Pålraden i Gamla Uppsala – hästbuffé eller skrytallé

Pålraden i Gamla Uppsala – hästbuffé eller skrytallé

Det var förra årets arkeologiska sensation - fyndet av en kilometerlång spikrak pålrad i det mytomspunna Gamla Uppsala. Vetenskapsradion Historia samlar fyra experter för att reda ut vad det egentligen är arkeologerna tror sig ha hittat. - Vi jobbar efter två huvudteser, berättar arkeologen Jonas Wikborg. Dels kan pålarna ha markerat en processionsväg eller så fungerade de som en rituell avgränsning av det mycket speciella område som Gamla Uppsala utgjorde. Kanske var det till och med så att raden av omkring 8 meter höga tallpålar hjälpte till att skapa de myter om platsen som Adam av Bremen, 500 år senare, skulle berätta om. Religionshistorikern Olof Sundqvist och arkeologen Peter Bratt menar att den styrande dynastin i Gamla Uppsala använde religionen för att stärka sin legitimitet, och där kan en mäktig allé av pålar hjälpt till att imponera på omvärlden. Kanske har man också utfört offer och ätit rituella hästmåltider vid pålarna, vilket benfynden på platsen skvallrar om. Tony Björk, som grävt en liknande pålrad i Degeberga i östra Skåne, hävdar å andra sidan att det kanske kan röra sig om ett skrytbygge. - Genom att uppföra sådana här monument visade man för omvärlden att man hade makt att kontrollera mängder av människor, och få dem att utföra ett krävande arbete, säger han. Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Episoder(848)

Därför bråkar prinsar

Därför bråkar prinsar

Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebar också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

13 Feb 202444min

Vrakplundrarna i Östersjön

Vrakplundrarna i Östersjön

Fyra män döms för att i många år plundrat svenska vrak. Men hur kan man skydda vraken och samtidigt göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten? Hör om metallburar och spionkameror på bottnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats.Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring.I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror.På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic.Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.

6 Feb 202444min

Kartorna formade vår världsbild

Kartorna formade vår världsbild

Kartritaren banade väg för kungliga expansionsplaner på 1500-talet och formade vår bild av världen med Europa i centrum. Men kartritarna hade också makten att sudda ut och skapa vita fläckar i Afrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Staffan Bergwik har undersökt vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet.Gerardus Mercator var först med att rita en världskarta och satte förstås Europa i mitten av den. Och ju högre höjder vi kunnat nå, med ballonger eller med rymdskepp, desto större insikt har vi förstått om vår egen litenhet och om planetens sårbarhet.Dessutom uppmärksammar vi Petter Hellströms forskning om Afrikas vita fläckar. På 1500- och 1600-talen var kartorna över Afrika fyllda med information, men under 1700-talet suddades det mesta av detta ut. Afrikas vita fläckar är en skapelse från upplysningstiden men berättar också mycket om Europas syn på afrikanerna.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur kunskapen om pyramidbygge kan ha över världen.

30 Jan 202444min

Robotar och blodbad

Robotar och blodbad

Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.Programledare är Tobias Svanelid.

23 Jan 202444min

Myternas Mykene

Myternas Mykene

Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

16 Jan 202444min

Svenskar dyker vid Homeros Asine

Svenskar dyker vid Homeros Asine

En sjunken hamn från Homeros tid undersöks nu av svenska marinarkeologer i hopp om att få nya svar på frågan om den mytomspunna bronsåldersstaden Asine. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Asine finns omnämnt av Homeros som en stad som bidrar med ett antal skepp till den militära expeditionen mot Troja. Men i skuggan av berättelserna om Achilles, Hector och den sköna Helena dyker nu svenska marinarkeologer i vattnen utanför Asine. Vad man misstänker kan vara en sjunken hamnanläggning från bronsåldern kartläggs av dykarna på en plats som i mer än hundra år tilldragit sig svenska arkeologers intresse. Tobias Svanelid är med på dykbåten och samtalar också med Ann-Louise Schallin om Asines dimhöljda historia.

9 Jan 202444min

Gott Nytt 2024 - eller 1924?

Gott Nytt 2024 - eller 1924?

Vi lever enligt många i en tid som liknar 1920-talets, i skuggan av pandemier, storkrig, ekonomiska kriser och influensers. Vad är egentligen skillnaden mellan då och nu och vad kan vi lära? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilket nyår är det egentligen vi firar? 2024 eller 1924? Tobias Svanelid samlar historieprofessorerna Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander för att diskutera likheterna och skillnaderna mellan 1924 och 2024. Vad gör det med oss att jämföra med 1920-talet och hur kan vi egentligen lära oss av det som hände då?Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets viktigaste arkeologiska upptäckter som för oss på en resa ifrån svenska hällristningar till nyupptäckta mayastäder.

2 Jan 202444min

Vi sammanfattar det stora historieåret 2023

Vi sammanfattar det stora historieåret 2023

Var med och fira ut 2023 - året då historien stod i fokus i Sverige, såväl med Gustav Vasajubileum som med SVT-satsningar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var året då Sverige påstods fylla 500 år. Då Sveriges Television satsade på historia och såväl Liseberg, Turkiet och Ölkällarkuppen fyllde 100 år! Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2023, där också skjutglada kanariefåglar och mytiska malmöpyttar får plats!

26 Des 202344min

Populært innen Historie

rss-katastrofe
med-egne-oyne
historier-som-endret-norge
aftenposten-historie
henrettelsespodden
rss-benadet
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
historier-som-endret-verden
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
sektledere
rss-frontkjemperne
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
rss-gamle-greier
historiepodden-ww2
historiepodden
rss-historiepodden-ww2
taakeprat
rss-alt-var-bedre-for
virkelig-grusomt
vare-historier