Granskade partiledarteorier och övervakning som affärsmodell

Seriedebatt utan underlagEfter domen i juni där en seriesamlare dömdes barnpornografibrott har lagstiftningen diskuterats och kritiserats på kultur- och debattsidor. Men ett problem har varit att bilderna som domen bygger på är sekretessbelagda och ingen utomstående som vill granska domen kan titta på bilderna. Följden blir att artiklarna illustreras med lagliga bilder och att de som för diskussionen gör det utifrån vad någon annan sagt att bilderna föreställer. Polisen anklagar nu kultursidorna för att ge en missvisande bild av vad det handlar om för teckningar. Medierna och politikers villkorFörre justitieministern Thomas Bodström (s) gick i förra veckan ut med stenhård mediekritik. Han anser att medier låter sig styras av politiker som inte vill ta alla debatter eller ställer villkor för debatter. Att en sida drar sig ur och det därför inte blir någon debatt tycker Bodström händer för ofta. På P1-morgon, som får den hårdaste kritiken, tycker man inte att man låter sig styras, men man ger Bodström rätt i att debatter ibland ställs in. På Aktuellt har man skrivit ner hur man ska hantera situationerna när de uppstår, medan man på radion tycker att varje fall kan bedömas ändå - utan att det behövs en policy. Var tog "Loket vägen"? Leif Loket Olsson var en medial gigant under 90-talet, som programledare för Bingolotto. Programmet som slog rekord och skapade tv-historia med tittarsiffror på runt 3 miljoner. Men sedan några år är Loket helt borta från den offentliga scenen. Många undrar var han tog vägen. Vi hittar honom i Göteborg och han berättar om uppgång och fall, och om misstaget som kostade honom miljoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Aug 201034min

Strid om mediebilden av bulgariska bärplockareI veckan har en publicistisk debatt brutit ut i Gävle, där konkurrenttidningarna Gefle dagblad och Arbetarbladet har helt olika syn på hur man ska skildra konflikten kring en grupp bulgariska bärplockare som slagit läger i skogarna kring Hamrånge. I Arbetarbladet får ett medborgargarde komma till tals med historier om hur bärplockarna begår brott och skräpar ner. På Gefle dagblad är man kritisk till Arbetarbladets skildringar, som man anser skapar ett vi-och-dom-perspektiv och man låter istället polisen uttala sig kritiskt om dessa historier. Wikileaks läckor under tryckVi fortsätter rapportera om Wikileaks och hur man i USA nu vill slå tillbaka mot sajten där 91 000 hemliga regeringsdokument läckt ut. Försvarshögkvarteret Pentagon vädjar om att Wikileaks ska återlämna en del ännu opublicerat material - och hotar samtidigt med ospecificerade följder om sajten inte "gör det rätta". Och i amerikanska kongressen finns röster som med eftertryck påpekar att det är dödsstraff i straffskalan för den som avslöjar militära hemligheter. Hur ser planerna på att täppa till Wikileaks ut? Och hur skyddar Wikileaks sig och dem som läcker till sajten? Vi har tittat noga på riskerna för den som läcker till Wikileaks.Tarras och hovreportrarnaI sommarens serie med porträtt på profiler som på olika sätt spelat en roll i den svenska mediehistorien träffar vi den här gången Elisabeth Tarras Wahlberg, som en gång styrde hovets relationer med medierna med järnhand. Hur var det egentligen med hennes låda med svartlistade journalister? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Aug 201034min

Det var en kamp mot klockanDe över 90 000 hemliga dokumenten från krigets Afghanistan, som till största del nu ligger på Wikileaks, var inte bara den största läckan vi sett. Det som gjorde publiceringen av materialet möjlig var också ett unikt samarbete mellan Wikileaks och tidningarna The Guardian, New York Times och Der Spiegel. Wikileaks grundare Julian Assange har stått i fokus i debatten i veckan men en av nyckelpersonerna i hela den här historien, och spindeln i nätet, har varit tidningen The Guardians stjärnreporter Nick Davies. För Medierna berättar han den spännande historien om vad som föregick veckans stora världsnyhet. Triumf för öppenhetsidealI England har Wikileaks avslöjande setts som genombrottet för en ny typ av journalistik med samma öppenhetsideal som Wikileaks står för. Det handlar om att göra råa data och dokument tillgängliga så att journalistiken blir lika transparent och öppen som vetenskapen är. Den öppnare journalistiken skapar också nya sätt att göra research där läsarna kan uppmanas att hjälpa till. Men den öppna journalistiken på nätet väcker också svåra frågor om hur till exempel källkritik och skyddet för den personliga integriteten ska hanteras i framtiden. Jet-settande krigsreporterDet fanns en tid när papperstidningen inte var i kris och kvällstidningarna hade obegränsat med resurser. Ingen plats på jorden var för avlägsen, inget uppdrag för svårt. Under den tiden var Ulf Nilsson Expressens stora namn. I dag är han 77 år gammal och mannen som sett alla krig som gått att se under kalla kriget har slagit sig ned i ett gated community vid franska rivieran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Jul 201034min

