260: Inte helt hundra

DARRA MÅNDE NITROSAMINERNA. Vi har doktor Magnus Hillman i podden och nu nördas det loss på allvar. Nitrosaminer, anaeroba förhållanden för mer sprit, estrar, maillardreaktion och … en irländsk whiskey på det. Era poddare bugar i nördvördnad. Vad var det i glaset? Magnus Hillman njöt av en Yellow Spot, irländsk single pot still från Midleton: https://midletondistillerycollection.com/spot-whiskeys/yellow-spot-product/ Jeroen hade Jameson single pot still: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/irish-distillers-53401/ David hade SMWS 48.160, ”Ode to the worm tub”, en Balmenach: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/233006 Länkar från Magnus Hillman! Anaeroba förhållanden skapar etanol Reid, S., Speers, A., Lumsden, W., Willoughby, N., & Maskell, D. (2024). The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners. Journal of the Institute of Brewing, 129(2), 110-127. https://doi.org/10.58430/jib.v129i2.18 Flytande jäst har visat sig ha en signifikant kortare lag-phase jämfört med torkad jäst, men hade längre total jäsningstid på grund av en långsammare exponentiell fas. Hög pitchinghastighet (dvs mängd jäst som tillsätts vörten i början av jäsningsprocessen) resulterade i kortare lag-phase och snabbare jäsning. Flytande jäst producerade också fler estrar än torkad jäst. För att maximera etanolproduktionen är det viktigt att hålla jäsningen anaerob (syrefri), eftersom syre kan påverka jästens metabolism och leda till mindre etanolproduktion då den i stället producerar vatten och koldioxid. Nitrosaminer I whisky, idag är det mycket lågt till och med i rökig whisky Park, J., Seo, J., Lee, J., & Kwon, H. (2015). Distribution of Seven N-Nitrosamines in Food. Toxicological Research, 31(3), 279-288. https://doi.org/10.5487/TR.2015.31.3.279 Studien undersöker förekomsten av nitrosaminer i olika livsmedel, inklusive whisky. Den fann spårmängder av nitrosaminer som NDMA, NPYR och NMOR i whisky. Nitrosaminer är relativt instabila under destillationsprocessen, vilket innebär att deras koncentrationer minskar betydligt under produktionen. Tack vare förändringar i produktionsmetoder och destillationsprocessens effektivitet är förekomsten av nitrosaminer i whisky idag mycket låg. Analys av alkohol och estrar i whisky Whisky är en av de mest komplexa spritdryckerna, och för att förstå dess smakprofil behövs avancerade analysmetoder. I podden pratade David och Magnus om HPLC som visar hur många smakämnen som finns i whisky. Här visas en liknande metod på hur mångfacetterad whisky är och hur små förändringar i produktionen påverkar dess arom och smak. https://www.agilent.com/cs/library/applications/A00052.pdf Maillardreaktioner och annat Zhao, H. (2023). The chemistry of malting: Understanding the biochemical changes in grains. Journal of Food Technology and Preservation, 7(5), 196. https://www.alliedacademies.org/articles/the-chemistry-of-malting-understanding-the-biochemical-changes-in-grains.pdf När korn omvandlas till malt sker kemisk reaktioner som ger whisky och öl sin smak. En viktig process är Maillardreaktionen. Det är den som skapar de rika karamelliga, rostade och nötiga tonerna i malt. När malten torkas reagerar socker och aminosyror med varandra och bildar hundratals nya smakämnen. Temperaturen spelar en stor roll och vid lägre värme får vi ljus malt med mild smak, medan högre temperaturer ger mörkare malt med djupa smaktoner av kaffe, choklad och kola. Denna reaktion sker också när whisky lagras på fat och bidrar till dess komplexitet över tid. De kemiska reaktionerna fortstätter faktiskt efter den första reaktionen påbörjades, speciellt i fuktiga och varma miljöer. Frågan vi ställde oss är om det kunde fortsätta i t ex flaskan och lagringen. Det finns det inga bevis för vad vi känner till men kanske skulle vi göra en liten stuide? Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960 Special Guest: Magnus Hillman.

