Gammal ökning blir som ny i SvT och nygammal partipress som SD-strategi
Medierna21 Mar 2015

Gammal ökning blir som ny i SvT och nygammal partipress som SD-strategi

SvT presenterar en sju år gammal ökning av fattigpensionärerna som dagfärsk nyhet. Vad vill Sverigedemokraterna med mediesatsningarna? Jack Werner skriver dagbok. Och så om kremlologernas återkomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SvT fick gammal ökning av fattigpensionärer att bli som ny
För två veckor sen gjorde vi ett inslag om Ekots rapportering av visstidsanställningar. Ekot påstod att visstidsanställningarna blir fler, men egentligen hade den ökningen skett på 1990-talet och sedan dess legat och guppat upp och ned på ganska stabil nivå.
I veckan dök en liknande statistiktolkning upp igen.

 Den här gången var det SvT som gav sken av en pågående trend, när det egentligen rörde sig om en specifik fördubbling som inträffade redan för sju år sen. 

Både i Rapport och Aktuellt berättades att antalet fattigpensionärer, det vill säga antal pensionärer i Sverige som lever under EU:s fattigdomsgräns, har ökat och att den ökar.

 Men man sade inte att antalet sedan fördubblingen för flera år sen har legat på ungefär samma nivå.
Fattigpensionärer är, liksom visstidsanställningar, en politiskt laddad fråga med starka intresseorganisationer. En påstådd ökning eller minskning blir ett påstående som dröjer sig kvar i det offentliga samtalet och påverkar debatten och i slutändan möjligen också de politiska besluten. Hur kommer det sig att man använder statistik på det här sättet och varför fortsätter det här fenomenet att upprepa sig? Reporter är Jonna Westin.

Jack Werner: Så fångar ni dagens vardag inför framtidens historia
Historiska dagböcker från människor som levt och nedtecknat detaljer från sina liv är en rik källa till kunskap om den svunna tider och epoker. Ett exempel är Årstafruns berömda 1700-talsdagbok. Därför har också Nordiska museet uppmanat oss att skriva dagbok och lämna in för framtida generationer. Det här fick vår socialamedierkrönikör Jack Werner att fundera på vad som egentligen är vår tids motsvarighet till Årstafruns 1700-talsdagbok. Och han kommer med ett konkret förslag till Nordiska museet.

Partipressen har dött - men Sverigedemokraterna startar den på nytt
När dagspressen växte fram en gång i tiden så var de flesta uttalat politiska tidningar. Partipressen dominerade fram till 1960 talet - sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, moderata och kommunistiska och dom var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen. Men där, i mitten av det förra seklet så började ett professionellt opartiskt journalistideal växa fram – där åsikterna förpassades in på kultursidor och ledarsidor och kolumner.
Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Med ett undantag. Sverigedemokraterna går åt motsatt håll och storsatsar på egna medier. Ett exempel är nyhetssajten Samtiden.
Samtiden är en tidning som varit i blåsväder mer än en gång under sitt första år. Men vad är målet med dess tillkomst? Vi har försökt ta reda på vad som ligger bakom mediesatsningarna och varför konflikter och avhopp fortsätter att prägla dess framfart. Reporter Laila Lorion.

Putins frånvaro ledde till kremlologernas återkomst
Plötsligt stod han där med ett snett leende. I måndags. Ryssland president Vladimir Putin. Som om ingenting hade hänt.
Under tio dagar hade hans frånvaro från offentligheten fått världens medier att undra. Var det en statskupp. Influensa? Cancer? Eller hemlig kärleksbaby?
Rykten, spekulationer och gissningar som fick många av oss som upplevt sovjettiden att tänka på den gamla goda konsten ”kremlologi”.
Sovjetunionens ledning ljög, dolde och var hemliga. Därför uppstod en hel kader av så kallade Kremlologer som tolkade minsta tecken.
Kremlologi – var konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning i form av politiska beslut eller maktstrider. I vilken ordning stod politikerna på revolutionära bemärkelsedagar? Hur placerades stolarna, vem fanns på vilken bilder och vilka kläder hade de på sig.
Och lite så har det varit under Putins frånvaro. Kremlologerna spekulerade och medier rapporterade rykten och gissningar. Men hur mycket bör journalister egentligen spekulera när man faktiskt inte vet?
 
Vår reporter Jonna Westin ringde upp Expressens utrikeskommentator Mats Larsson för att försöka förstå hysterin kring Putin.

