Vogelsang – nazisternas elitskola

1945 flydde nazisterna till månens baksida. 2018 kommer de tillbaka. Filmen Iron Sky har premiär i Sverige men är redan ett internetfenomen och en finsk framgångssaga där fans bekostat stora delar av filmproduktionen. Temat verkar outslitligt - nazister, i vilken form som helst - förmår uppenbarligen engagera miljontals människor. Vetenskapsradion Historia frågar varför. - Vår fascination för nazister tycks oändlig, säger Eva Kingsepp, medievetare som studerat hur nazister idag framställs i populära sammanhang. Dessutom uppmärksammar vi det nyss avslutade forskningsprojektet kring astrobiologins historia. Under tusentals år har människan spekulerat kring liv på andra himlakroppar, men först nu har forskarna verktygen för att få svar på frågan om det finns liv i rymden. Idéhistorikern David Dunér har lett ett svenskt forskningsprojekt som fört samman humanister och naturvetare för att söka svar, både på hur vi ska kunna hitta liv i rymden, och hur vi kommer att reagera om vi hittar livstecken. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Apr 201224min

Titanics undergång i april 1912 har blivit en av vår tids mest mytomspunna katastrofer. Redan dagarna efter att fartyget sjönk, efter den dramatiska isbergskollisionen, kom den första boken om katastrofen ut, och sedan dess har mängder med böcker och filmer hjälpt oss att bearbeta denna mänskliga tragedi och det tekniska fiaskot. Lagom till 100-årsminnet invigs också två muséer om Titanic, dels i Belfast där hon byggdes, dels i Southampton varifrån hon avseglade på sin ödesmättade jungfruresa. I Vetenskapsradion Historia berättas om Titanicyran lagom till 100-årsminnet av undergången, och här hörs rösterna från två av de svenskar som överlevde - Helmina Linder och Agnes Sandström. - Det var en tragiskt skandal och ohyggligt pinsamt för den brittiska sjömansäran, varför man snabbt uppfann historien om hjältar på Titanic, berättar Titanic-experten Claes Göran Wetterholm. Frilansreportern Mats Carlsson Lénart har förhandstittat på de påkostade Titanicmuséerna i Titanic och Belfast, men fascineras mer av matarfartyget Nomadic från 1911, det enda av White Star Lines fartyg som ännu finns kvar, och som är en minikopia av Titanic. Dessutom krönikerar Maja Hagerman kring skärtorsdagen - en högtid vars rötter kanske kan spåras långt tillbaka i vår hedniska forntid, med fruktbarheltskulter och heliga åkrar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Apr 201224min

Slaget vid Lützen 1632 har blivit ikoniskt i svensk historieskrivning. Det var då som kung Gustav II Adolf stupade men Sverige ändå vann en stor seger i det trettioåriga kriget. Men Gustav II Adolf var inte den ende som miste livet i lützendimman, bortåt 10 000 soldater stupade vid slaget och nu undersöker för första gången tyska arkeologer en massgrav ifrån slaget för att ta reda på vilka dessa namnlösa stupade egentligen var. - Bland annat har man hittat kvarlevorna efter två små barn, vilket minst sagt förvånat oss, berättar Ann Grönhammar från Livrustkammaren som var på plats när fyndet presenterades. Vetenskapsradion Historia berättar också de svenska guldgrävarnas okända historia som nu uppmärksammas i en utställning på Sverige Amerika Centret i Karlstad. I slutet av 1800-talet hittades guld i Klondike i Yukonterritoriet i nordvästra Kanada, vilket ledde till en galen rush till denna förlovade vildmark. - Omkring 400 svenskar lockades också av guldet, en av dem östgöten Wally Nelson, som lämnade fru och barn för att söka lyckan i Klondike, berättar historikern Kristin Mikalsen. Dessutom granskas bioaktuella Wrath of the Titans med hjälp av antikvetaren Allan Klynne. I filmen är den antike hjälten Perseus den ende som kan rädda världen och Olympens gudar mot de fruktansvärda titanerna, men hur väl stämmer Hollywoods aktionäventyr överens med antikens epos? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Mar 201224min

Att fäktas som en 1400-talskrigare blir allt mer populärt i Sverige. Nyligen hölls landets första domarutbildning inom historisk svärdsfäktning som ett led i att dra igång officiella tävlingar i en sport som varit bortglömd i hundratals år. - Vi sysslar lika mycket med kroppskultur som historiekultur, menar Mattias Landelius, ordförande i Uppsala Historiska Fäktskola, som lär ut medeltidens och renässansens stridskonter baserat på gamla fäktmanualer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker fäktentusiasterna i Fyrishovshallen och tar reda på hur det går till att strida som en riktig riddare. Dessutom uppmärksammas en av 1700-talets stora personligheter, Gustaf Mauritz Armfelt, hetsporren, kungagunstlingen och kvinnotjusaren som betraktas som landsförrädare i Sverige med patriot i Finland. Vetenskapsradion Historia träffar Ann Grönhammar, ansvarig för den kommande utställningen om Armfelt på Livrustkammaren i Stockholm, för att diskutera otrohet och kändisskap i revolutionernas tidevarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Mar 201224min