18 Mar 41min

DU KAN VARA MALOLAKTISK. Ni får en liten dutt kolade fat men sen drar vi vidare: Idag går vi igenom allt som händer i jäskaren! Och det, mina vänner, är inte lite det. Estrar, lipider, bakterier. Visst låter det gott? Vad var det i glaset? David hade Kilchoman Sanaig Àrd: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/kilchoman-30301/ https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270470 Mathias njöt av Ardnamurchan AD/ Paul Launois 3rd release: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/235313 Jeroen hade en single pot still från Jameson: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/irish-distillers-53401/ Kolade fat… Lite grann har vi pratat om det här: https://www.entreawhisky.se/141 Och redan här: https://www.entreawhisky.se/61 Allt som händer i jäskaren! https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/jasning.png Mjölksyrabakterier och malolaktisk jäsning: van Beek, Sylvie & Fergus G. Priest, ”Evolution of the lactic acid bacterial community during malt whisky fermentation: a polyphasic study”, Applied and environmental microbiology 68, nr. 1 (2002), s. 297–305. Wilson, N. R., F. Jack, I. Takise & F. G. Priest, ”The effects of lactic acid bacteria on the sensory characteristics of new-make Scotch whisky”, i Distilled spirits: New horizons: Energy, environmental and enlightenment, red. G. M. Walker & P. S. Hughes (Nottingham: Nottingham University Press & The Institute of Brewing & Distilling, 2010), s. 49–52. Lite om estrar kan man läsa här: http://whiskyscience.blogspot.se/2011/11/fermentation-flavours.html Greed och Envy kommer på bolaget! Släpps torsdagen 13 mars! https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/greed_envy.jpeg https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bunnahabhain-8414301/ https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bunnahabhain-8416601/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

11 Mar 35min

ETT MORDFÖRSÖK MED REFERENSER. David tar i från tårna och bjuckar på riktigt matiga shownotes! Vorlaufing, Oskar Bruno, Pat Heist och … i princip allt som går att läsa om jäsning. NERDGASM INCOMING. Här tipsas vi om en bok som David faktiskt inte har läst. Jo, det är sant! Åtminstone inte hela … Redbreast 12 mot Redbreast 12 cask strength: http://tjederswhisky.se/redbreast-12-pa-40-och-fatstyrka/ Vad var det i glaset? Mathias njöt av J. P. Wiser 42 YO: https://www.jpwisers.com/en-ca/blog/meet-jp-wisers-42-year-old-a-new-milestone-in-canadian-whisky-excellence/ Jeroen hade istället J. P. Wiser 23 YO: http://tjederswhisky.se/jp-wiser-23-yo-cask-strength-for-sweden/ David hade två whiskylikörer som han rekommenderar av hela sitt hjärta: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/shanky-s-whip-5417701/ https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/skrewball-9343301/ Från ax till fylla: mer om mäskning, lite om vört, och så det där med jäsning… ”I’ll never be your yeast of bourbon, feat. Dr. Pat Heist”, En trea whisky 28/9 2021: https://www.entreawhisky.se/78 Lautertunnor: https://www.entreawhisky.se/87 När Oskar Bruno pratade jäst i ETW: https://www.entreawhisky.se/208 Vorlaufing kan man läsa lite om här: https://beerandbrewing.com/the-art-and-the-science-of-the-vorlauf-process/ https://makebeereasy.com/vorlauf/ Det där med Lochlea och Laphroaig och John Campbell och röra runt lite mer i mäsktunnan tror David han pratade om här: https://whiskycast.com/a-million-miles-from-laphroaig-to-lochlea-episode-910-december-6-2021/ Med risk att mörda er med referenser och ge en inblick i hur sjuk Davids hjärna är: här följer en del men långt ifrån allt av vad David har läst bara om jäst och jäsning: Andrew G. H. Lea & John R. Piggott, red., Fermented beverage production, 2 uppl. (New York: Springer Science & Business Media, 2003). Gray, William D., ”Further studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 42 (1941), s. 561–574. Gray, William D., ”Studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 55 (1948), s. 53–59. [Luening, Horst], ”Fermentation”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/fermentation.html Noguchi, Y., K. Urasaki, H. Yomo & T. Yonezawa, ”Effect on new-make spirit character due to the performance of brewer’s yeast – (II) various yeast strains containing commercial strains”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 117–122. Reid, Struan J., et al., ”The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners”, Journal of the Institute of Brewing 129, no. 2 (2023), s. 1–17. Russell, Inge & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell, Inge & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 123–146. Stewart, Graham G. & Stephen A. Martin, ”Wort clarity: Effects on fermentation”, Master Brewers Association of the Americas Technical Quarterly 41, nr. 1 (2004), s. 18–26. Strengell, Teemu, ”Fermentation flavours”, 23/11 2011: http://whiskyscience.blogspot.se/2011/11/fermentation-flavours.html van Beek, Sylvie & Fergus G. Priest, ”Evolution of the lactic acid bacterial community during malt whisky fermentation: a polyphasic study”, Applied and environmental microbiology 68, nr. 1 (2002), s. 297–305. Walker, Graeme M., James Brosnan, Thomas A. Bringhurst & Frances R. Jack, ”Selecting new distilling yeasts for improved fermentation and for sustainability”, i Distilled spirits: Science and sustainability: Proceedings of the Worldwide distilled spirits conference, red. Graeme M. Walker, I. Goodall, R. Fotheringham & D. Murray (Nottingham: Nottingham University Press, 2012), s. 127–136. Walker, J. W., S. Y. Pearson, T. A. Bringhurst & J. M. Brosnan, ”Towards improved distilling yeast: effect of wort gravity and pitching rate on fermentation performance”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 127–132. Waymark, Christopher & Annie E. Hill, ”The influence of yeast strain on whisky new make spirit aroma”, fermentation 7, nr. 4 (311), s. 1–11. Wilson, Nicolas, ”Contamination: bacteria and wild yeasts in a whisky fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 147–154. Yonewaza, T. & Graham G. Stewart, ”Monitoring and controlling of whisky fermentation”, i James Hutchison Bryce & Graham G. Stewart. red., Distilled spirits: Tradition and innovation (Nottingham: Nottingham University Press, 2004), s. 103–111. Det här är en till sådan där bok David har lovat sig själv att aldrig läsa hela men finns det någon stolle därute så varmt välkomna att ta tag i: Stewart, Graham G., Brewing and distilling yeasts (Cham: Springer, 2017). lag phase och log phase återkommer vi till! Men för den som vill få nerdgasm bara av hur många parametrar som kan ritas in i ett och samma diagram, kolla in denna skönhet: https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/jasning.png Källa: Inge Russell & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 143. Med benäget tillstånd från författarna. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