Episoder(976)

Prinsrykten och Ekodebatt

Prinsrykten och Ekodebatt

Norskt alibi flyttade publiceringsgränserI Sverige hade redaktionerna länge känt till rykten om otrohet inom hovet. Men det var i grannlandet Norge som isen bröts och en kvinna klev fram med en uppseendeväckande berättelse. Snabbt slogs historien upp stort i kvällstidningarna och i många medier diskuterades publiceringen.Enligt Aftonbladet är det allmänintresset som är avgörande. Men att skriva om kungafamiljen på det här sättet och dessutom om det känsliga ämnet otrohet är något helt nytt i Sverige. Här passeras en tidigare oöverstiglig gräns. Nu är det svårt att backa och besluten som fattades i veckan kommer därför ha betydelse för hur otrohetshistorier och rykten om kungahuset behandlas i framtiden.Men de svenska medierna står fortfarande långt från den publicistiska kultur som råder i grannländerna - där den här typen av avslöjanden är betydligt vanligare.Ekot rättar - men debatten går högI veckan tog Ekot det ovanliga steget att sända en rättelse - det gällde de påståenden om hur vanligt det var med sexuella trakasserier inom scenvärlden som kritiserades i förra veckans Medierna. Samtidigt har debattens vågor gått höga. Bland annat har Ekochefen Staffan Sillén och reportern Jesper Lindau försvarat Ekots rapportering på DN:s kultursidor. I Medierna tar vi en titt på veckans debatt och ställer frågan varför så många medier okritiskt återgav Ekots felaktiga statistik.Nu flyttar politiken in i mobilenNu ska en ny iphone-app - alltså ett program man laddar ned till sin mobil - förbättra relationen mellan politiker och väljare. Det är den brittiske parlamentsledamoten Derek Wyatt som har tagit interaktiviteten med sina väljare till en ny nivå. På en karta ser man vilka platserna han besöker, man kan läsa och kommentera inlägg han har skrivit och kontakta honom direkt. I Sverige finns det också politiker som låter väljarna följa med i vad de gör och tycker genom sociala medier - en av de mest aktiva är Fredrick Federley (c).Men det är inte bara positivt att kravet på politikers tillgänglighet ökar, säger Matt Warman, redaktör för teknik- och konsument-delen på the Daily Telegraph. Det kan i själva verket gå ut över andra delar av politikernas arbetsuppgifter, menar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Apr 201034min

Ekots felaktighet och Islands pressade press

Ekots felaktighet och Islands pressade press

Ekots granskning av sextrakasserier håller inteEkots stora granskning av sextrakasserier inom scenkonsten fick enormt genomslag. Men nu döms undersökningen ut. Ekots påståenden om att "varannan skådespelerska" och "var tredje kvinna inom teater och film" sextrakasserats håller inte. Urvalet av deltagare och svarsfrekvensen i den enkät Ekot gjort är för dåligt för att det ska gå att dra några generella slutsatser om hur vanligt det är med sexuella trakasserier i film- och teatervärlden."Det är ett prov utan värde" säger Claes Andersson på SCB. Jan Stridh på JMG, journalistutbildningen i Göteborg, tycker att det är en oförskämdhet att på den grunden ge bilden att det är något skumt med hela konstnärskollektivet. Ekots undersökning fick stort genomslag - och de flesta medier vidarebefordrade Ekots siffror utan ifrågasättanden. Isländska krisen: Den huvudmisstänkte ska granska sig självI veckan har den isländska finanskrisen granskats i en tusensidig rapport som fått stor uppmärksamhet. Kritiken har varit stenhård mot de politiker som lät den isländska finansbubblan växa utan motstycke.Vi har tittat närmare på hur isländsk media klarar av att granska de ansvariga för att bubblan tilläts växa sig så stor - och upptäckt att den huvudmisstänkte också är överste granskare.Isländska journalisten och bloggaren Alda Sigmundsdóttir är väldigt kritisk till hur de isländska medierna bevakade landets ekonomi medan en finansbubbla av jätteformat byggdes upp. Ett skäl var - säger hon - att medierna hade samma ägare som de banker de skulle granska. Företaget som rensar i kommentarträsketMånga medier bjuder in läsarna att kommentera artiklarna på nätet men vill helst slippa arbetet med att gå igenom vad de har att säga. Vi hälsar på hos företaget, Interaktiv säkerhet, som gör jobbet - att rensa bland läsarreaktionerna. En av kunderna är Expressen, där fackordföranden Olle Fors är kritisk mot att tidningen lagt ut jobbet med granskningen. Men chefredaktör Thomas Mattsson håller inte med om kritiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Apr 201034min

