi är mot våra medmänniskor visar sig dessutom ha stor betydelse. I alla fall vad det gäller återkommande möten i vardagen. Cecilia Henning har forskat på detta och har myntat begreppet “tunna band”. – Det är de relationer som inte räknas till vänskapskategorin, utan de möten man har med exempelvis grannar och som innebär att man känner sig mindre ensam, säger hon. Medverkar gör: Mats Danielsson, vett-och etikettexpert, Jenny Rickardsson, leg. psykolog vid Karolinska institutet och Cecilia Henning, docent i socialt arbete. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

13 Aug 202455min

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

6 Aug 202455min

Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter. – Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon. Men går narcissism att bota?– Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst. – Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar. Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.*Sandra är ett fingerat namn. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentProgrammet är en repris från 2023.

30 Jul 202455min

Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. – Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. – På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice LööfProgrammet är en repris från våren 2024.

23 Jul 202455min

Vad hjälper dig att hitta din väg i livet? Modern forskning, personliga vittnesmål eller de gamla grekerna? Självhjälpen finns precis överallt men vilken väg ska du välja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss:– Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter. Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle:– Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt. Gäster i programmet:Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan. Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättreProgramledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producentProgrammet är en repris från 2023.

16 Jul 202455min

Kaffedrickandet har djupa rötter i den svenska folksjälen, men nya tider betyder nya vanor. Dryckens rykte har svärtats med tal om cancer och sömnproblem och det har även beskrivits som en drog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. – Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? Gäster i programmet:Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.Richard Tellström, författare och mathistoriker.Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är en repris från 2023.

9 Jul 202455min