4 Mar 42min

THE MASHMAN COMETH! Via Blocketfyndad destilleriutrustning, girighet och avundsjuka landar vi i mäsktunnornas förlovade (?) land. Och där klafsar vi runt rejält. Akta er för maltskrotet bara. Gute vingård säljer sin gamla destilleriutrustning! https://www.whisky.nu/annons-destillerianlaggning-till-salu/ Vad var det i glaset? Mathias körde med vatten; David njöt av de egenbuteljerade Greed och Envy: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270311 https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270312 Jeroen avsmakade Glenrothes 12 YO: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/the-glenrothes-467301/ Mäska i tunnor på alla de olika vis! Ian Wisniewskis ”The mashman cometh”: https://whiskymag.com/articles/the-mashman-commeth Olika slags mäsktunnor: https://www.briggsplc.com/wp-content/uploads/technical-papers/davies-mashing-wdsc2014_complete.pdf Vill man gå rejält på djupet läser man denna bok: Briggs, Dennis E., Chris A. Boulton, Peter A. Brookes & Roger Stevens, Brewing: Science and practise (Ett antal orter & Cambridge: CRC Press & Woodhead Publishing Limited, 2004). whisky.com har gjort en liten video som heter ”How does a mashtun work?” som man ger en del: https://www.youtube.com/watch?v=uqNhfY43RKk Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

25 Feb 30min

SIM SALADIN IGEN. Vi gör processen kort (nåja) och avslutar kapitlet mältning. Men först tar vi ett rejält nappatag med Saladinlådorna innan vi ger oss på att krossa malt. Ska vi göra whisky snart? Wait for it … Vad var det i glasen? Jeroen dubbeldrammade! Två 11-åriga rökiga Bunna som David och Lars är mycket stolta över (kanske särskilt Lars!), Greed och Envy: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270311 https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270312 Mathias satt med en Super Nikka som har följande story: https://www.symposionhot.com/2024/02/28/hyllningswhiskyn-super-nikka/ Den finns tydligen på Systembolaget, 545 bagis är priset: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/super-nikka-45501/ David satt med Hemfjärden från Lihnell’s distillery: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/hemfjarden-4181001/ Och med trettonåringen Skogstroll: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/lihnell-s-3058302/ Saladinlådor, räfst och rättarting! Dock utan länkar minsann! Kölnandets fina konst Vi tipsar igen om Davids gamla text: http://tjederswhisky.se/ur-bokmanus-maltning/ Lite om nitrosaminer: https://cocktailchem.blogspot.com/2014/04/when-whisky-was-possibly-slightly-more.html https://whiskyscience.blogspot.com/2011/02/peat.html Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

