Gengångarna i Rissne

Gengångarna i Rissne

Vid Rissne strax norr om Stockholm gräver arkeologerna ut ett tidigt kristet gravfält. Men skeletten visar spår som tyder på att gamla hedniska riter också varit inblandade under begravningarna. - Vi har hittar flera tecken som tyder på att de som bodde på Rissne gård och begravde sina döda här var rädda för att deras släktingar skulle gå igen om de begravdes på det nya kristna viset, berättar arkeologen Lotta Mejsholm. Enligt kristen sed skulle kropparna begravas orörda, liggande i kistor vända i öst-västlig riktning, men vid Rissne har arkeologerna hittat spår av brända ben, nedtyngande stenblock och vilsekomna kranier, som tyder på att gårdsfolket vidtagit försiktighetsåtgärder i syfte att slippa gengångare. - Den här övergångsperioden mellan hednisk och kristen tid tycks ha varit påfrestande och kanske ångestskapande för folket i Rissne, som hittat på egna sätt att handskas med sin rädsla, menar Lotta Mejsholm. I Vetenskapsradion Historia berättas också om de utländska uppfinnare och entreprenörer som låg bakom det svenska ekonomiska undret på 1800-talet. Författaren Anders Johnson berättar utifrån sin aktuella bok Garpar, gipskatter och svartskallar om människorna bakom svenska ekonomiska framgångssagor som Zoégakaffet, Mazettichokladen, Beckerfärgen och Bukowskis konsthandel, alla exempel på invandrade entreprenörskap. Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Episoder(851)

Polisarbete på Bellman noir-tiden

Polisarbete på Bellman noir-tiden

Följ med till polispaltarnas, uteliggarnas och lönnkrogarnas tid som populariserats av Niklas Natt och Dag och nu undersöks i en aktuell avhandling. Bellman noir på riktigt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1790-talets mörkersidor har lockat mängder till Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi. Vetenskapsradion Historia djupdyker i uteliggarnas, mördarnas och polispaltarnas Stockholm tillsammans med författaren och går också på en vandring runt Gamla Stans en gång smutsiga och illaluktande gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald som undersökt stadens polisiära insatser och utmaningar under Bellmans epok. Uteliggare, lönnkrogar och fuskbyggda dass var några av de vanligaste problemen.Programledare är Tobias Svanelid.

3 Mai 202244min

Knarklandet Sveriges historia

Knarklandet Sveriges historia

Bolmört, flugsvamp och andra droger har inmundigats i Sverige i jakt på extasen. Det menar författaren som gör upp med bilden av den rationella svensken - till och med Carl von Linné gillade opium! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.Programledare är Tobias Svanelid.

26 Apr 202244min

Slottet – från lyxhem till turistdestination

Slottet – från lyxhem till turistdestination

Det var demokratin och kungafamiljens kamp för existensberättigande som förvandlade Stockholms slott från lyxhem till museum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd.Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.Programledare är Tobias Svanelid.

19 Apr 202244min

Påsköns hemligheter och kollaps

Påsköns hemligheter och kollaps

Hur uppstod den unika kulturen på Påskön, med sina magiska stenskulpturer och märkliga skriftspråk? Och vad hände med Påskön efter att européer upptäckte ön för 300 år sedan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades – hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?

12 Apr 202244min

Uppsalas medeltid och Roms värste kejsare

Uppsalas medeltid och Roms värste kejsare

Följ med till medeltidsmetropolen Uppsala som nu avslöjar sina hemligheter i en ny utgrävning. Och träffa pojkkejsaren Elagabalus, Roms värste regent och historiens första transvestit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under medeltiden förvandlades forntidens heliga kultplats till Upplands metropol med ärkebiskopssäte och marknad vid Fyrisåns forsar. Vetenskapsradion Historia besöker de pågående utgrävningarna på Stora torget i Uppsala som nu tecknar en ny bild av en av medeltidens mäktigaste städer. Arkeologen Joakim Kjellberg deltar i utgrävningen och är dessutom aktuell med en ny avhandling om Uppsalas medeltid och guidar runt Urban Björstadius i spåren av en förlorad värld.Dessutom uppmärksammar vi Roms värste kejsare – den sexuellt utsvävade fjortisen Elagabalus som förfärade sin samtid och bara klarade ett par år på tronen innan hans avhuggna huvud kastades i Tibern. Antikvetaren Linnea Åshede tecknar bilden av Elagabalus, mest känd för att ha varit historiens förste transvestit och att ha dränkt sina gäster under ett hav av rosenblad, och menar att vi kanske inte ska tro blint på alla källor om den smutskastade kejsaren.Programledare är Tobias Svanelid.

5 Apr 202244min

Slavkolonin Sankt Barthélemy

Slavkolonin Sankt Barthélemy

Möt tvätterskan Suzannah och magikern Daly som några av Sankt Barthélemys svarta befolkning och hör om slavnationen Sveriges historia och hur vi idag borde minnas den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För första gången kommer vi i aktuella boken Svarta S:t Barthélemy nära Sveriges svarta och förslavade befolkning på den karibiska ön. Historikern Fredrik Thomasson har som förste forskare fördjupat sig i de historiska dokument som skildrar de svarta öbornas villkor, som piskade slavar, som tvätterskor, frisörer och adelsdöttrar. Individer som alla hade det gemensamt att de räknades som en andra klassens människor. Vetenskapsradion Historia träffar författaren och uppmärksammar också frågan om hur vi idag kan minnas historien om slavnationen Sverige. Forskaren Rebecka Katz Thor undersöker initiativen att resa ett minnesmärke över slaveriets offer.Programledare är Tobias Svanelid.

29 Mar 202244min

Forntiden i helt nytt ljus

Forntiden i helt nytt ljus

Möt hallonflickor, säljägare och sveakungar i Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia som för första gången skildrar Sveriges hela 14000-åriga historia utifrån senaste forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.

22 Mar 202244min

Slagen om Kiev 1941 och 2022

Slagen om Kiev 1941 och 2022

Det var historiens största inringning av fiendesoldater och en av krigshistoriens värsta katastrofer. Vetenskapsradion Historia undersöker parallellerna mellan slaget vid Kiev 1941 och striderna idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför Operation Barbarossa trodde Hitler att han skulle erövra Sovjetunionen på tre veckor och att befolkningen skulle möta de tyska trupperna med blommor och öppna famnar. Hitler hade fel och i Vetenskapsradion Historia diskuterar författaren Christer Bergström de paralleller som finns mellan 1941 års slag vid Kiev och dagens ryska invasion av Ukraina.Dessutom diskuteras frågorna om hur ett kulturarv bäst kan skyddas i händelse av krig. Historikern Mattias Legnér är aktuell med boken Värden att värna som undersöker vilka åtgärder Sverige gjorde inför och under andra världskriget för att skydda sina mest värdefulla museiföremål.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när Gotland ockuperades av Ryssland 1808.Programledare är Tobias Svanelid.

15 Mar 202244min

Populært innen Historie

med-egne-oyne
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
aftenposten-historie
historier-som-endret-norge
rss-benadet
henrettelsespodden
historier-som-endret-verden
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
rss-frontkjemperne
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
rss-gamle-greier
historiepodden-ww2
sektledere
vare-historier
rss-katastrofe
historiepodden
rss-historiepodden-ww2
taakeprat
gangsterpodden-2
sannhet-eller-konspirasjon