Ifrågasatt skadeståndAtt personer som varit felaktigt frihetsberövade kan få skadestånd om de hängts ut av medier ifrågasätts. Systemet har kritiserats utifrån att det är skattebetalarna som får betala, när främlingsfientliga skvallersajter på nätet hänger ut misstänkta brottslingar. Och även den nya Justitiekanslern, Anna Skarhed, tycker att systemet borde ändras. Men på JK tycker man inte att det handlar om vem som betalar i första hand, utan om svårigheten att mäta publicistiskt lidande i pengar. Väderboom i mediernaVädret har slagit alla rekord - inte bara på termometern utan även i journalistiken. Väderprognoserna blir allt oftare till nyheter som tillåts bre ut sig på ett sätt som vi inte sett innan. Meteorologerna är affischnamn och i morgonsofforna på TV tycks väderpratet ha blivit obligatoriskt. Är det gammal hederlig sommartorka eller ett större journalistiskt trendbrott som ligger bakom? Sveriges argaste mediekritiker Hon blev en av landets första tabloidfeminister och tillsammans med en ny generation kvinnliga journalister förändrade hon kvällstidningarna genom att ta in kvinnoperspektivet på nyhetsplats. I dag är det framför allt som stenhård mediekritiker som Maria-Pia Boëthius gjort sig känd. I den fjärde delen i Mediernas sommarserie om medieprofiler träffar vi henne i de schweiziska alperna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Jul 201034min

Mobilfilm ledde till åtalDet blir åtal i fallet med bloggaren Jesper Nilsson som filmade polisen. Händelsen i tunnelbanan ledde till stora rubriker sedan Jesper lagt upp bildsekvensen på sin blogg och twittrat om det. Mobilfilmen blev avgörande, både för uppmärksamheten i etablerade medier och som bevis i polisens internutredning. Motoffensiv i LittorinaffärenVi berättar hur det gick till när regeringen kontrade i Littorinaffären. Dagens Nyheters scoop Littorin talar ut vägde tungt, men vem hade mest inflytande över versionen? Att göra en intervju via mejl tycker inte ens Dagens Nyheter själva var optimalt. Nu har fokus i Littorinaffären flyttats från sexköpsanklagelserna till beslutet att publicera och det har uppstått en maktkamp mellan regeringens presstab och Aftonbladet. Medieträning och hjärnsläppAtt sälja medieträning och krishanteringsstrategier är en lönsam idé, verksamheten drar in många miljoner årligen och makthavare på nästan alla områden lägger ner både tid och pengar på att förbereda sig för den där stunden som alla fruktar: när drevet knackar på. Men hur många miljoner som än investeras i medieträning så verkar det nästan aldrig fungera när det verkligen hettar till. Medierna har i veckan sökt svar på frågan varför de dyra råden gång på gång tycks som bortblåsta när den riktigt stora krisen är ett faktum. Medierna möter vilda JoeVi träffar herrtidningslegenden Joe Wallack. Han var den stora stjärnan när det gällde det redaktionella innehållet i 1980-talets största herrtidning: Aktuell rapport. Herrtidningsgenren som hade sin topp just då blandade sex, nakenhet och journalistiska reportage. Och varje vecka skrev Wallack under vinjetten Joes vilda värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Jul 201034min

Drev - mot journalisternaSven Otto Littorins avgång slog ned som en bomb i Almedalen tidigare i veckan. Få journalister granskade den berättelse som han gav på presskonferensen om att han utsatts för ett mediedrev och nu lämnade ministerposten mitt i valrörelsen för barnens skull. Medierna var tvärtom snabba med självrannsakan och diskussioner om i fall den politiska bevakningen nu gått för långt. Men skutan vände när Aftonbladet publicerade en helt annan version. Kritik mot laddat Kaliber Radioprogrammet Kalibers scoop i början av juni där medlemmar i religiösa ungdomsförbund berättade öppet om att de tycker utlevd homosexualitet är en synd fick stort genomslag. Reportaget fick Ungdomsstyrelsen att omedelbart inleda en utredning av om de här organisationerna verkligen lever upp till kraven för att få miljontals kronor i bidrag. Och trots de röster som Kaliber hade inifrån förbunden kom förbundet i veckan fram till att homosexuella kan vara medlemmar på samma villkor som andra. Samtidigt anklagas Kaliber för att ha vinklat sin historia för hårt. Klassisk provokatör"Inget Aftonblad utan Annette Kullenberg" brukade man säga förr i tiden. Hennes spalter väckte reaktioner långt över det vanliga. Som kolumnist var hon en provokatör och hon blev känd för sin kritik av kungahuset och mediernas fjäskande ton inför överheten. Själv har hon aldrig varit speciellt fjäskande, något som vår reporter Amanda Glans fick smaka på när hon gjorde andra delen i vår sommarserie om medieprofiler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Jul 201034min

