När Nya Amsterdam blev New York

Vetenskapsradion Historia uppmärksammar 2000-årsjubiléet av slaget vid Teutoburgerskogen och träffar arkeologer vid utgrävningarna av slagfältet. Dessutom inleds en serie om Vasaättens kärleksaffärer. Historikern Bo Eriksson berättar om Gustav Vasas känslor för sina drottningar och varför han inte hade någon tid för frillor. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Sep 200924min

12 000 barn stals från sina mammor av den fascistiska diktaturen i Spanien. De sattes i strikt katolsk uppfostran för att indoktrineras till att bli goda medborgare i Francos Spanien. Så känslig är denna mycket mörka del av Spaniens historia att den fortfarande knappt kan berättas där - tv-dokumentärer censureras och den spanska regeringen vill inte ta i frågan. Vetenskapsradion Historia möter Uxeno Ablanja i Santiago de Compostela, ett av alla tusentals barn, som nu som gammal man vågar prata om vad som drabbade honom. - Mina vänner tror knappt på mig när jag berättar, säger Uxeno Ablanja. I programmet uppmärksammas också boken Global nedkylning, om de senaste 10 000 årens klimatförändringar. Såväl romare som babylorier, vikingar och mayaindianer har drabbats av ett förändrat klimat, och få mänskliga civilisationer har klarat av att anpassa sig till förändringarna. - Det har alltid funnits vinnare och förlorare i klimatförändringarnas historia, berättar författaren och historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Aug 200924min

Hon är Östersjöns bäst bevarade 1600-talsvrak och mer imponerande än Vasaskeppet. 2007 presenterades det sensationella fyndet av det så kallade Spökskeppet utanför Gotska sandön, och nu har marinarkeologerna börjat undersöka henne på allvar. Vetenskapsradion Historia träffar vrakexperten James Delgado som menar att det kan vara intressant att bärga Spökskeppet. Marika Hedin, chef på Vasamuseet, menar att alla konsekvenser av en bärgning först noga måste övervägas. För exakt femtio år sedan startade bärgningen av Vasaskeppet, ett högriskprojekt som knappast hade genomförts idag. Vetenskapsradion Historia granskar också Quentin Tarantinos bioaktuella krigsfilm Ingloriuos Basterds tillsammans med historieprofessorn Kent Zetterberg på Försvarshögskolan. Hur viktiga var egentligen elitsoldaternas aktioner bakom fiendens linjer under andra världskriget? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Aug 200924min

I vårens sista Vetenskapsradion Historia uppmärksammas det 300-årsjubilerande slaget vid Poltava. Militärhistorikern och professorn Lars Ericsson Wolke förklarar vad Karl XII:s brakförlust vid Poltava egentligen betydde för stormakten Sverige. - Kanske var det bra för Sverige på längre sikt, det som hände i Poltava, menar Lars Ericsson Wolke. Han berättar också hur slaget kunde gå så galet, och om det över huvud taget fanns en chans för Sverige att vinna slaget. Dessutom undersöks vad Poltava betytt för svenskarnas historieintresse. - Peter Englunds bok om Poltava sådde fröet till den historieboom vi ser idag, menar Lars Ericsson Wolke, och kanske är det den storstilade förlusten som fångat vårt intresse? Dessutom avslutas Vetenskapsradion Historias resa i det medeltida Västmanland med ett besök vid Stora Rytterne kyrkoruin som har anor tillbaka till vikingatiden. Arkeologen Jonas M Nordin visar runstenen på platsen som berättar om Gudlevs son Slagve, som dog i Turkmenistan för bortåt 1000 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Jun 200924min

På rymdstationen finns en svensk träningsapparat som fungerar även i tyngdlöst tillstånd, genom att den fungerar som en jättestor jojo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Jun 200919min

