Vancouvers första svenskar

Norge firar 200-årsdagen av grundlagssignaturerna på Eidsvoll 1814, och nationaldagsfirandet har föregåtts av ett massivt historieintresse. Vetenskapsradion Historia tar tempen på hur norrmännen minns sitt eget mirakelår, och hur det kommer sig att Sverige yrvaket tittar på under jubileumsåret. - 1814 är ju det stora året i norsk historia, menar Ruth Hemstad vid Nationalbiblioteket i Oslo, men både på svensk och norsk sida har man problem med att få in alla de turer som ledde fram till Eidsvoll och senare till unionen med Sverige. Historikerna Morten Ottosen och Monica Mørch guidar Tobias Svanelid genom grundlagsfäder, sommarkrig och en stortingssal som vittnar om de politiska strider som födde det moderna Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Mai 201424min

Vetenskapsradion Historia tar tempen på debatten om de senaste rönen hur stenåldersjägarna blev bönder. Jordbruket spreds med invandrare, säger genetikerna, medan arkeologerna är skeptiska. - Det är känsligt att dra stora slutsatser om hela kulturer utifrån ett litet antal DNA-analyser, menar arkeologen Åsa Larsson. Hon tycker också att det är problematiskt att såväl DNA-forskare som journalister utan problem går ut med uppgifter om eventuella skillnader i jägarnas och böndernas hudfärg, och frågar sig om genetikerna är säkra på att det över huvud taget är de första jordbrukarna som de har analyserat. Dessutom avslutas serien om den svenska historiens många kvinnliga entreprenörer. 1900-talet såg en stark nedgång i kvinnligt företagande, på grund av könsdiskriminerande regler och nya ideal kring hemmafruar och nationalekonomen Anita du Rietz berättar om utvecklingen som till slut ledde fram till Svenskt Näringslivs Jens Spendrups ohistoriska uttalande om kvinnors bristande erfarenheter som företagare. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Mai 201424min

Nyligen öppnades Erik den Heliges relikskrin i Uppsala domkyrka, i syfte att göra analyser på helgonkungens 850-åriga benknotor. Vetenskapsradion Historia var på plats för att bevittna vår egen tids hysteriskt stora intresse för medeltida ben och kungagravöppningar - ett spektakel som har sina rötter långt tillbaka i tiden. - Jag är lite förvånad över spektaklet, menar osteologen Anna Kjellström som ska kartlägga huggskadorna på skelettresterna. - Kanske beror det stora medieintresset på vårt behov av mer historia i en allt mer globaliserad omvärld, tror domprosten Annica Anderbrandt. - Och analyser av skelettet är det enda sättet vi kan få mer kunskap om en person som är i stort sett frånvarande i det historiska källmaterialet, menar arkeologen Maria Vretemark, som också är på jakt efter Magnus Ladulås gamla ben. Dessutom fortsätter serien om kvinnliga entreprenörer genom historien. I den andra delen i denna serie berättar nationalekonomen Anita du Rietz om 1800-talets klädmånglerskor och korvkioskföreståndare som drev på en marknadsliberal revolution. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Mai 201424min

1864 infördes näringsfrihet i Sverige, och de gamla skråna fick konkurrens av nya svenska snilleindustrier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Några få decennier senare hade företag som Ericsson, Alfa Laval och Atlas Copco etablerat sig på global skala. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Sverige så blixtsnabbt kunde förvandlas från en medeltida till en modern ekonomi.– Inte minst historien om Ericsson är remarkabel, menar Alexander Husebye, föreståndare på Centrum för Näringslivshistoria som nu förbereder firandet av 150-årsminnet av näringsfrihetens införande.Medverkar gör också Mats Larsson, professor i ekonomisk historia och huvudredaktör för det första försöket att sammanfatta de senaste 150 årens svenska företagshistoria.I historieskrivningen kring företagen som byggde Sverige brukar kvinnorna lysa med sin frånvaro, fastän de i verkligheten var en drivande kraft i såväl småföretagande som storindustrier allt sedan medeltiden. Anita du Rietz guidar i en serie samtal med Tobias Svanelid bland kvinnliga entreprenörer, från 1600-talet till idag.