Statskontroll och radiopirater

Statskontroll och radiopirater

Ett sekels kontroll av radionRadions ställning i Sverige har varit en omstridd politisk fråga i nästan 100 år. Sveriges radio har under alla år varit uppbackat av statsmakten, samtidigt som de kommersiella stationerna hållits tillbaka. I dag finns lokala reklamkanaler, men så sent som för tre veckor sedan kom en proposition om radion, utan att skapa verkligt rikstäckande reklamkanaler, trots löften från alliansregeringen. Historien om Radio Nord, piratradiostationen som startades i början av 1960-talet, illustrerar det politiska motståndet mot reklamradio allra bäst. Stationen, med den karismatiske entreprenören och affärsmannen Jack Kotschack i spetsen, började sända radio från båten Bonjour i ett för tiden helt nytt format. Det var musik, tävlingar och lekar, motsatsen till Sveriges Radios allvarsamma sändningar. Men det här uppskattades inte av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Efter 18 månader var man tvungen att lägga ner verksamheten - sedan en lag stiftats för att förbjuda radiosändningarna.Redan när radiosändningarna startade i Sverige, på 1920-talet, sågs radion som ett farligt medium som måste hanteras och begränsas. De första åren var det faktiskt flera radioklubbar som sände reklamradio - men snart tog staten ett grepp om frågan. .. När reklamfinansierad radio till slut blev tillåten, 1993, blev det en dyr historia för de inblandade. Sändningstillstånden auktionerades ut - vissa kostade mer än två miljoner - per år. Än i dag har de kommersiella kanalerna svårt att bryta formatet som man i dag förknippar med till exempel Mix Megapol och Rix FM, eftersom ekonomin inte räcker till. .. Och någon rikstäckande kanal blir det inte. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth hävdar att det har med teknik och ekonomi att göra, och att den politiska viljan att släppa fram rikstäckande kommersiella kanaler, för första gången sedan 1920-talet, faktiskt finns. Lösningen ska bli en digitalisering av utsändningen, precis som för TV. Men när det kan ske - det är oklart. Det ska ske på marknadens villkor, utan ett politiskt fastlagt datum när FM-sändningarna slutar, anser ministern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Apr 201034min

Organplundring och kulturjournalistik

Organplundring och kulturjournalistik

Det är påsk och Medierna bjuder på en tillbakablick på höstens stora debatt om organplundring, anti-semitism och kulturjournalistikens förhållande till sanningen. Det har gått åtta månader sedan Aftonbladet publicerade en kulturartikel, av journalisten Donald Boström, som uppmärksammats över hela världen. Här framfördes anklagelsen att palestinska unga män dödades av israeliska soldater på Västbanken och att dessa sedan plundrades på sina organ.Artikeln väckte rasande reaktioner, och Aftonbladet anklagades för att sprida anti-semitiska myter. En diplomatisk kris uppstod mellan Sverige och Israel, eftersom den svenska regeringen vägrade ta avstånd från artikeln.Debatten kom också att handla om kulturjournalistiken speciella roll. Här ska man kunna tänka högt och fritt. Här ska man kunna ställa frågor även om man inte har säkrat fingeravtryck och bevis; krav man ställer på annan journalistik. Striden har fortsatt under hösten. Veckans Medierna är en påskspecial, som blickar tillbaka på debatten, men också kommer med nya uppgifter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Apr 201034min

Medierna 20100327 1103 20100328 1800 2010-03-27 kl. 11.00

Medierna 20100327 1103 20100328 1800 2010-03-27 kl. 11.00

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Mar 201034min

Medierna 2010-03-27 2010-03-27 kl. 11.00

Medierna 2010-03-27 2010-03-27 kl. 11.00

Quick-debatt och webbtvist Anklagelser om bristande medieetik i Quick- frågan. Sveriges Radio utreder en hårdare satsning på nyheter på webben - samtidigt som kritiken hårdnar från Tidningsutgivarna om att konkurrensen från public service på webben är oschysst. Och så om politikernas planer för Förvaltningsstiftelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Mar 201034min

