Vad vet vi om ADHD hos barn?
Kropp & Själ29 Jan 2013

Vad vet vi om ADHD hos barn?

Allt fler barn äter läkemedel mot ADHD. Men samtidigt som fler får den narkotikaklassade medicinen riktas kritik mot att vi har allt för liten kunskap om hur barnen påverkas på lång sikt. Det finns inget entydigt svar på varför ADHD verkar bli allt vanligare. En del pekar på större kunskap och medvetenhet medan andra menar att vi fått ett allt svårare samhälle att leva i för den som sticker ut från normen och att diagnosen sätts allt för lättvindigt. I veckans Kropp & Själ pratar vi om orsaker till ADHD hos barn men också om vad forskningen säger om långsiktiga effekter av medicinering. Och finns det några andra behandlingsformer som har effekt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carolines 11-årige son fick sin diagnos i somras, först blev hon ledsen men nu känns det skönt att han äntligen kan få rätt hjälp. Hennes son är långt ifrån ensam, uppskattningsvis har mellan 3 och 10 procent av skolbarnen diagnosen. Frågan om att ge läkemedel för att lindra symptomen har länge varit kontroversiell eftersom medicinen innehåller små doser centralstimulerande medel.

Professor emeritus Alan Sroufe vid universitetet i Minnesota, som forskat på ADHD i flera decennier, menar att vi måste börja se mer till sociala faktorer istället för att fokusera på biologiska förklaringsmodeller. Han orsakade en debatt i USA när han förra året gick ut och kritiserade användandet av ADHD-läkemedlet ritalin, vi vet för lite om hur barnen påverkas i framtiden menar han.

Gäster i studion: Anna Lundh, överläkare barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm, Lisa Thorell som forskar om ADHD hos barn i förskolan och skolan vid Karolinska Institutet samt Mårten Gerle vid Socialstyrelsen.

Episoder(851)

Flickor med autism

Flickor med autism

Många flickor har autism eller aspergers syndrom utan att någon inser det. Deras symtom tas inte på allvar och feltolkas. Inte ens utbildad vårdpersonal känner till hur kvinnliga autismtillstånd ter sig. Forskning och diagnoskriterier är hittills baserade på erfarenheter av pojkar. När forskaren och psykiatern Svenny Kopp jobbade på en psykiatrisk klinik mötte hon många flickor som haft problem i åratal utan att någon lyckats ställa en diagnos. När flickorna sedan fick genomgå en detaljerad psykiatrisk och psykologisk undersökning visade det sig att nära hälften hade någon form av autismtillstånd. Dagens Kropp & Själ handlar om vad som är utmärkande för flickor med autism och aspergers. Vi möter Ann som fick diagnosen först när hon fyllt trettio och som helst har ytliga kontakter och undviker att lära känna folk på djupet. Och så åker vi till Storbritannien och träffar forskaren Judith Gould som håller på att ta fram särskilda diagnoskriterier för tjejer med autismspektrumtillstånd. Gäst i studion är Mats Jansson, ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet. Dessutom läser vi en nyutkommen bok; Sex, kärlek och Aspergers syndrom av författaren Inger Jalakas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Okt 201055min

Variera träningen

Variera träningen

Veckans program handlar om vikten av att variera sin träning. Många av oss springer samma löprunda i samma tempo år efter år. Andra går till gymmet och utför pliktskyldigast de övningar vi lärde oss i tjugoårsåldern. Men om vi aldrig någonsin överraskar kroppen genom att variera träningen så vänjer sig kroppen och resultaten uteblir. Men hur gör man för att få en lagom variation på träningen och vad ska man tänka på när träningen börjar gå på rutin? Det är några av frågorna som tas upp i dagens program. Idrottsprofessor Björn Ekblom svarar på lyssnarnas mailfrågor. Vi testar en av de många nya träningsformer som dyker upp på gymmen varje år, piloxing är det senaste och är en blandning av pilates och boxning. Och så funderar vi på det här med vilket mål man har med sin träning - vad är meningen med att spela tennis helt utan mål? Dessutom gör vi ett besök i sjukhuskyrkan på Akademiska sjukhuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Okt 201055min

Vård i hemmet

Vård i hemmet

Maria Hurri-Nilsson från Karesuando vårdar sin mycket för tidigt födda son i hemmet 45 mil från sjukhuset. Med hjälp av videotekniken och personalen på sjukhuset lyckades hon till exempel rädda honom när han drabbades av andingsstillestånd. I en annan del av landet packar doktor Mali Hedeby sin lilla mörkblå rullväska och hoppar in i bilen. Hemma vid köksbordet väntar Per som har lungcancer och behöver hjälp med att tömma sina lungor på vätska. Christine är en annan patient som får avancerad sjukvård i hemmet. Hon har tarmcancer och får sin behandling med cellgifter från en flaska i en väska på magen. Under tiden lever hon livet som vanligt hemma med familjen. När behandlingen ska avslutas kommer sjukvården hem till henne och kopplar bort flaskan. Dagens program handlar om att allt mer av vården flyttas från sjukhusen till hemmen. De senaste åren har antalet vårdplatser på sjukhusen halverats, samtidigt som fler har fått vård. Vårdtiderna på sjukhusen blir allt kortare och istället får många avancerad vård i sina hem. Medverkar i programmet gör: Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting, Inger Fridegren, verksamhetsansvarig för avancerade hemsjukvården vid Nacka närsjukhus, Åke Fagerberg, från Anhörigas Riksförbund och Jan Andersson, prorektor vid Karolinska Institutet och professor i infektionssjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Sep 201055min

Vem sätter kraven?

