Varför springer alla?

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? Gäster i programmet:Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:AfasiförbundetHjärnfonden1177 - AfasiDart - kommunikationsstöd

21 Feb 202355min

Skammen är det som får oss att visa hänsyn och vårda sociala relationer, men skammen är också det som gör att vi undviker och gömmer oss och inte söker hjälp. Hur gör vården för att nå dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När trollen kliver fram i ljuset så spricker dem. Den här frasen brukar användas som analogi för skammen – lyft fram skammen och den kommer att upplösas. Men är det verkligen så enkelt? Lotta Strömsten är lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet och forskar på skam:– Skammen är direkt kopplat till vår överlevnad och de första levnadsåren. Vi regleras av skam och drivs av att ha en plats i flocken, i gruppen. Vi skulle inte klara oss ensamma. Därför är skams-signalen så stark och gör att man omedelbart vill korrigerar sitt beteende. Vi vet vad skammen gör. Den får oss att vilja gömma oss och hindrar oss från att sträcka ut en hand och be om hjälp. För det mesta är det ju bara en själv som blir lidande. Du går tex runt för länge med svampen mellan tårna, eller hemorrojder i rumpan. Men i vissa fall så blir omgivningen drabbad när den som är sjuk inte söker vård. Så är fallet med missbruk men även när det kommer till våldsförbrytare och sexualförbrytare. Dessa personer har långt till att blotta sig och be om hjälp – och kanske även i avsaknad av sjukdomsinsikt. Lotta Strömsten menar att det är viktigt att vårdpersonalen i dessa avseenden måste vara tränade och utbildade i hur skammen verkar. Men de behöver även har koll på sin egen skam:– Man måste vara medveten om sina egna skamkänslor för att inte överföra skam. Det är inte meningen att man rädda personen och bekräfta och rättfärdiga det den känner. Patienten behöver få prata om sina skamliga upplevelser med någon som lyssnar och låter dem finnas och inte försöker rycka upp personen ur ”skamhålet”. Man behöver någon som klättrar ner med en i hålet och vågar vara där. Gäster i programmet:Lotta Strömsten, lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet.Christoffer Rahm, forskare vid Karolinska Institutet och chefsöverläkare i psykiatri.Johanna Lätth, psykolog, specialist i klinisk forensisk psykologi och Kriminalvårdens expert i sexualbrottsfrågor.Reportage:Ninos Chamoun träffas Maria G Nilsson som vill vara ansiktet utåt för hemorrojder.Mattias Lindgren besöker Robert Bohman som jobbar på en klinik som vill sänka skamtröskeln för människor med beroendeproblematik. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet är förbandat.

14 Feb 202355min

Vad är egentligen en vän och hur bygger man vänskapsrelationer? Och vilken betydelse har just vänskap för vår mentala och fysiska hälsa? Det tar vi reda på i Kropp & Själ i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vänskap är livsviktigt. Det finns forskning som visar att ensamhet förkortar en människas livslängd lika mycket som alkoholism eller rökning av 15 cigaretter om dagen. Men hur gör man? Vad är det där kittet som gör att man känner att det här är ju en riktig vän? Hur bygger man en genuin vänskapsrelation?– Vänskap är intressant för att det är fundamentalt för vårt välmåendet och är central del för ett bra liv. Men samtidigt som vänskap känns angeläget är det lätt att försumma, säger Pär Flodin, psykiatrisk epidemiolog och medförfattare till boken Länge leve vänner:– I den rikare delen av världen så är det just det som fattas oss mest, vänskap. Det steg vi behöver ta för att öka vår lycka handlar inte om pengar och arbete, utan potentialen till lycka ligger i att fördjupa sina nära relationer. En möjlig anledning till att vänskap försummas är att den hamnar längre ner i hiererkin av relationer, efter parrelationen och den biologiska familjerelationen. Men så borde det inte vara menar psykoanalytikern Maria Yassa. Enligt henne kan en vän vara lika mycket av en livskamrat som en partner:– Alla relationer har inom sig det sprängstoffet som är förväntan. Oavsett vilken relation vi är i så finns det en förväntan att den andra ska ge oss allt. I vänskapen verkar det däremot finnas en social acceptans inbyggd att den andra inte kan ge oss allt. Därför kan den relationen te sig mognare. Vänskap är en jätteviktig relation, inte ”kärlek light” som vissa kallar den. Så vad är en vän och hur gör vi för att behålla och fördjupa vänskapsrelationen? Det tar vi reda på i Kropp & Själ I P1 – Formeln för vänskap.Gäster i programmet:Maria Yassa, psykoanalytiker och psykolog.Lina Liman, journalist och författare till boken Konsten att fejka arabiska.Pär Flodin, forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, medförfattare till Länge leve vänner. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.

