"Det måste brinna oftare för att brinna mindre"

"Det måste brinna oftare för att brinna mindre"

Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt nu. En brandhistoriker säger att de våldsamma bränderna beror på att vi fjärmat oss från elden och att det faktiskt brinner för sällan. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi har intervjuat forskaren som säger att det måste brinna oftare för att brinna mindre, en brandhistoriker som också varit brandsoldat. Han är verksam i Arizona och har studerat bränder i hela sitt liv.

Somliga säger att det som hänt i år i Australien visar vad som kommer hända i resten av världen senare, att Australien är "kanariefågeln i gruvan". Det uttrycket handlar om de kanariefåglar som togs ner i gruvor förr, för att det var de som först kände av giftig gas. De dog helt enkelt och då var det dags att ta sig ut. Somliga använder uttrycket om Australien, som med sitt läge och extrema klimat drabbas bland de första av ett varmare klimat.

Miljoner djur har dött, och över 30 människor. Många har förlorat sina hem. Så naturligtvis är inte historien om forskaren Eric Warrant som i hast fick lämna sitt specialbyggda labb och som räddade den mest dyrbara utrustningen i bilen den allvarligaste. Men den gick ändå rätt in i hjärtat.

Vi pratar också om de extra brandutsatta djuren, till exempel en sällsynt, svart kakadua, den långsvansade kängururåttan och dvärgpungsovaren. Det är djur som bara finns på begränsade områden och redan är utrotningshotade. När det brinner där kanske de helt dör ut.

Medverkande:
Björn Gunér, Marie-Louise Kristola och Lena Nordlund
vet@sr.se

Episoder(276)

Försöken som forskarna inte lyckas upprepa

Försöken som forskarna inte lyckas upprepa

Blir man gladare av att aktivera "leendemuskler" med hjälp av en penna på tvären i munnen? Det visade en psykologistudie som la grund till den så kallade "facial feedback-teorin". Men den är en av all...

22 Jan 202146min

Så kan våra städer förändras av pandemin

Så kan våra städer förändras av pandemin

Mer hemarbete, färre jobbresor och mindre kontor inne i städerna det kan bli några av de mer permanenta förändringarna efter pandemin. Och nya utmaningar för kollektivtrafiken om inte lika många komm...

15 Jan 202146min

De gör skillnad forskningsåret 2021

De gör skillnad forskningsåret 2021

Månfärder, 200 nya vacciner och "supermiljöår" 2021 kommer det hända mycket inom forskningen. Som att USA går in i internationella klimatarbetet igen och rymdteleskopet James Webb skjuts upp i rymden...

8 Jan 202146min

Bea Uusma har läst det som ingen annan läst i Andrées dagbok

Bea Uusma har läst det som ingen annan läst i Andrées dagbok

Bea Uusmas nya undersökningar av polarfararen Andrées dagbok är en av de spännande forskningshistorier som INTE handlar om corona. Skidåkningens viktiga roll får vår kultur, humlornas dramatiska maktk...

1 Jan 202146min

Året då lukten av skit kan göra en glad

Året då lukten av skit kan göra en glad

Ett år som inte liknar något annat har vi fått glädjas åt andra saker än vanligt. Som att, som Claes, plötsligt kunna känna skitlukten på promenaden när luktsinnet varit helt borta. Och kriser kan ock...

25 Des 202046min

Lotten Collin: "Ekologiska odlare under dödshot i Amazonas"

Lotten Collin: "Ekologiska odlare under dödshot i Amazonas"

Det är många som vill åt regnskogens värden, vissa för att tjäna stora pengar eller bara klara livhanken, andra för att njuta av naturprakten eller hitta framtidens läkemedel. Hur hittar vi rätt väg a...

18 Des 202050min

Nöden är uppfinningarnas moder - ett annorlunda Nobelprisår

Nöden är uppfinningarnas moder - ett annorlunda Nobelprisår

När coronapandemin sätter stopp får man tänka nytt. Och det gäller såväl årets nobelpristagare och deras forskning, som teknikutvecklingen och nobelfirandet. Men det finns ljuspunkter och saker som re...

11 Des 202046min

Hon ser coronautvecklingen före andra – i avloppsvattnet

Hon ser coronautvecklingen före andra – i avloppsvattnet

Att mäta coronavirus i avlopp visar vart smittspridningen är på väg cirka två veckor innan det syns i covidteststatistiken. Anna Székely leder ett forskningsprojekt i Uppsala där de nu kollar avloppsv...

4 Des 202046min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
liberal-halvtime
forskningno
sinnsyn
jss
rss-rekommandert
rss-nysgjerrige-norge
fjellsportpodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
villmarksliv
smart-forklart
kvinnehelsepodden
nordnorsk-historie
hva-er-greia-med
tidlose-historier
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
nevropodden
aldring-og-helse-podden