Medierevolution och redaktionell reklam

Medierevolution och redaktionell reklam

Turkiska medier revolterar mot maktenFolkmordet 1915 på bland annat armenier har varit en het fråga i Sverige sedan riksdagen nyligen i en omröstning slog fast att det faktiskt inträffat. Den svenska statsministern och utrikesministern har gått emot riksdagen och beklagat beslutet, som påverkar relationerna med Turkiet. Men folkmordet är bara ett av många tabun i Turkiet, som nu börjar utmanas av medierna. Vi har besökt tidningen Taraf som granskat militären, och avslöjat planer på en statskupp, ett avslöjande som fått stora konsekvenser. Medierna i Turkiet är allt mer beredda att gå emot makten. Ny statistikstrid om Rut-avdragetSiffror om Rut-avdrag, skatter och jobb är inte lätta att hänga med i. Statistiken haglar i den kamp som just nu pågår mellan politiker och intresseorganisationer för att få ut SIN verklighetsbild. Men också medierna sätter myror i huvudet på väljarna. Senast är det SvT:s Agenda som kritiseras för sin användning av Rut-statistik. Framgång för reklam utformad som journalistikMarknaden för redaktionell reklam växer. Annonsörerna vill gärna ha sina budskap paketerade i journalistisk form, och redaktionerna har hittat en intäktskälla vid sidan av de vanliga annonserna. Vissa hoppas det ska bli räddningen för de pressade annonsintäkterna från nätet. Andra är bekymrade av etiska skäl. En ny annonsmarknad växer fram, och gränserna blir mer flytande. Vi hälsar på hos företaget Minimedia, som producerar annonser som ser ut som journalistik. Sociala medier förändrar journalistikenDe sociala medierna, som bloggar, Facebook och twitter, tar en allt större plats i våra liv - och kommer därför också att förändra journalistiken. Det tror flera experter Medierna talat med. Den senaste tiden har flera debatter handlat om hur vi ska förhålla oss till dessa nya sammanhang mitt emellan privat och offentligt. Den ökade närheten, på Facebook eller på andra håll, mellan journalister och makthavare kommer att förändrar journalistiken - och göra den mer lyssnande och samtalande tror till exempel Anders Mildner, frilansjournalist och social medier-skribent i Svenska Dagbladet. . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Mar 201034min

Anonym storägare och hemlig lagstiftning

Anonym storägare och hemlig lagstiftning

Okända stiftelsen som äger public serviceDet blev till slut Agneta Dreber, VD för Livsmedelsföretagen och tidigare borgarråd i Stockholms stad som föreslås som ordförande för Sveriges Radio. Men det var när förre folkpartiledaren Lars Leijonborg kom upp som tänkbar kandidat till jobbet som den anonyma Förvaltningsstiftelsen hamnade mitt i mediedebatten. Leijonborg fick istället Utbildningsradions ordförandepost som tröstpris, när hans namn blev för kontroversiellt för SR. Men nu hörs kritik mot hur Förvaltningsstiftelsen återgått till gamla hjulspår och låtit politiska hänsyn styra. Vi tittar närmare på en institution med makt, som levt ett liv i skymundan.EU-parlamentet enigt om krav på insynEU-kommissionen anklagas för att i en hemlighetsfull avtalsprocess medverka till att inskränka friheten på internet. Men hemlighetsmakeriet har inte fungerat - dokumenten har läckt ut på nätet och diskuterats över hela världen. Och i veckan tog EU-parlamentarikerna ställning mot hemlighetsmakeriet - och ställer krav på att det så kallade ACTA-avtalet inte ska användas som en bakväg för att skärpa straffen för fildelare. Osannolik noggrannhet om försäkringsfuskI veckan kom uppgiften om att Försäkringskassan skulle ha gjort felaktiga utbetalningar på 16,4 miljarder kronor. Men siffran är bara en gissning som inte är värd någonting, och journalisterna som för den vidare gör inte sitt jobb, kritiserar forskaren Björn Johnson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Mar 201034min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
konspirasjonspodden
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
popradet
intervjuet
sophie-leser
wolfgang-wee-uncut
grenselos
fladseth
frokostshowet-pa-p5
alt-fortalt
rss-dannet-uten-piano
min-barneoppdragelse
synnve-og-vanessa
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
opptur-med-annette-og-ingeborg
rss-herrepanelet