7 Feb 202355min

Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt? Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet. Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid. Gäster i programmet: Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.

31 Jan 202355min

Gustav faller i sömn plötsligt och okontrollerat. Han försöker dölja det för kollegorna. Men de ser att han sover framför datorskärmen. I Kropp & Själ om trötthet som inte går att sova sig fri ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Frida pluggade kunde hon inte äta lunch med sina klasskompisar. Hon letade upp en brits att vila på. Hon hade svårt att läsa. Texten hoppade. Men hon lyckas läsa om sina egna besvär. Hon förstår att hon är hjärntrött och att alla slag hon fått mot huvudet varit upprepade hjärnskakningar.Ungefär 200 000 personer i Sverige lider av hjärntrötthet. Många gör det i det tysta och utan att få rätt hjälp.Gäster i studion är Lars Rönnbäck, neurolog och Birgitta Johansson, neuropsykolog, båda experter på hjärntrötthet.Programledare: Stina Näslund

24 Jan 202355min

När Cynthia målar försvinner tid och rum. Mats vet aldrig vad som ska komma ur hans penna, den är som en direktlänk till hans inre liv. För Nicki är kreativiteten livsviktig för att bearbeta sorg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ända sedan antiken har man pratat om det galna geniet. På senare tid har sambandet mellan kreativitet och psykiska diagnoser bekräftats av svenska forskare.Men för att bli maximalt kreativ behöver man hitta en jämvikt mellan det sjuka och friska. Förutom att tänka fritt och oväntat, så behöver vi ett driv och en förmåga att planera, strukturera och genomföra.I Kropp & Själ undersöker vi vad kreativitet är.Gäster i studion är bland andra Simon Kyaga, psykiater och kreativitetsforskare och David Bäckström, neurolog som skrivit boken ”Fantasi och Donia Saleh, författare. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.Lyssna gärna på vårt program "Jakten på fantasin". Efter en hjärnoperation förlorade vår programledare Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Klicka här för att lyssna!

17 Jan 202355min

10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice LööfDetta är en repris från hösten 2022.

10 Jan 202355min

En vän dör plötsligt. En dotter rycks hastigt bort. Sorg är alltid svårt att gå igenom, men om den kommer oväntat kan den bli extra smärtsam. Hur gör man för att ta sig vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människor strömmar till minnesstunden för en ung man som hastigt gått bort. En av dem är Kropp & Själs reporter Alice Lööf. Hon är ovan vid döden, känner sig osäker och bortkommen. En kvinna tar hennes arm och visar henne en tradition av gemenskap kring sorg. Det blir startskottet för en undersökning av sorgens väsen.I Eritrea syns det och hörs det på den som sörjer, berättar Elsa Zere. Hon har egen erfarenhet, för elva år sedan dog hennes då 18-åriga dotter. För Elsa har det varit viktigt att sörja ihop med andra som kan trösta och dela smärtan.Sorg kan också vara ett sätt att växa som människa, en chans vi behöver ta, det kan bli en gåva, säger en av Finlands sista gråterskor Pirkko Fihlman.Hon gråter för både levande och döda med en klagosång som har gamla anor. I sitt hem har hon samlat fotografier, på människor efter att de dött, skrivit sorgkväden till dem och sjunger för dem.I programmet möter vi också forskaren Ulrika Kreicberg som studerat hur länge en sorgeprocess pågår och hur den kan se ut. Och så visar designern Tora Kirchmeier hur tidigare generationer har signalerat och symboliserat döden med hjälp av färg och tyg. Programledare och reporter är Alice Lööf.Producent Stina Näslund.Programmet är förinspelat.

3 Jan 202355min