Anna på Amiralsgatan – vi såg henne gå, vi hörde henne tala
Kaliber21 Nov 2022

Anna på Amiralsgatan – vi såg henne gå, vi hörde henne tala

I tredje delen av granskningsserien Anna på Amiralsgatan undersöker Kaliber vad som är möjligt att uppnå med rehabilitering och hjälpmedel och varför Annas rehabilitering rann ut i sanden. Del 3/3.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För över sju år sedan var Anna med om en svår olycka i centrala Malmö. Hon gick på en trottoar i Malmö och fick en bil över sig. Hon förlorade ett ben, krossade en armbåge och fick en traumatisk hjärnskada.

Några månader efter olyckan kommer hon till ett rehabiliteringssjukhus. Här tränar Anna med sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog och logoped. Saker börjar hända med Anna.

– Jag blev så glad när jag hörde henne säga en fullständig mening. En kort mening, men dock med ord som man förstod och hörde, säger barndomskompisen Maja.

Efter tre månader får Anna lämna rehabiliteringssjukhuset. I väntan på att få en ny handikappanpassad lägenhet flyttar Anna till ett korttidsboende. Men här slutar Anna kunna saker hon kunde några månader tidigare. De anhöriga efterfrågar en ny rehabiliteringsplan för Anna, men på korttidsboende är det ont om personal och Anna prioriteras inte i det.

– Om man har fått det svaret som anhörig eller patient att vi inte har tid att upprätta en ny rehabiliteringsplan, då har vi ju definitivt brustit, säger Helen Martinsson, avdelningschef för särskilda boenden i Malmö kommun.

"En klar tillbakagång"

Däremot så får Anna under den här tiden en del fysisk rehab, bland annat sjukgymnastik. Hon får en protes och börjar öva på att gå med den. I ett filmklipp på Anna som är över tre år gammal håller hon en arm om fysioterapeuten och går.

– Då kändes det som om det var möjligt att hon skulle börja gå. Och jag förstår ju att jag aldrig kommer ha en Anna som jag kan gå långa promenader mer som förr i världen. Men det kändes hoppfullt, säger Annas mamma Gunnel.

Men med åren har insatserna tunnats ut. I Malmö stod sjukgymnastik på schemat tre dagar i veckan. När Anna flyttade till Ängelholm för två år sedan minskade det till en gång i veckan. Idag sitter Anna i rullstol och hennes protes står i ett hörn av lägenheten.

– Idag har jag inte sett henne gå överhuvudtaget, så en klar tillbakagång, säger Gunnel.

Det är Annas god man som ska företräda henne och kräva att hon att få en bedömning om hjälpmedel och rätt vård. Den gode man Anna hade då och den hon har nu, båda från företaget Optio AB, säger att de inte kan kommentera sina huvudmän.

"Landar mellan olika vårdinstanser"

Varje hjärnskada är unik och det är svårt att veta om det som fungerar för en person också skulle fungera för någon annan. Men berättelsen om Camilla Westerdahl är ett visar tydligt att rehab faktiskt kan göra skillnad. Camilla var med om en bilolycka och hamnade till en början i koma. Ingen trodde att hon någonsin mer ska kunna tala, röra sig, äta själv. Ett år efter olyckan var hon fortfarande inte kontaktbar. Rehabiliteringen avslutades eftersom man inte tyckte att man gjorde några framsteg.

Men så kommer Camilla till en daglig verksamhet där en entusiastisk fysioterapeut jobbar. Christina Hansson jobbar med Camilla fyra, fem gånger i veckan. Två år efter olyckan ställer Christina henne i ett gåbord, sex år efter olyckan kan Camilla gå själv med en käpp. I takt med att Camilla blir fysiskt bättre kommer också talet. Först bara några lösryckta ord. Sedan meningar. 2012, 15 år efter olyckan ger hon ut en bok som hon har skrivit själv.

Varje år vårdas omkring 10 000 för traumatiska hjärnskador på svenska sjukhus. Om hjärnskadan är svår eller medelsvår får man ofta en individuellt anpassad rehabilitering på sjukhus, men sedan när man skrivs ut därifrån så tillhör man öppenvården och då fortsätter rehabiliteringen efter hur det ser ut på stället där man bor.

– Man landar lite grann mitt emellan olika vårdinstanser och de som har kunskapen, de är så pass få relativt sett att de har inte möjlighet att kunna ta sig an alla de här som då skulle kunna ha behovet av specialistvård under många år framöver, säger Jan Lexell, som är professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och specialiserad på just traumatiska hjärnskador.