Kamp mellan sekretess och öppenhetFallet Göran Lindberg är ett av de största sexbrottsmålen i modern tid. Men fallet har präglats av hemlighetsmakeri och det har fått journalister att ta strid för ökad offentlighet. I den striden stod två tunga principer in i det sista mot varandra och inte förrän i måndags beslutade tingsrätten att släppa stora delar av förundersökningen. Medierna har tittat närmre på kampen om offentligheten, men också på vad som hände sedan. Vem vinner på offentligheten och hur påverkas rättegången? Visklek i adoptionsfallNyheten om att en adopterad 13-årig flicka blivit tillbakaskickad till Gambia av sina adoptivföräldrar i Småland upprörde många när den fick stort genomslag i mitten av juni. De stora rikstäckande medierna var snabba med att haka på nyheten från SR Kronoberg. Men bakom den upprörande nyheten finns en mycket komplicerad och svåråtkomlig historia. Och i medierapporteringen har källorna som uttalat sig om fallet varit få. När nyheten spreds handlade det till en början om att återge vad andra rapporterat. Sekretess och källskydd gjorde dessutom att det fanns utrymme för en skev bild - en bild som också fick fäste i det tidiga skedet. Älskad och hatad radioprofilFrank Gunnarsson har kallats Sveriges vassaste tunga. Han är profilen som slog rekord i radionämndsanmälningar och när vinjetten till hans program ljöd i radioapparaterna så stannade rullbandet på Volvo i Göteborg i början på 80-talet. Frank Gunnarsson började på lokalradion i en tid då tanken var att fler röster skulle höras och yttrandefriheten skulle tas på allvar, men han säger idag att hans program kan ha haft motsatt verkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Jul 201034min

Ett sekels kontroll av radionRadions ställning i Sverige har varit en omstridd politisk fråga i nästan 100 år. Nu ger vi åter chansen att höra Mediernas program om hur Sveriges radio under alla år varit uppbackat av statsmakten, samtidigt som de kommersiella stationerna hållits tillbaka. I dag finns lokala reklamkanaler, men så sent som för en vecka sedan antog riksdagen en ny lag om radion, utan att skapa verkligt rikstäckande reklamkanaler, trots löften från alliansregeringen. Historien om Radio Nord, piratradiostationen som startades i början av 1960-talet, illustrerar det politiska motståndet mot reklamradio allra bäst. Stationen, med den karismatiske entreprenören och affärsmannen Jack Kotschack i spetsen, började sända radio från båten Bonjour i ett för tiden helt nytt format. Det var musik, tävlingar och lekar, motsatsen till Sveriges Radios allvarsamma sändningar. Men det här uppskattades inte av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Efter 18 månader var man tvungen att lägga ner verksamheten - sedan en lag stiftats för att förbjuda radiosändningarna.Redan när radiosändningarna startade i Sverige, på 1920-talet, sågs radion som ett farligt medium som måste hanteras och begränsas. De första åren var det faktiskt flera radioklubbar som sände reklamradio - men snart tog staten ett grepp om frågan. .. När reklamfinansierad radio till slut blev tillåten, 1993, blev det en dyr historia för de inblandade. Sändningstillstånden auktionerades ut - vissa kostade mer än två miljoner - per år. Än i dag har de kommersiella kanalerna svårt att bryta formatet som man i dag förknippar med till exempel Mix Megapol och Rix FM, eftersom ekonomin inte räcker till. .. Och någon rikstäckande kanal blir det inte. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth hävdar att det har med teknik och ekonomi att göra, och att den politiska viljan att släppa fram rikstäckande kommersiella kanaler, för första gången sedan 1920-talet, faktiskt finns. Lösningen ska bli en digitalisering av utsändningen, precis som för TV. Men när det kan ske - det är oklart. Det ska ske på marknadens villkor, utan ett politiskt fastlagt datum när FM-sändningarna slutar, anser ministern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Jun 201034min