Stoppa jobbiga tankar - så gör du

Flimmer, infarkt och dubbelslag. Kan man göra något för att inte drabbas? Och hur går man vidare när det redan hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar har minskat stadigt de senaste decennierna. Dödligheten i hjärtinfarkt har rasat på en generation, från 30 % till 5 %.– Det är en av de största revolutionerna under min livstid, säger hjärtläkaren Peter Giesecke. Trots det är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige – så hur ska man göra för att ta hand om sitt hjärta?Svaren går att finna i kost, motion och stress. Hör hockeytränaren Magnus som drabbades av förmaksflimmer och fladder och som startat om sitt hjärta med elkonvertering 19 gånger, om hjärttransplantationens historia och om man kan ha sex som vanligt när man drabbats av en hjärtsjukdom. Medverkar gör Peter Giesecke, hjärtläkare och tillträdande chef för hjärtmedicin och fysiologi på Danderyds sjukhus, Tiny Jaarsma, forskar inom hjärtsjukdom och egenvård vid Linköpings universitet, Karin Schenck-Gustafsson, professor och överläkare i hjärtsjukdomar, Karolinska institutet och Ylva Trolle Lagerros, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent är Alice Lööf

17 Des 202455min

När vi går in i festhögtidernas månad frågar vi oss varför är det viktigt att festa? Vi söker svaret hos en frackuthyrare, i festernas århundrade och hos Jesus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – På en riktigt bra fest känns allting möjligt. Tänk om upplevelsen vi får på en fest är en sannare bild av hur verkligheten är än den som vi ofta fastnar i under vardagen där vi bekymrar oss om ifall folk respekterar oss tillräckligt?Teologen Patrik Hagman har studerat Lukasevangeliet och kommit fram till att Jesus nog skulle velat att vi festade mer.Hör också nattlivsforskaren Sebastién Tutenges om vikten av fest för ungdomskulturen, Christopher Landstedt som är konstvetare vid Stockholms universitet om varför man festade så mycket på 1700-talet och den professionella festfixaren Amanda Colldén.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Alice Lööf

10 Des 202455min

Ett underskattat sinne som påverkar oss mer än man kan tro. I vår visuella tid har luktsinnet hamnat i skymundan vad vinner man på att stanna upp och dofta på omgivningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utan luktsinne försvinner 95 % av smakupplevelser, personer som saknar förmågan att lukta blir oftare brandskadade och matförgiftade och lukten kan till och med hjälpa oss i valet av partner. Dofter är ett tvärsnitt mellan våra tankar och känslor, de är starkt kopplade till våra minnen, något man kan leka med som parfymtillverkare. Hur låter det t.ex med en parfym som luktar blod, krutrök, bandage och betong? Rumänska David-Lev Jipa-Slivinschi skapar dofter som sällan luktar gott, han vill att dofterna ska berätta en historia. Hör även luktforskaren Johan Lundström som digitaliserar dofter som i framtiden kan sippra ut från våra TV-apparater – och skickas till läkare vid digitala vårdbesök. Medverkar i programmet gör även Jonas Olofsson, professor i psykologi och luktforskare vid Stockholms universitet, Jenny Lantz, författare till boken Expedition parfym och Bill S. Hansson, professor i neuroetologi vid Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Jena. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

3 Des 202455min

Empatisk medmänniska eller sorgtjuv? Var gränsen går, när man ska visa sitt deltagande i sorgliga sammanhang, är inte alltid kristallklar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För sjuksköterskan Anneli blev de gula skyddskläderna en rustning när hon jobbade med Ebola-utbrotten i Liberia 2014. Hur hanterar man både att se många människor dö och möta deras anhöriga i sorg utan att själv gå under?Fanny och Alva sörjde i grupp när deras idol dog. I de lägena kan sorgen vara skön att dela.Men det finns också dem som tar sitt sorgdeltagande alldeles för långt. En fransk sorgbedragare nästlade sig in i en organisation för överlevande efter terrorattentaten i Paris 2015.Medverkar gör Allan Linnér, psykolog, David Waskuri, psykolog och Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