"Klart att det finns brister"

Anna lämnade Orup och det professionella rehabiliteringsteamet sju månader efter olyckan. Hon fick tre månader rehabilitering där. Han säger att han känner igen Annas situation.

– Det är ju en generell brist på resurser för att kunna arbeta både långsiktigt och uthålligt med den här typen av personer, säger Jan Lexell.

Gilbert Tribo (L) sitter i majoriteten i Region Skåne sedan 2018. Det är där Anna bor.

Men varför satsas det inte mer på rehabilitering?

– Ja, det satsas ganska mycket på rehabilitering. Bekymret är ju att det är väldigt många i primärvården, väldigt många olika sorters rehabilitering som ska ges i många olika sorters sjukdomar.

– Så klart är att det finns mängder av brister i Annas vård, men också i andra människors vård. Just i övergången och i långsiktigheten, säger Tribo.

Episoder(590)

Miljömärkt odlad lax – hur grönt är det gröna märket?

Miljömärkt odlad lax – hur grönt är det gröna märket?

Vår vanligaste matfisk miljömärks i svenska butiker, men Kaliber hittar flera problem som det inte skyltas med i fiskdisken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Granskningen av Samira Othman och Daniel Värjö har nominerats till journalistpriset Guldspaden.

20 Apr 201729min

MSC - håller löftet om miljömärkt fisk?

MSC - håller löftet om miljömärkt fisk?

Makrillen, räkan och torsken är tre populära val i fiskdisken. Trots hållbarhetsmärkning förekommer både överfiske och bottentrålning - håller löftet om hållbar fisk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Granskningen av Samira Othman och Daniel Värjö har nominerats till journalistpriset Guldspaden.

10 Apr 201729min

Samiskan – det svikna språket

Samiskan – det svikna språket

De samiska språken är hotade och riskerar att dö ut. Men Sverige lever fortfarande inte upp konventionerna om att bevara minoritetsspråken konventioner regeringen skrev under för 17 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Apr 201730min

Sanna - ett liv som vården hade kunnat rädda

Sanna - ett liv som vården hade kunnat rädda

18-åriga Sanna dog av en ovanlig sjukdom Addison eller binjurebarksvikt. Diagnosen går att behandla men Sannas provsvar glömdes bort och hon uppmanades äta isglass istället för att åka till akuten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter: Daniel VärjöProducent: Andreas Lindahlkaliber@sverigesradio.se

27 Mar 201730min

Kriget om svettmiljonerna

Kriget om svettmiljonerna

Svenska medborgare har rätt till vård i ett annat EU-land -kostnadsfritt. Många svenskar har åkt till en dansk svettklinik för att få hjälp med överdrivna svettningar. Men behandlingarna ifrågasätts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Mar 201732min

Obolmannens återkomst och mysteriet med de försvunna miljonerna

Obolmannens återkomst och mysteriet med de försvunna miljonerna

Kaliber återvänder till historien om Obol -kapitalförvaltningsbolaget som skulle frälsa svensk idrott med sponsorpengar på 00-talet, men som gick i konkurs med buller och bång. Vad har hänt sen dess? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Mar 201732min

Nationellt forensiskt centrum - en flaskhals i det svenska rättsväsendet

Nationellt forensiskt centrum - en flaskhals i det svenska rättsväsendet

Viktigt bevismaterial blir liggande i åratal och gärningsmän som skjutit med skarpladdade vapen kan gå fria. Kaliber granskar NFC och köerna som hindrar polisens utredningar om grova brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Mar 201728min

Asylutredningarna - en rättvis bedömning?

Asylutredningarna - en rättvis bedömning?

Migrationsverket fattade under förra året rekordmånga beslut i asylärenden och Kaliber undersöker om kvantitet har gått före kvalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra året fattade Migrationsverket 111 979 beslut i asylärende. Nästan dubbelt så många som året innan. Bakom varje beslut finns en människa och för var och en av dem är beslutet livsavgörande. En slarvigt genomförd asylutredning kan leda till ett felaktigt beslut. Under året som gått har Migrationsverket haft fullt fokus på att korta de långa väntetiderna. Hur har det påverkat utredningarna och besluten? Reporter: Johanna SjövallProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

27 Feb 201729min

Populært innen Samfunn

rss-spartsklubben
giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
konspirasjonspodden
popradet
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
rss-henlagt-andy-larsgaard
lydartikler-fra-aftenposten
intervjuet
aftenpodden-usa
wolfgang-wee-uncut
sophie-leser
fladseth
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
grenselos
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
min-barneoppdragelse
alt-fortalt
baarli-og-benjamin-gar-i-terapi
den-politiske-situasjonen