Frankrikes öppna sår

Kunde bronsålderns hällristare skriva? Enligt författaren Lars Erik Nilsson använde hällristarna tecken och symboler som skulle kunna förstås som en sorts primitiv skrift, där exempelvis skålgropar betyder rörelse och en ristad fot betyder här. - Genom att läsa hällbilderna på det här sättet får vi en helt annan förståelse för vardagen i brondsålderns Skandinavien, menar Lars Erik Nilsson. Men kritiken mot teorierna är hård, och arkeologen Lasse Bengtsson menar att det inte finns några som helst belägg för Lars Erik Nilssons teser. - Han missar helt det kulturhistoriska sammanhanget, säger Lasse Bengtsson i en kommentar på Lars Erik Nilssons bok. Hällbilderna kan inte läsas som att de avbildar vardagsliv, utan måste förstås i sitt religiösa sammanhang, säger han. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det senaste föremålet som inlemmats i Livrustkammarens samlingar, en romantisk gåva från Gustav II Adolf till sin trolovade Maria Eleonora. Ann Grönhammar, intendent på Livrustkammaren, berättar om kärlekshistorien som, trots ringen, skulle sluta allt annat än lyckligt. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Nov 201224min

I skuggan av de tre majestätiska kungshögarna i Gamla Uppsala låg en stor samling hus - ett samhälle som arkeologerna först nu fått möjlighet att studera. Nära 70 000 kvadratmeter av den vikingatida bosättningen vid Gamla Uppsala grävs nu ut och i marken döljer sig spåren efter det dagliga livet i Skandinaviens mest mytomspunna plats. - Ett av de mer spännande fynden är alla de religiösa amuletterna som vi hittar överallt, berättar arkeologerna Lena Beronius Jörpeland och Anton Seiler som leder utgrävningarna. Kanske betyder fynden att människorna som bodde här kände en särskild närhet till de hedniska gudarna, och kanske var de stolta att de levde direkt inpå en av Skandinaviens viktigaste kultplatser? Men livet i vendeltidens och vikingatidens Uppsala innebar inte bara religiösa ritualer, här hittas också spår efter hantverk och vardagsliv. - Men vi har hittat påfallande få spelpjäser och tärningar, så det verkar som att de som bodde här sällan unnade sig enkla nöjen, utan snarare verkar ha varit plikttrogna arbetare, menar arkeologerna. I Vetenskapsradion Historia hörs också krönikören Maja Hagerman som läst det senaste bandet av Norstedts Sveriges Historia och undrar var samerna tagit vägen. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Nov 201224min

Arvet från svenskarna i USA består inte minst av sprit och snus, och Vetenskapsradion Historia går på jakt efter denna dolda kulturhistoria i Chicago, staden som en gång var Sveriges näst största. Dessutom uppmärksammar vi de så kallade texassvenskarna, som inte hade något emot att använda slavar på sina plantage. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Nov 201224min

Vetenskapsradion Historia fortsätter följa i Sven Jerrings svenskamerikanska hjulspår och besöker Stockholm, Wisconsin. Dessutom kartläggs de svenskamerikanska historiska röstningsvanorna i samband med det stundande presidentvalet och så undersöks vilken betydelse det svenskamerikanska musiklivet haft för det svenska språkets fortlevnad i USA. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Nov 201224min

För 75 år sedan reste radiolegenden Sven Jerring runt bland svenskamerikaner i USA. Vetenskapsradion Historia följer honom i hjulspåren för att ta pulsen på dagens svenskamerika och försöka förstå dess förvandlingar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Okt 201224min

För 700 år upplöstes tempelherrorden vid konciliet i Vienne. Vetenskapsradion Historia tar reda på varför detta hände och hur det kan komma sig att det fortfarande finns folk som kallar sig temeplriddare idag. Dessutom uppmärksammar vi hur eurokrisen drabbat Greklands arkeologer och fornlämningar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Okt 201224min

I Ströja utanför Norrköping har arkeologerna hittat resterna efter fyra människoskallar från järnåldern. Kanske är fynden de första arkeologiska bevisen på att människooffer faktiskt förekommit i Sverige under tiden kring vikingatidens början. - Vi lutar åt att det rör sig om offrade människor, snarare än att de här personerna begravts på vanligt sätt, eller avrättats, berättar arkeologen Björn Hjulström. Berättelserna om människooffer i det fornnordiska samhället är många - den tyske prästen Adam av Bremen rapporterade på 1000-talet om människooffer vid det gamla hednatemplet i Uppsala, och i den isländska Ynglingasagan, nedtecknad av Snorre Sturlasson på 1200-talet berättas det om sagokungen Domalde som ska ha offrats för att blidka gudarna. - Här får vi nu plötsligt belägg för att den här typen av handlingar faktiskt kan ha förekommit, menar chefsarkeologen Kenneth Svensson. Dessutom uppmärksammas det projekt som sökt efter Kubakrisens arkeologiska lämningar. För femtion år sedan, i oktober 1962, höll världen andan i nervös väntan inför hotet om ett storskaligt kärnvapenkrig. Men på Kuba föll historien snabbt i glömska och idag finns inte många spår kvar efter missilbaserna på Kuba. - Gamla militära byggnadsmaterial har återanvänts i de kubanska byarna, och först i och med vårt forskningsprojekt har lokalbefolkningen börjat minnas händelsen, berättar arkeologen Mats Burström. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Okt 201224min

När började vi dricka vin i Sverige och hur smakade det? Vetenskapsradion Historia spårar vinets svenska historia från medeltida kloster till dagens prisbelönta isvin. Dessutom besöker vi domkyrkan Lund, aktuell i en ny bok, och som fortfarande bär spår efter tiden då den var Nordens religiösa centrum. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Okt 201224min