Tidningarna som skriver historia

Nu har minnesindustrin kring det amerikanska inbördeskriget dragit igång. Muséer, mediebolag, historiska föreningar och bokförlag jobbar på högvarv för att fånga upp det enorma intresset kring inbördeskrigets 150-årsmarkering. Vetenskapsradion Historia reser till South Carolina, platsen där kriget började, för att ta reda på hur USA idag minns den blodigaste konflikten i sin historia. - Det här är ett oläkt sår ännu idag, menar historikern Daniel Lesesne, och inte minst i Södern står kriget fortfarande som symbol för en förlorad chans. Vetenskapsradion Historia träffar också människorna som flyr nutiden för att istället ikläda sig rollen som nord- och sydstatssoldater i rekonstruerade fältslag från inbördeskrigets dagar. - Det här är ett sätt att återuppleva historien, menar en av inbördeskrigsentusiasterna. Men återskapandet av historien har också politiska undertoner. Många av entusiasterna i South Carolina är också engagerade i konservativa föreningar som fortfarande drömmer om tiden då sydstaterna bildade en självständig nation, baserad på svart slavarbetskraft. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Apr 201124min

På morgonen den 12 april 1861 avlossades de första skotten mot Fort Sumter i Charlestons hamn. Detta markerade starten på det amerikanska inbördeskriget, USA:s blodigaste krig, där sammanlagt en miljon amerikaner miste livet. Nu, 150 år efteråt, vänds USA:s blickar mot Fort Sumter, platsen där allting började, och Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta reda på hur kriget bröt och och varför det skulle bli en så blodig affär. - Det här var en fruktansvärd historia, och ett orättfärdigt krig, som borde ha kunnat undvikits, menar historikern Thomas S Tisdale. Men frågan är om södra och norra USA hade kunnat jämka ihop sina olika kulturer och ekonomier utan våld. Två fundamentalt olika samhällssystem stod mot varandra, och när antislaveripresidenten Abraham Lincoln röstades fram 1860 insåg de flesta att motsättningar skulle kulminera i en blodig konflikt. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Apr 201124min

För 700 år sedan dömdes för första och enda gången en svensk till döden för kätteri. Mannen har gått till historien som Botulf i Gottröra och Vetenskapsradion Historia styr kosan till dagens Gottröra för att ta reda på vem Botulf egentligen var. Varför talade han illa om de heliga sakramenten, och varför uppfattades hans ord som så hotfulla av den medeltida kyrkan? Medeltidshistorikern Olle Ferm har intresserat sig för Botulfs fall, som alltså är unikt i svensk historia. Dessutom tittar Vetenskapsradion Historia närmare på mänsklighetens äldsta konstföremål, de utsmyckade ockrabitarna ifrån Blombosgrottan i Sydafrika, som tros vara bortåt 100 000 år gamla. Fynden har dragit igång en häftig debatt om hur gammal den mänskliga konstnärliga utveckligen är, och var de första konstnärerna egentligen bodde. Blombosfynden pekar mot att Sydafrika, snarare än europeiska grottmålningsplatser, var hemvist för de första konstnärerna. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Mar 201124min

Praktfulla slott, rika städer och mäktiga fornfynd skulle på 1600-talet sälja in stormakten Sverige på kontinenten. Mannen som fick jobbet att skapa bilden av stormakten var Erik Dahlberg och hans praktverk Suecia Antiqua et Hodierna har kommit att prägla vår bild av det svenska 1600-talet. - Jag tror att de flesta av oss idag skulle känna igen hans bilder, vilket nog är ganska unikt för en bok ifrån 1600-talet, berättar historikern Jonas Nordin vid Kungliga Biblioteket. Vetenskapsradion Historia bläddrar bland plancherna på slott och borgar, och närstuderar vad de små människofigurerna i förgrunden egentligen sysslar med. - Här finns exempel på en person som står och urinerar mot Wrangelska palatset, visar Jonas Nordin, men faktum är att många av figurerna egentligen är fransoser, inte svenskar. Kungliga Bibliotekets digitaliserade version av Suecia Antuqua et Hodierna hittar du . Vetenskapsradion Historia granskar också bioaktuella filmen The Way Back tillsammans med historikern Thomas Roth. En berättelse, inspirerad av verkliga händelser, om en makalös flykt från ett sovjetiskt gulagläger genom sibiriska skogar, kinesiska öknar och över Himalaya. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Mar 201124min