18 Feb 27min

THAT’S THE CHIT! Våra hjältar kastar sig över mältningens ädla konst och HÄR finns mycket att hämta. Nördigt och härligt med avstamp i Davids egen bloggpost. Men ibland håller han inte med sig … Vad var det i glaset? David hade en 7 år gammal rökig Bunna från en sherry butt buteljerad helt nyss av Svenska Eldvatten; Mathias njöt av en Douglas Laing Glengoyne 12 YO på 48,4%; Jeroen körde med Box The Archipelago 2016. Från ax till fylla del 2: mältning något så inihelvete… Den här långa långa texten innehåller det mesta, som framgick av själva avsnittet: http://tjederswhisky.se/ur-bokmanus-maltning/ Sedan, se till exempel: Briggs, Dennis E., Malts and malting (London: Blackie Academic & Professional, 1998). Hertrich, Joseph D., ”Topics in brewing: malting”, Master Brewers Assocation of the Americas Technical Quarterly 50, nr. 4 (2013), s. 131–141. Litteraturen om mältning är omfattande men jag tror vi får stanna här. Alldeles för kort om Saladinlåda: https://en.wikipedia.org/wiki/Saladin_box David är skeptisk till Davids påstående att man kölnar i Saladinlådor, det är framför allt en låda där groningen sker. Saladinlådor! https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d2/Bef%C3%BCllung_eines_Keimkastens.jpeg CC BY-SA 3.0 Peter Schill, https://en.wikipedia.org/wiki/Saladinbox#/media/File:Bef%C3%BCllungeines_Keimkastens.jpeg https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/02/saladin.jpg Källa: Stopes, Henry, Malt and malting: An historical, scientific, and practical treatise, showing, as clearly as existing knowledge permits, what malt is, and how to make it (London: F. W. Lyon, 1885). Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

11 Feb 41min

DAVID DANSAR PÅ HAL IS. Vår trio går nu, efter 230 avsnitt, tillbaka till grunden: så gör man whisky. Vi börjar med kornet och vattnet i vår otroligt nördiga väg från ax till fylla. Via en promenad ner till K2 en sväng. Vad var det i glaset? David hade en Bunnahabhain 1997, den här: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/77451 Mathias njöt av en Michter’s 10 YO Rye, en serie som verkar vara single barrel om man tittar på whiskybase: https://www.whiskybase.com/search/?q=michter%27s+10+rye&entity=bottles&sortorder=relevance&page=1&pagesize=100 Jeroen hade en handfilled Penderyn inköpt på destilleriet. Hur gör man whisky? Avsnitt 1 av hur många? Svensk sprit- och alkoholhistoria finns det mycket om, kolla bara här: https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=alkohol+historia+sverige&f=simp&spell=true&hist=true&mf=&p=1 Davids doktorsavhandling från 2003 ligger i Open source, bara att ladda ned och njuta av: https://libris.kb.se/bib/8893380 Golden Promise: https://www.entreawhisky.se/149 Bruce-Gardyne, Tom, ”Is barley variety crucial to whisky flavour?”, 1/8 2017: https://scotchwhisky.com/magazine/opinion-debate/the-debate/15340/is-barley-variety-crucial-to-whisky-flavour/ Bland forskningslitteraturen kan vi nämna de här: Bringhurst, Tom A., ”Barley research in relation to Scotch whisky production: a journey to new frontiers”, Journal of the Institute of Brewing 121 (2015) s. 1–18. Bringhurst, Tom A., & James Brosnan, ”Scotch whisky: raw material selection and processing”, i Russell, Inge & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 49–122. Brookes, Peter, ”Barley breeding and development in the UK, an historical perspective”, Brewery History: The Journal of the Brewery History Society Online 121 (2005): http://www.breweryhistory.com/journal/archive/121/bh-121-025.htm Dolan, T. C. S., ”Malt whiskies: raw materials and processing”, i Inge Russel, red., Whisky: Technology, Production and Marketing (2003), s. 27–73. Dolan, T. C. S., ”Scotch malt whisky distillers’ malted barley specifications: Twenty years of fermentable extract and predicted spirit yield”, Journal of the Institute of Brewing 106, nr. 4 (2000), s. 245–249. Dolan, T. C. S., ”Scotch malt whisky distillers’ malted barley specifications: The concept of fermentable extract – ten years on”, Journal of the Institute of Brewing 97 (1991), s. 27–31. Duncan, Jean, ”The barley timeline: Barley selected for malting and distilling from the 1800s to the present day”, april 2019: http://www.livingfield.co.uk/wp-content/uploads/2019/04/lfnm19-04brltmlnjd_A1c.pdf Holmes, Matthew, ”Crops in a machine: industrialising barley breeding in twentieth-century Britain”, i Jon Agar och Jacob Ward, red., Histories of technology, the environment and modern Britain (London: UCL Press, 2018), s. 142–160 Kornboken David lovar att inte läsa, i alla fall från pärm till pärm: Dennis E. Briggs bok Barley (London: Chapman & Hall, 1978). Det här med vatten och whisky finns det mycket att länka till men se till exempel: Bringhurst, Tom A., ”Water: An essential raw material for whisk(e)y production”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits (2022), s. 205–211. Wilson, Craig Alexander, ”The role of water composition on malt spirit quality”, doktorsavhandling, september 2008, Heriot-Watt university, tillgänglig online bland annat här: https://core.ac.uk/download/pdf/29824677.pdf Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