26 Nov 202455min

Tonåren är viktiga år då hjärnan utvecklas på flera plan och konsekvenstänket kan svikta. Samtidigt är det ofta då som de flesta testar droger för första gången. Hur påverkas den unga hjärnan av detta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finns det ett gap mellan vuxenvärldens förmanande hållning till droger och ungdomars lust att prova? - Det finns en fördom om att det bara är folk som mår dåligt som tar droger och att det sker i dåliga sammanhang. Men det kan pågå i roliga sammanhang också. Det är skillnad på att testa och att missbruka, föräldrar är ofta väldigt rädda för droger men borde prata mer avdramatiserat om riskerna. Då skulle man lättare våga säga att man testat, berättar en tjej som går på gymnasiet.- Att hamnar där är verkligen jätteenkelt, det kan hända vem som helst var som helst. Men att sluta kan vara så himla svårt. Det berättar Vilda som hamnade i blandmissbruk i ung ålder.I Danmark har man de senaste åren implementerat en ny metod som kallas MOVE i behandlingen av unga med missbruk. Den går ut på en kombination av bland annat KBT och Motiverande samtal. För att få ungdomarna att ta sig till de viktiga behandlande samtalen får de ett presentkort vid vartannat tillfälle.Medverkande: Hanna Brännlund från Maria ungdom, Joar Gutestam från KI och Sheila Jones, högskolan i Dalarna.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Clara Lowden

19 Nov 202455min

Att skämta med sin omgivning kan vara både förlösande och riskabelt. Ett skämt kan både inkludera och exkludera och den som skojar besitter en särskild sorts makt. Men det är mottagaren av skämtet som avgör om det blir succé eller platt fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Humorn har också en viktig plats inom vården. En svårt sjuk patient som kan få läkaren att skratta åt dens skämt kan återerövra makten för en stund, känna sig mer som sig själv. Och även i terapirummet kan ett skämt om något som uppstår i rummet leda till ett förlösande skratt som jämnar ut maktbalansen mellan patient och terapeut.Sjukhusclownen Susanne jobbar på en avdelning för svårt sjuka barn på Huddinge sjukhus.- Det här är en känslig scen - ingen har kommit hit för att se clowner. Ibland är vi med som avledning, vid till exempel provtagning. Ofta placerar vi oss längst ned i hierarkin för att ge barnet en känsla av kontroll, berättar Susanne.Och självklart tar Kropp & Själ sig även till en lika älskad som hatad scen - ståuppkomikerns. Ett ställe där samspelet mellan komiker och publik är helt avgörande. Medverkar i programmet gör Per Naroskin, psykolog, författare, ståuppkomiker och föreläsare. Hanna Söderlund, universitetslektor vid Umeå universitet som forskar om makt. Peter K Andersson, historiker och författare.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanClara Lowden är producent

12 Nov 202455min

Att sträcka ut handen till en ännu okänd kärlekspartner är en balansgång. Att visa vem man är och vad man söker är centralt. Hur presenterar vi oss själva när vi vill locka till oss en livskamrat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje ord måste vägas på guldvåg, oavsett om det handlar om en text på en dejtingapp eller en klassisk kontaktannons i tidningen. Det blir tydligt hemma i soffan hos Johnny.- Alla tjejer som heter Therese är bra människor. Johnny är singel och har varit ute i dejtingdjungeln i fem år. Han sitter med telefonen i handen och har precis svajpat fram en tjej han gillar. Therese.Men så kommer meningen. De där orden i presentationstexten som får Johnny att än en gång tappa hoppet och lägga ifrån sig telefonen.- Hon skriver ”Jag vill att vi ska vara det där paret som vännerna kallar självklara”. Nu blir det så där igen. Jag tycker att det är synd liksom. Varför måste det vara så svart på vitt hur det ska vara? Där blev det tyvärr stopp för mig, suckar Johnny.Medverkar i programmet gör bland andra Minna Höggren, journalist och författare till boken Kärleksgapet, samt Josefin Englund, historiker som skrivit en avhandling om kontaktannonser.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanClara Lowden är producent

5 Nov 202455min

Ångestklump i magen varje måndag eller lätta steg till morgonbussen? Jobbet är en central del i många människors liv, men hur ska man göra för att trivas? Och är det viktigt att det är meningsfullt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa människor tycker att arbetet är så pass meningsfullt att de inte kan sluta jobba. Sadelmakarmästaren Rolf Stenberg har jobbat i 75 år. Han fyllde 90 år förra veckan och har inga planer på att pensionera sig. – Ingen av mina jämnåriga kamrater finns längre. De gladde sig när de fick pension, tog det lugnt och nu är de borta, säger han till vår reporter vid ett besök i läderbutiken där han jobbar tillsammans med sin dotter. Det är förstås inte alla förunnat att känna samma arbetsglädje som Rolf, men en sund inställning till sitt jobb bidrar till en ökad livskvalitet. – Någonstans tycker jag i grunden att det är viktigt att man ska göra bra ifrån sig på jobbet. Men jag tycker men tycker det är viktigt med gränssättning, jobbet ska inte flyta ut över fritiden, men man är skyldig att göra sitt bästa under de timmar man är på jobbet, säger Nicolas Jacquemot, som skrivit boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare.Medverkar gör Nicolas Jacquemot, aktuell med boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare, Mats Ekdahl, författare som skrivit boken Jobbet och Roland Paulsen, sociolog vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

29 Okt 202455min