Bland medeltidskyrkans vulvgrafitti

Vad är det som är så kul med Karl XII? Varför dras vi till berättelserna om den svenska stormaktens krigarkungar, och vad kan den historien lära oss idag? Vetenskapsradion Historia uppmärksammar det 100-årsjubilerande Karolinska Förbundet, ett sällskap som helhjärtat ägnar sig åt att söka och sprida kunskap om den karolinska perioden. - Många av våra medlemmar fascineras just av Karl XII, men själv tycker jag att det mest spännande med epoken är att det ju var då som grunden lades till det moderna svenska folkhemmet, berättar historikern Åsa Karlsson, ordförande i Karolinska Förbundet. För 100 år sedan, när Karolinska Förbundet grundades, var Karl XII en het politisk potatis som användes som nationalistiskt slagträ i debatten om Sveriges försvar, men sedan dess har krigarkungen kommit att bli såväl rasisternas superhjälte, som en antirasistisk symbol med kåldolmar i högsta hugg. - Bilden av Karl XII förändras ständigt, säger Åsa Karlsson, och just därför att det bra att Karolinska Förbundet ägnar sig åt just forskning, inte åt att politisera epoken ytterligare. I Vetenskapsradion Historia presenteras också en av världens mest produktiva författare av historisk skönlitteratur, Bernard Cornwell, nu aktuell på svenska. - Den senaste bokserien handlar om vikingatidens England och hur nära det var att hela England faktiskt kunde blivit danskt, berättar Cornwell, som också menar att all god historisk skönlitteratur på ett eller annat sätt måste göra avkall på historiska fakta. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Apr 201024min

Den första europén bodde i Spanien. Närmare bestämt i grottorna i Atapuerca, där paleontologer gjort mängder av fynd av äldre människoarter under de senaste tjugo åren. Vetenskapsradion Historia besöker Atapuerca för att bekanta sig med några av våra mest spännande förfäder, homo heidelbergensis och den ännu äldre homo antecessor, vars skelettfragment tycks vara de äldsta kända fynden av människor i Europa. - Det här är en helt unik plats, berättar Juan Luis Arsuaga, som leder utgrävningarna i Atapuerca, och sannolikt kommer de kommande årens utgrävningar lära oss än mer om de allra äldsta européerna, berättar han. Han får medhåll av Rolf Quam, paleontolog vid Birminghamtonuniversitetet i New York som arbetar i Atapuerca för att utröna om människoarter som homo heidelbergensis och homo antecessor hade förmågan att tala - en fråga som är mycket omdebatterad och kontroversiell. - Det mesta tyder på att de faktiskt kunde tala, säger Rolf Quam, men om de verkligen gjorde det kommer vi aldrig att få reda på. I den avslutande delen i serien om sexualitetens historia berättar idéhistorikern och RFSU-ordföranden Lena Lennerhed om skolans sexualundervisning. - Den första att undervisa om sexualitet i skolorna var sannolikt Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, som i slutet av 1800-talet undervisade flickor på läroverket i ämnet sexualhygien, berättar Lena Lennerhed. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Apr 201024min

Stockholms historia har alltid präglats av vattnet, men trots detta har stadens marina historia ofta hamnat i skymundan. Nu kommer den första heltäckande avhandlingen om Stockholms våtare historia, där marinarkeologen Marcus Hjulhammar går igenom hundratals marina fynd, från fiskebryggor, hamnar, kvarnar och varv till de drygt 150 båtar och skepp som grävts upp ur jorden, men som i århundraden hamnat i skuggan av det ståtliga Vasaskeppet. - Det här är inte en okänd, men en bortglömd historia, menar Marcus Hjulhammar, som säger att han gärna ser att Stockholms poltiker och byggentreprenörer kunde satsa litet extra på att markera några av alla de marina miljöer som är osynliga idag. Sammantaget berättar båtarna och skeppen om Stockholms ständiga behov av sjötransporter, såväl långväga som lokala, och många av båtarna skvallrar också om det rika fisket som bedrevs kring Stockholms centrala delar. - I Gamla Stan har man hittat hundratals fynd av fiskeredskap, och Kastellholmen kallades ju tidigare för Notholmen på grund av fiskevattnen där, berättar Marcus Hjulhammar. Dessutom har Slussen alltid varit känt för sitt goda ålafiske, och längs Skeppsholmen och i Nybroviken fanns mängder av enorma silltunnor uppställda under hundratals år. I den tredje delen i serien om sexualitetens historia berättar idéhistorikern och RFSU-ordföranden Lena Lennerhed om de homo-, bi- och transsexuellas historia - en historia som alltid hamnat i skymundan och som kantats av förtryck och fördomar. - Vi befinner oss i en situation där det finns olika perspektiv samtidigt när det gäller frågan om identitet, menar Lena Lennerhed. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Mar 201024min