4 Feb 33min

DEN FÖRLORADE FRANSOSEN. Mathias är tillbaka från Paris och är sisådär 100 000 steg rikare. Jeroen har uteliggar-moddat sitt strykbräde med en flyttkartong, David dubbeldrammar och Mathias drar upp en oväntad fickpluntehistoria ur bakfickan. Vi både bashar och hissar Macal… förlåt, THE Macallan och hälsar på veckans destilleri Glenmorangie. Darra månde alla giraffer. Vad var det i glaset? David hade Ledaig 10 YO och Ledaig 18 YO vilket mycket riktigt betyder att det var en vertikalprovning, bra där Mathias! Mathias hade en Caol ila 12 YO. Jeroen körde med Cutty Sark Prohibition. Shameless, tv-serien med en 39 YO Macallan: https://en.wikipedia.org/wiki/Shameless(AmericanTV_series) Fickpluntan som bibel, vi vill ha den! Google är inte vår vän, vi hittar bara sådana där med cutouts. Macallans plattityder Serien M: https://www.themacallan.com/en/single-malt-scotch-whisky/m-collection Harmony collection: https://www.themacallan.com/en/single-malt-scotch-whisky/the-harmony-collection/vibrant-oak Nästan värst är väl orden om Time:Space mastery: https://www.themacallan.com/en/single-malt-scotch-whisky/time-space-mastery Richard Woodards artikel om the ads that made Macallan från 2019 är mycket läsvärd: https://scotchwhisky.com/magazine/features/23128/the-ads-that-made-macallan/ Den lilla detaljen om att destillerierna förr, vi snackar alltså 16- och ännu mer 1700-talet, tjänade mer på djurhållningen än spriten kan man läsa bland annat hos Iseabal Ann Glen, estetiskt skitfult är det men denna maskinskrivna grundforskning är fortfarande mycket bra: ”An economic history of the distilling industry in Scotland: 1750–1914”, doktorsavhandling i ekonomisk historia vid The University of Strathclyde, 1969, uppladdad som om den utgörs av två separata volymer men med löpande paginering: https://stax.strath.ac.uk/concern/theses/v979v3150 ”The Scotch whisky industry (1939–1961): An economic study”, examensarbete för en fil kand, University of Glasgow, 1963. Tillgänglig online på: http://theses.gla.ac.uk/3085/1/1963GlenBLitt.pdf Läs överhuvudtaget mycket av allt som finns på: https://scotchwhisky.com/ Veckans destilleri: Glenmorangie! Hemsida: https://www.glenmorangie.com/ Lite Bill Lumsden: https://scotchwhisky.com/magazine/interviews/8350/dr-bill-lumsden-glenmorangie/ https://www.whiskytower.se/dr-bill-lumsden-whisky-innovator https://robbreport.com/food-drink/spirits/glenmorangies-whisky-single-malts-dr-bill-lumsden-1234784516/ https://whiskymag.com/articles/a-dram-with-bill-lumsden/ Private Edition heter serien, om än den verkar ha bytt namn på sistone. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

28 Jan 37min