Vad vill du veta om dina gener?

REPRIS FRÅN HÖSTEN 2018 Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg.15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar.  - Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat.Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma.Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv.- Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem. När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige.- Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt.- Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han.Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism.Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

8 Jan 201954min

Under det gångna året har det blivit tydligt att hälsa är en samhällsfråga. Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska vården organiseras för att ge bästa resultat, hur stor del av budgeten kan läggas på behandlingar som bara berör få patienter och vem får vara sjukskriven? Hör om läkarna på Gröndals vårdcentral som fick nog. Försäkringskassan ifrågasatte deras bedömningar och de fick ägna sin arbetstid åt att pilla med formuleringar i sjukintyg istället för att stödja patienter i att bli friska. Spetspatienter  brukar de kallas, de patienter med kroniska sjukdomar som blir större experter på sin sjukdom än sin läkare. I april berättade vi om spetsanhöriga och intervjuade Johan som helt utan tillstånd från vården tog saken i egna händer när dottern drabbades av diabetes.  Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande på en stor mängd flickor i vissa delar av världen och man tror att det finns minst 38.0000 könsstympadekvinnor i Sverige. Många lever i tysthet med stora besvär och smärta till följd av ingreppet. Vilken hjälp finns att få och hur ska vården hitta dem som vill ha hjälp men inte vet hur? Vilka strömningar kommer vi sen inom hälsoområdet nästa år? Omvärldsbevakaren Ida Hult berättar om vilka trender vi kommer se inom träning, kost och hälsa. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Vi på redaktionen önskar alla våra lyssnare ett gott nytt år!

27 Des 201854min

Otrohet kan se ut på många olika sätt och förvånansvärt sällan beror den på att man faktiskt är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela tillvaron krossad när otroheten avslöjas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast  - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt. Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan? Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt.  I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema.  Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

25 Des 201854min

Arga blir väl de flesta av oss lite då och då. En orättvis chef, en nonchalant servitör eller en vän som alltid ställer in i sista stund. Men när är det okej att agera på känslan och visa sin ilska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Vi fascineras av arga tv-kockar och älskar när folk bråkar och tappar kontrollen över sitt humör på film och tv. Men vad har ilskan för status i vår egen vardag? Det anses bättre att kunna lösa en konflikt i lugn och sansad ton än att ställa sig upp och skrika. Vad händer med ilskan när den inte får komma ut? Och är det verkligen bara av ondo att visa sin ilska? Programmet är ett direktsänt telefonväkteri, slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Amira Hentati, psykolog, Kristin Öster, psykolog, Martin Lazar, polis. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

18 Des 201854min

Vad händer med en människa som överlevt cancer, när behandlingen är klar och det vanliga livet förväntas börja igen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Carina fick bröstcancer. Men när behandlingen var över uteblev känslan av tacksamhet över att ha överlevt. ”När du är frisk i alla andras ögon, det är då det verkliga jobbet börjar för dig själv. Det är först då du själv hamnar i det, innan har du skygglapparna på för att kunna ta dig igenom det hela”, det berättar hon.  Att komma tillbaka efter en cancersjukdom kan ta tid. Förutom fysiska men efter sjukdomen och behandlingen kan man behöva bearbeta det man varit med om. Skam- och skuldkänslor över att ha överlevt kan komma och en del behöver omdefiniera sig själva och sitt liv. I och med att fler överlever cancer idag har den här gruppen av före detta patienter vuxit. Vilka behov av rehabilitering finns och vilket ansvar har sjukvården? Säkert har du hört om någon som ”vunnit kampen mot cancern”. Eller som ”förlorade striden”. Cancersjukdomen är omgärdad av krigsmetaforer. Vilken betydelse har språket kring cancer för hur man upplever sjukdomen? Gäster i programmet: Maria Hellbom, psykolog och verksamhetschef Centrum för cancerrehabilitering Stockholm, Yvonne Brandberg, psykolog och professor i vårdvetenskap Karolinska institutet, Maria Olsson, specialistsjuksköterska disputerad i pediatrik Sahlgrenska akademien. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

11 Des 201854min

Vad säger vår samtid om hur en förälder ska vara? I andra delen av vår serie om föräldraskapet tittar vi närmare på föräldrarollens utveckling och vilka ideal som råder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   I dag lever vi med föreställningen att det är upp till varje förälder att forma det barn den vill ha. Barnet blir en produkt av förälderns känslomässiga och praktiska investeringar. Men hur är man förälder på rätt sätt, hur ser normen för den goda föräldern ut idag? Vår reporter Ninos Chamoun testar livet som pappa och förvånas över vilka föreställningar han har om föräldrarollen. Att föräldrarna ska ha en trygg och stabil kärleksrelation till varandra kan vara avgörande för om de blir godkända som adoptivföräldrar.Vi tittar närmare på de utredande samtal som socialtjänsten håller med dem som ansökt om att bli adoptivföräldrar. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola, Anna Bennich, psykolog, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

4 Des 201854min

Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? I första delen av vår serie om föräldraskap tittar Kropp & Själ närmare på Flerföräldraskapet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Det handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop, utanför en romantisk relation, och delar på föräldraansvaret.  Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. De har nu bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har  de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse? Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara. Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster.  Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid?  Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

27 Nov 201854min

Vissa tycks kunna äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt medan andra får kämpa för att mota tillbaka varje extra kilo. Varför är det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Devisen ”kalorier in - kalorier ut” stämmer inte. För att förstå varför vissa går lätt upp i vikt och andra inte behöver man blicka inåt. Forskning visar att det kan vara din kropps förmåga att omsätta och lagra fett som spelar roll för om du är överviktig eller inte. Vi föds med olika förutsättningar för att lagra fett efter efter 20-årsåldern kan man inte minska sitt antal fettceller. Stress och sömnbrist är också en faktor som påverkar hur lätt vi har för att gå upp i vikt.  Att späka sig är ingen bra idé, man måste jobba med sin kropp och inte mot den om. Det menar Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan. Gäster i programmet: Kerstin Brismar Professor i diabetesforskning Karolinska institutet, Erik Hemmingsson, docent Gymnastik- och idrottshögskolan, Jonathan Cedernäs, läkare och forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

20 Nov 201854min