Vad ska du läsa i hängmattan i sommar? Välj inga böcker innan du hört Vetenskapsradion Historias årliga sommarläsningstips! Här hör du bland annat om pornografiska hällristningar och väluppfostrade barbarer, om verklighetens Kleopatra och den svenska medicinhistorien. Du får också en guidning i vilka av alla militärhistoriska böcker som är värda att ta med till stranden i sommar, och dessutom hör du den brittiske succéförfattaren Anthony Beevor berätta varför det behövs ytterligare en bok om D-dagen. Vetenskapsradion Historia fortsätter också sin resa i det medeltida Västmanland. Denna vecka guidar arkeologen Jonas M Nordin runt i Munktorps kyrka, där den helige David, Västmanlands apostel en gång verkade. Vetenskapsradion Historia boktips inför sommaren 2009: Kleopatra - Allan Klynne, PrismaBarbarerna - Terry Jones & Alan Ereira, KarnevalDambusters - Mikael Tamelander, PrismaHitler och Stalin - Niklas Zetterling, PrismaD-dagen - Antony Beevor, Historiska MediaDoktor Carlander i praktiken - Gudrun Nyberg, CarlssonsTil at stwdera läkedom - Gunnar Broberg (red.), SekelI stormens öga - Chistopher ORegan, ForumKärlek och krig - Anders Osaksson, Albert BonniersSeptember 1808 - Nils Erik Forsgård, AtlantisKinky Rockcarvings in Sweden - Hjalmar Olsson, Ord & Vision Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Jun 200924min

"Förutan wapen inga lagrar wänta", hette det i en sång från 1816. Budskapet är solklart, endast de män som är tappra nog att strida för sitt älskade Moder Svea är värda något. Historikern Hanna Enefalk som studerat dryga 1000 liknande patriotiska sånger i sin avhandling menar att sångerna och nationalismen gick hand i hand i Sverige.- Trots sina löjliga rim och sitt många gånger patetiska innehåll skulle de patriotiska sångerna forma många generationer svenskar, berättar hon.Vetenskapsradion Historia träffar henne lagom till nationaldagen i studentstaden Uppsala, där de patriotiska sångerna sjöngs allra flitigast för hundra år sedan. Dessutom börjar en resa till medeltidens Västmanland. Tillsammans med arkeologen och författaren Jonas M Nordin besöker programledare Tobias Svanelid den medeltida kyrkan i Ängsö och betraktar spåren efter det nära självständiga lilleputtriket i Mälaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Jun 200924min

Hur var det att få vinterkräksjukan på medeltiden? Och hur farligt var det att gå till doktorn för 1000 år sedan? Vetenskapsradion Historia gräver i de arkeologiska arkiven i Malmö på jakt efter fynden från medeltidens läkekonst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Hur man hanterar sjukdomar och hur man tar hand om sjuka säger väldigt mycket om samhället i stort, menar arkeologen Johanna Bergqvist, som forskar om den medeltida läkekonsten. Det är dags att ändra vår uppfattning om medeltiden som en mörk pesthärjad epok, menar Johanna Bergqvist. Läkekunniga gjorde allt som stod i deras makt för att bota sjukdomar och rädda liv, och förvånandsvärt ofta tycks de ha lyckats! Osteologen Elisabeth Iregren håller med. I sin forskning om barnens hälsa under medeltiden ser hon tydliga bevis för att gårdagens föräldrar var lika omvårdande som dagens. - Barnadödligheten var skyhög för 1000 år sedan, men medeltida föräldrar gjorde verkligen allt för att hålla sina barn vid god hälsa, berättar hon. Till exempel ammade man gärna i upp till två år för att ge sitt barn ett extra starkt immunförsvar. - Det finns en bild av att äldre tiders föräldrar inte brydde sig om sina barn, eftersom så många av barnen ändå dog i mycket tidig ålder. Men vi kan nu visa att så inte alls varit fallet, berättar Elisabeth Iregren. Programmet är en repris från januari 2009. Programledare är Tobias Svanelid.

28 Mai 200923min