24 Apr 201424min

För 150 år sedan stormade den preussiska armén de danska ställningarna vid Dybböl. Striden markerade slutet för det multietniska Danmark och starten för den lilla danska nationalstaten, och satte djupa sår i den danska självkänslan. Vetenskapsradion Historia berättar om Danmarks ödesstund, och hur man idag markerar 150-årsminnet av händelsen. - Danskar är självpiskare och älskar att minnas sina förluster, berättar historikern Rasmus Glenthöj, aktuell med en ny bok om händelserna 1864 där han vill förskjuta en del av skulden till katastrofen 1864 från de danska politikerna till en passiv omvärld. För svenske kungen hade i princip lovat att komma till Danmarks hjälp i händelse av krig, men eftersom regeringen i Stockholm tyckte annorlunda blev det inget av en dansk-svensk allians mot Preussen. Danmarks sak lockade däremot över 400 frivilliga svenskar till krigsskådeplatserna på Jylland och historikern Ditte Koch berättar om svenskarna som föll vid de avgörande striderna vid Dybböl den 18 april 1864. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Apr 201424min

För drygt 700 år sedan var Södermalm Sveriges första förort. Det är ett av resultaten ifrån de pågående arkeologiska utgrävningarna vid Slussen i Stockholm och som nu skriver om huvudstadens historia. - Stenskodda gator och tydliga tomtstrukturer redan i sent 1200-tal ger en helt ny bild av Södermalm, som helt bryter mot den tidigare föreställningen om stadsdelen som en fattig och betydelselös del av staden, säger Kenneth Svensson som leder utgrävningarna vid Slussen. Dessutom uppmärksammas den svenska stormaktens storstilade silvergåvor till Ryssland. I en ny bok presenteras den unika silverskatten, som sedan 1600-talet förvaras i Kreml och som ger en ny bild av Sveriges relation med grannen i öster. - De svenska stormaktsregenterna blidkade de ryska tsarerna med magnifika silvergåvor i hopp om fredliga relationer och bättre handelsvillkor, berättar silverexperten Susann Silfverstolpe. Men alla gåvor fick inte avsedd effekt - Karl XII:s rekordpresent till Peter den Store glömdes snabbt bort - några veckor efter silvergåvan förklarade Ryssland Sverige krig. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Apr 201424min

Noa med arken är aktuell i Darren Aronofskys hollywoodskildring av hans liv, och Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter ursprunget till Bibelns berättelse. Arkeologen Richard Holmgren berättar om teorierna kring översvämningar och solbåtar, och att det faktiskt tycks finnas ett korn av sanning i bibeltexten: - Jag har själv varit med att gräva ut några av världens äldsta fynd av vinframställning i närheten av Ararat, vilket ju har en spännande parallell till Bibelns uppgifter om att Noa lät anlägga en vingård sedan arken strandat. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också två böcker som kommit ut i veckan, och träffar dels USA-korrespondenten Lennart Pehrson som tagit sig för att skriva ett nytt standardverk om svenskamerikanernas historia - den första delen Den nya världen berättar om hur Amerika och Sverige påverkat och inspirerat varandra i nära 400 år. Dessutom berättar Hedvig Rudling om sin bok Djuren i krigets öga - om alla de hästar, hundar och brevduvor, men också kaniner, koalor och elefanter som var med i första världskriget. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Apr 201424min

Den allmänna värnplikten är ett minne blott, men hur detta minne egentligen ser ut intresserar nu historikerna. Anna-Maria Forssberg på Armémuseet i Stockholm har drivit projektet som kartlägger svenskarnas lumparminnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är märkligt att en institution som präglat Sverige under mer än hundra års tid så snabbt kan falla i glömska hos en yngre generation, menar hon. Men de som var med minns desto mer – allt ifrån snuskburkar och muckarkammar, till Status Quo och stridskukar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått hundra år sedan det första arkeologiska spadtaget på den mytomspunna Påskön. Katherine Routlegde tillbringade ett drygt år på ön och hennes teorier gäller delvis än idag, menar Helene Martinsson-Wallin vid Uppsala universitet. Programledare är Tobias Svanelid.

27 Mar 201424min