För femtio år sedan gjorde de första fluortanterna entré i den svenska skolan. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar händelsen och frågar sig vad fluorsköljningarna egentligen uträttade för den svenska tandhälsan, och hur det kommer sig att så många har ångestfyllda minnen av fluorgurglet. - Inte minst om man är täppt i näsan kan det vara jobbigt att skölja med fluor, säger Göran Koch, professor i barn- och ungdsomstandvård som på 1960-talet skrev en av de första vetenskapliga avhandlingarna om fluorsköljningar. I serien om sexualpolitikens historia berättar idéhistorikern Lena Lennerhed om kampen för fri abort. Frågan debatterades flitigt redan under antiken, och ofta har stater och samhällen haft en mycket sträng syn på frågan. De illegala aborterna har sannolikt alltid varit många och uppfinningsrikedomen stor. På 1890-talet drevs exempelvis tusentals kvinnor i Sverige att äta fosfor ifrån tändstickor i syfte att göra abort, något som orsakade mängder av dödsfall. - På 1930-talet dog en kvinna i veckan i Sverige till följd av illegala aborter, berättar Lena Lennerhed, men hon menar också att det skulle vara en myt att de illegala aborterna var så farliga - istället speglar dödsfallen just i vilken enorm omfattning som illegala aborter utfördes i Sverige. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Mar 201024min

Sveriges man i Moskva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Mar 201024min

Sveriges man i Moskva Vetenskapsradion Historia i P1 den 11 mars 13.20, repris 14 mars 19.35 samt 17 mars 01.03 För 400 år sedan lyckades en svensk fältherre med något som otalet andra fältherrar efter honom skulle misslyckas med - att erövra Moskva. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Jakob de la Gardie och hans marsch mot den ryska huvudstaden 1610, under en tid då Ryssland var sönderslitet av inbördeskrig och Sverige hoppades få kontroll över den värdefulla ryska pälshandeln. Försvarshistorikern Lars Ericsson Wolke menar att erövringen var en stor bedrift, men att den egentligen inte fick någon betydelse på längre sikt, varför händelsen försvunnit ur historieböckerna. - de la Gardie höll Moskva i ett par månader, men hade aldrig kunnat behålla Moskva under någon längre tid, säger han. Han resonerar också kring Moskvas roll som en gäckande fixpunkt för senare fältherrar som Karl XII, Napoleon och Hitler. Dessutom inleds denna vecka en serie om sexualpolitikens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Mar 201024min

Operabarens ränksmideri och champagnelyx Vetenskapsradion Historia i P1 den 4 mars 13.20, repris 7 mars 19.35 samt 10 mars 01.03 I dryga tvåhundra år har Operabaren varit en magnet för Sveriges kulturelit, för nöjeslystna politiker och jetsettare. Redan på 1780-talet slog Operabaren upp dörrarna, i dåtidens gustavianska operahus, på samma plats som dagens jugendinredda Operabar från 1905 fortfarande ligger. Författaren Gösta Arvidsson berättar i Vetenskapsradion Historia om barens historia, som en tummelplats för politiska radikaler under 1800-talet och om extravaganta krognotor under ryska revolutionens tidevarv. - Här möttes under hundratals år några av Sveriges absolut största kulturprofiler, säger Gösta Arvidsson, så det är en helt speciell lokal. En av dagens stammisar på Operabaren är konstnären Peter Dahl och i Vetenskapsradion Historia berättar han vad som lockat honom till platsen, och hur barens historia fortfarande genomsyrar varje besök där. Dessutom granskas Gamla Uppsal Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Mar 201024min

Vancouvers första svenskar Vetenskapsradion Historia i P1 den 25 februari 13.20, repris 28 februari 19.35 samt 3 mars 01.03 Mer än hundra år före OS i Vancouver sökte sig svenskar till den kanadensiska staden för att söka lyckan. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Vancouvers första svenskar, och deras kamp för att överleva i dåtidens vilda British Columbia. - Många av svenskarna var norrländska män som lockades av det välbetalda arbetet i skogen, berättar historikern John Stuart. Men jobbet som high-rigger var riskfyllt och många av de tusentals svenska timmerhuggarna i Vancouvertrakten omkom i arbetet. I själva staden Vancouver fanns tills också helt nyligen en livskraftig svenskkoloni med insuttna ställen som Café Hembygden och Restaurant Skandia. Vetenskpasradion Historia vandrar runt i det svenska Vancouver och besöker också den lilla orten Lund, några timmars bilfärd norr om OS-staden, som grundades av två bröder Thulin från trakterna av Valdemarsvik. Dessutom gra Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Feb 201024min