Barnens korståg – den förföriska mytens makt

Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien – från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen. – Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang. Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia. Programledare är Tobias Svanelid.     Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34 (2-3 portioner) En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. ”Ös upp av det röda åt mig, det röda där”, bad han Jakob, ”jag är alldeles utsvulten.” Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska]. Men Jakob svarade: ”Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte.” Då sade Esau: ”Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten?” – ”Ge mig först din ed”, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.   3 dl sköljda, röda linser 1 skivad gul lök 1 hackad tomat 1 pressad vitlöksklyfta 8 dl hönsbuljong 1 tsk mald kummin Salt, peppar, citron 1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.   Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min. Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek den finhackade löken mjuk och strö över soppan.   Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt. Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.

27 Mar 201844min

Ungdomsrevolt, Parisrevolution och Pragvår. 1968 var revolutionsåret då revolutionerna misslyckades, men som fortfarande präglar vår tid. Tobias Svanelid diskuterar året med Henrik Berggren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var året när kårhuset ockuperades, när Palme demonstrerade för Nordvietnam och Paris stod i lågor. Men det var också året när svenskarna såg på High Chaparall och lyssnade på schlager. 1968 har gått till historien som ett revolutionärt år, men inga av revolutionsförsöken lyckades. I den aktuella boken 68 undersöker historikern Henrik Berggren vad som egentligen hände 1968 och hur man kan förstå årets alla spretiga händelser. Dessutom granskar vi bioaktuella Grottmannen Dug som i animerad form skildrar mötet mellan stenålderns och bronsålderns människor. Möten som faktiskt ägde rum på riktigt, betonar arkeologiprofessorn Mats Burström. Dick Harrison reder ut vilka beguinerna egentligen var och hur det kommer sig att deras sekulära klosterväsende inte överlevde medeltiden.

20 Mar 201844min

Följ med Tobias Svanelid till Norra begravningsplatsen i Solna i jakt på svenskarna som var med i första världskriget - tyskfrivilliga, främlingslegionärer, svenskamerikaner och fredsaktivister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tusentals svenskar stred i första världskriget trots att Sverige inte var en krigförande nation. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter några av dem tillsammans med författaren Nils Fabiansson. – Det här är historier och livsöden som de flesta av oss har glömt bort, menar han. På Norra begravningsplatsen i Solna finns minnena från flera av de svenskar som engagerade sig i kriget, och som med sina livsöden illustrerar hur kriget en gång splittrade det svenska samhället. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att inte alla människor blev bitna av pestloppor. Kan det bero på att de hade ”surt blod”?

13 Mar 201844min

Brott och brottslingar har skrämt och fascinerat oss i alla tider och Vetenskapsradion Historia undersöker hur det sena 1800-talets nya vetenskap kriminologi försökte hjälpa oss att förstå ondskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Såväl författare som vetenskapsmän har i mer än hundra år aktivt försökt förstå sig på varför vissa människor begår kriminella handlingar. I Vetenskapsradion Historia träffar vi två forskare som undersökt det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets frontfigurer inom kriminologi och brottsskildringar för att ta reda på hur de påverkat vår egen syn på brottslingen. Dessutom om Carl Larssons Midvinterblot som nu åter hänger på sin plats på Nationalmuseet efter en restaurering. Men konstverket var länge omdiskuterat och dess plats i museets trapphall långt ifrån självklar. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut om vi bör säga före och efter Kristus när vi talar om årtal eller om det är dags för en mer sekulariserad tideräkning. Programledare är Tobias Svanelid.

6 Mar 201844min

Följ med Tobias Svanelid till norska Vemork, platsen för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion. Och nu har arkeologerna dessutom hittat resterna av den ikoniska tungvattenkällaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 75 år sedan smög en grupp norska specialsoldater upp och ner för stupbranta fjällsidor i norska Vemork. Målet var tungvattenfabriken på platsen, som man misstänkte hade en central roll i Hitlers planer på att framställa en tysk atombomb. Tobias Svanelid reser till den ikoniska platsen för att höra historien om det som kallats för andra världskrigets mest framgångsrika sabotageaktion, men undersöker också de betydligt blodigare händelserna som skulle följa den världsberömda Operation Gunnerside. Dessutom kryper vi ner i de nyss utgrävda tungvattenkällaren på Vemork som arkeologerna nu återfunnit. Dick Harrison berättar om Jehu, mannen med ordspråket, som visar sig vara en av våra bäst historiskt belagda personer ifrån Gamla Testamentets persongalleri.

27 Feb 201844min

För 100 år sedan hissade svenska soldater den svenska flaggan på Åland. Tobias Svanelid undersöker Ålandsexpeditionens historia som länge präglade relationerna mellan Sverige och Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Vetenskapsradion Historia till Åland i februari 1918 när Sverige skickade krigsfartyg och beväpnade soldater i hopp om att åter göra öarna svenska. Den så kallade Ålandsfrågan skulle prägla relationen mellan Sverige och Finland under flera år, och även om lösningen av krisen räknas som ett skolexempel på lyckad diplomati fick den en gång svenska pacifister att hoppas på anfallskrig. Dessutom om barlasten och hur hundratals miljoner ton sten kan berätta en historia om mänskliga resor och handel. En historia som arkeologerna först nu har fått upp ögonen för. Programledare är Tobias Svanelid.

20 Feb 201844min

Följ med till 1600-talets magiska Bohuslän där trolldom, svart magi och hamnskiftare var vardagsmat. Och hör arkeologilobbyisterna som nu vill sätta järnålderssamhället Uppåkra i rampljuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1600-talets häxprocesser avslöjar hur dåtidens människor tänkte och resonerade och erbjuder ett ovanligt titthål in i en förtrollad värld. Det menar historieprofessorn Göran Malmstedt som undersökt 1600-talets bohuslänska häxprocesser. Dessutom om att arkeologiska platsen Uppåkra nu uppvaktat riksdagsmän i hopp om att hamna i rampljuset. – Med tanke på att platsen är helt unik med sin långa kontinuitet är det synd att så få känner till den, menar Michael Sandin på Stiftelsen Uppåkra som nu tar krafttag för att föra fram platsens historiska och pedagogiska potential. Veckans lyssnarfråga handlar om tiondet, den gamla kyrkoskatten som la grunden för vår svenska kommunalskatt av idag. Programledare är Tobias Svanelid.

13 Feb 201844min

Tobias Svanelid undersöker Karl XIV Johans strategier för att etablera Sveriges mest framgångsrika kungafamilj. Dessutom om palatsintriger i Kreml, om dansk-svenska krig och en rekordgammal bulle! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 200 år sedan uppsteg Karl XIV Johan på Sveriges tron som den förste av ätten Bernadotte. Tobias Svanelid undersöker tillsammans med historikern Per Sandin vilka strategier kungen använde sig av för att lägga grunden för sin rekordlånga kungaätt. Dessutom om bioaktuella The Death of Stalin som rysslandskännaren Kristian Gerner tycker är en träffsäker skildring av de mörka och tragikomiska maktstriderna i ett Sovjetiskt 50-tal. Och så presenteras en rekordgammal svensk bulle som nu utmanar förra årets mest enastående arkeologiska upptäckter. Lyssnarfrågan med Dick Harrison handlar om varför de rekordmånga krigen mellan Sverige och Danmark till slut tog slut.

6 Feb 201844min