Knästående och med händerna knäppta som en svensk Lucia. Så bad medeltidens svenska bönder. Religionsvetaren Viktor Aldrin har som förste forskare gjort de medeltida bönderna hörda igen, efter mer än 500 års tystnad. - Man bad till gud, Jesus och Maria, men faktiskt förvånandsvärt sällan till helgonen, berättar han. Bara i extremfall, när man led av svåra sjukdomar, eller då nära anhöriga låg för döden, tycks helgonen ha kallats in i bönerna, menar Viktor Aldrin, som gått igenom de få historiska källor som skvallrar hur och varför vanligt folk bad under medeltiden. - För dåtidens människor var religionen allt, och det mesta handlade om att förbereda sig för livet efter detta, men trots skillnaderna i tid verkar innehållet i bönerna och sättet som folk bad på, skilja sig mycket litet genom seklerna, berättar Viktor Aldrin. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också aktuell forskning om medeltidens klosterkultur. Historikern Wojtek Jezierski har undersökt det medeltida benediktinerklostret i Sankt Gallen i nuvarande Schweiz, där livet i stor utsträckning påminde om verkligheten i dagens fängelser eller mentalsjukhus. - Om man betraktar klostret på samma sätt som vi gör med dagens slutna institutioner kommer man närmre klosterlivet som det kan ha tett sig under medeltiden, menar forskaren. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Mar 201124min

Omkring 26 000 personer kan idag hävda att det tillhör den svenska adeln, eftersom de ingår i någon av de drygt 700 svenska adelsätter som ännu inte utslocknat. Somliga är rika, andra fattiga, somliga omhuldar sitt adliga namn, andra föraktar det. Vetenskapsradion Historia söker efter den svenska adelns rötter tillsammans med historikern Bo Eriksson, aktuell med ett nytt standardverk om den svenska adelns historia. - Det finns en tydlig startpunkt vid Alsnö stadga 1280, men jag vill mena att det också fanns en lång period av uppvärmning för fenomenet adel i Sverige, som kanske började någon gång på 500-talet, säger Bo Eriksson. Vad det inneburit att vara adlig har dock förändrats mycket genom historien, från riddartidens tornerspel, via 1600-talets adelsrepublik under Axel Oxenstierna, till ståndsriksdagens undergång 1866. - Men adeln har varit mästare på att anpassa sig till nya tider, menar Bo Eriksson. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 1800-talets främsta kulturklubb - Götiska Förbundet som drog igång för exakt 200 år sedan. Föreningen hade som sitt främsta syfte att väcka fosterländska känslor bland svenskarna, och deras tankar genomsyror oss faktiskt ännu idag, menar forskaren Torkel Molin. - Götiska Förbundets idéer om den fria svenske bonden och den krigiske vikingen präglar fortfarande många svenskars självbild, säger han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Mar 201124min

Idag ska RUT-avdrag och hushållsnära tjänster hjälpa oss med livspusslet. Skatterabatten har kritiserats, men systemets popularitet talar för att hembiträdet har gjort stark come-back i de svenska hemmen. Vetenskapsradion Historia söker hembiträdets historia, och hennes kamp för drägliga arbetsvillkor. I dagarna är det exakt 75 år sedan svenska hembiträden förenades i organisationen Hembiträdesföreningarnas Centralkommitté och historikern Lisa Öberg berättar om hembiträdets politiska strid. Dessutom uppmärksammas den internationella kvinnodagen, som i år fyller 100 år. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Ulla Wikander som berättar om hur det gick till när kvinnodagen drog igång 1911, och hur dagens popularitet skiftat genom åren. Och hur ska man egentligen fira en kvinnodag? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Mar 201124min

Mellan åren 1500 och 1800 drabbades hundratusentals européer av fångenskap och slaveri i de så kallade Barbareskstaterna i Nordafrika. Bland alla offer för detta slaveri kan också räknas bortåt 1 000 svenskar - sjömän och handelsmän på svenska fartyg som kapades av musilmska slavjägare. Historikern Joachim Östlund försöker i ett aktuellt forskningsprojekt spåra de svenska slavarnas öden. - Det här är en historia som är näst intill bortglömd idag, men som kan säga oss mycket om vår egen syn på frihet och fångenskap, och på vem som egentligen kan betraktas som slav. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också slavberättelsen i Sydafrika som nu engagerar en hel nation. Slavmyteriet på skeppet Meermin ägde rum 1766, då 140 madagaskiska slavar revolterade mot besättningen och tog kommando över fartyget. Revolten slogs emellertid tillbaka när skeppet gick på grund utanför Kapstadens kust, och nu söker marinarkeologen Jaco Boshoff efter vraket av Meermin, i hopp om att sprida ljus över det sydafrikanska slaveriets historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Feb 201124min