I mars 1862 stod sjöslaget vid Hampton Roads - där för första gången två bepansrade järnskepp, nordstaternas Monitor och sydstaternas Merrimac stod mot varandra. Vetenskapsradion Historia besöker 150-årsfirandena av slaget vid Virginias kust, där tusentals amerikaner samlats för att minnas ett av de viktigaste och mest ikoniska sjöslagen i historien - ett slag där Sverige faktiskt hade ett finger med i spelet. Segrande Monitor designades av John Ericsson, en av tidens största snillen. - Hon kallades för flotten med en ostkupa på och ansågs fruktansvärt ful, men kom samtidigt att bilda skola för framtidens flottor, berättar Anna Holloway som guidar runt på en modern kopia av Monitor. I programmet hörs också Livrustkammarens Lena Rangström berätta om ammor i folkdräkt, skallror med vargtänder och kvinnoförnedrande dopceremonier, vardagsmat vid kungliga nedkomster. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Mar 201224min

I år är det 600 år sedan Jeanne dArc föddes i Domrémy i Frankrike, flickan som sägs ha räddat Frankrike undan en katastrof i kriget mot engelsmännen och som både bränts på bål och helgonförklarats. Sedan länge är Jeanne dArc en kraftfull nationell symbol i Frankrike och detta jubileumsår firas hon stort. Även i årets presidentvalskamp har hon använts av såväl höger- som vänsterfalanger. Vetenskapsradion Historias Anna Trenning Himmelsbach beger sig till hennes födelseort för att försöka förstå vem hon egentligen var och hur det kommit sig att hon fängslat en hel nation. Dessutom fortsätter serien om kungliga födslar genom historien. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om kungliga förlossningsstolar, om allt annat än privata födslovåndor och om berusade te deum-predikningar. Maja Hagerman är månadens krönikör och programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Mar 201224min

Idag tillträder Lars Amréus posten som riksantikvarie, ett av landets mest traditionstyngda ämbeten. Men vad vill han med det svenska kulturarvet och hur ser hans visioner ut för framtidens kulturarvsarbete? Vetenskapsradion Historia har träffat honom första dagen på jobbet. - Det bästa sättet att bevara kulturarvet på är att det används, menar Lars Amréus och berättar att han gärna ser fler samarbeten mellan regionala och lokala liksom privata och staliga kulturarvsinitiativ. Dessutom startar en serie om kungliga barnafödslar och dop genom historien. Prinsessan Estelle är bara en vecka gammal, men har fötts in i ett traditionstungt paket av seder och accessoarer. Planeringen inför en kunglig födsel har alltid varit minutiös, och Livrustkammarens Lena Rangström berättar om hur det gått till när kungliga barnkammare och sovkorgar inreddes och dekorerades på 1700-talet. - Från Hedvig Elisabeth Charlottas förmodade graviditet 1775 finns långa listor med allt som skulle ordnas inför födseln, allt ifrån fyra dussin numrerade blöjor till bäbishandskar i killingskinn. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Mar 201224min

För 500 år sedan framträdde för första gången resandefolket i svenska historiska dokument. I Stockholms tänkebok från 1512 berättas det om en greve Anthonius som tillsammans med ett större sällskap tattare ska ha övernattat i staden. I Vetenskapsradion Historia tecknar författaren Bo Hazell de resandes historia, som länge präglats av övergrepp, tvångssteriliseringar och diskrimineringar, och som idag fortfarande är till stora delar okänd. - Idag vågar allt fler resande öppet berätta om sin bakgrund och historia, men fortfarande finns många fördomar kvar och regeringens enmansutredning om de resandes historia riskerar att få väldigt få resultat. Eleonor Frankemo är en av de resande som gärna berättar om sin och sitt folks historia, inte minst på den egna bloggen. Men hon håller med om att 500-årsjubiléet är problematiskt eftersom det är mycket oklart vad som egentligen firas. - Få vet att de romska folken i Sverige tillhör fem olika grupper, där de resande är en, och som också funnits längst i landet. Tillsammans menar de att staten borde ta ett större ansvar för att hjälpa till att stärka de resandes identitet, för att gruppen inte skall marginaliseras ytterligare. Dessutom uppmärksammas 300-årsminnet av ett märkligt datum. År 1712 infördes den 30 februari - ett datum som aldrig förekommit varken förr eller senare i historien. - Orsaken var att Sverige försökte ställa om från juliansk till gregoriansk kalender, men i villervallan under Stora Nordiska kriget blev det ingen ordning på detta, berättar historikern Åsa Karlsson. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Feb 201224min