Vem sätter kraven?

Veckans program handlar om vad alla kraven gör med oss. Vilka krav är det som gör att hela livet känns som en att-göra-lista, vem ställer kraven som får oss att få hjärtklappning och sömnproblem och går det att leva en tillvaro helt utan krav? Det är frågor som diskuteras i programmet. Gäster i studion är psykologerna Kerstin Hellström och Per Wallroth och jobbcoachen Annette Sandgren. Du som lyssnar kan ringa in till det direktsända telefonväkteriet och berätta om dina krav och få råd att hantera dem. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00 och telefonnummer är: 08- 215 216 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Sep 201055min

Höstdepp, ansiktskänslor och läsande läkare

Höstdepp, ansiktskänslor och läsande läkare

Om du gör en glad min med ansiktet kommer du att börja känna dig glad trots att du inte var det från början. Det visar ny forskning om emotionell empati. Psykologen Per Andreasson styrde sina försökspersoners ansiktsuttryck när de tittade på film och såg att ansiktets muskler påverkade själva känslan. Och så diskuteras varför läkare skulle ha nytta av att läsa skönlitterära böcker. Idag ingår skönlitteratur som en del av läkarutbildningen, men vilken nytta har läkare av att läsa klassiker och vilka böcker gör en läkare till en bättre yrkesman? Det har Rolf Ahlzén, lektor vid Karlstads universitet och själv läkare, studerat närmare i avhandlingen Why should physicians read?. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom handlar dagens program om humörsvängningar som har med årstiden att göra. I slutet av september är det många som blir tröttare och hungrigare än vanligt. Känner man sig dessutom nedstämd och blir mindre social är det antagligen höstdepressionen som har slagit till. Kropp & Själ träffar professor Jerker Hetta som tröstande nog berättar att de här depressionerna ofta blir lättare med åren. Besökare i studion är artisten Caroline af Ugglas som berättar om ångest och depressioner i boken ”Hjälp vem är jag?”, som hon skrivit tillsammans med terapeuten och poeten UKON. I programmet berättar vi också om en ny hudsjukdom som dykt upp i det moderna IT-samhället – laptopdermatit. Förr var den här hudförändringen vanlig hos äldre och medelålders personer som stod länge i värmen framför kol- eller vedbrasor. Nu mer har hudbesvären dykt upp på framsida lår hos unga datoranvändare som haft den bärbara datorn i knäet under längre perioder. Hudläkaren Ylva Werner Linde från Södersjukhuset berättar om den nygamla diagnosen.

14 Sep 201055min

Erotiskt kapital och sexuella fantasier

Erotiskt kapital och sexuella fantasier

Är du vältränad, klär dig snyggt och rör dig självsäkert? Då har du säkert högt erotiskt kapital. På samma sätt som man tidigare pratat om ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital borde man också uppmärksamma erotisk kapital menar den brittiska sociologen Cathrine Hakim. Attraktionskraft är en viktig parameter när man studerar maktstrukturer i samhället säger hon. Dagens program tar reda på vad det innebär att ha erotiskt kapital och hur man gör för att få det. Dessutom handlar det om erotiska upplevelser och vad de betyder för oss. Parterapeuten Eva Sanner berättar vad vilda erotiska fantasier gör med parrelationen. Författaren Birgitta Stenberg ser sina erotiska berättelser som skildringar av livet. På kursen i snuskigt skrivande lär Marika Smith ut hur man skriver om sin egen sexuella fantasi och i studion berättar förläggaren Carl-Michael Edenborg om hur den erotiska litteraturen plötsligt blivit rumsren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Sep 201055min

Skolgympa till vilken nytta?

Skolgympa till vilken nytta?

Vissa minns med obehag hoppet över plinten, andra tänker på skolgympan som något av det roliga i plugget. Men oavsett hur roligt eller hemskt det var - vilken nytta har man senare i livet av skolidrotten? Dagens Kropp & Själ följer med när klass 8 i Bäckahagens skola har idrottslektion och spanar efter nyttan och nöjet. Idrottsläraren Ronny Iveslätt säger att främsta syftet med idrott och hälsa är att få en god kroppsuppfattning och en positiv bild av rörelse. Mera skolidrott har i perioder setts som lösningen på problem med barns inaktivitet och övervikt, men nu börjar forskarna fundera på om det finns andra sätt att öka aktiviteten. För de inaktiva barnen är tiden hemma på kvällar och helger den som innebär mest stillasittande. Gäster i studion är forskarna Gisela Nyberg, KI, Suzanne Lundvall, GIH och Michael Sjöström, KI. Skolämnet idrott har också förändrats mycket under åren. Idag är det ett kunskapsämne och redskapsgymnastiken har fått stå tillbaka för bollsport. Idrottsprofessor Håkan Larsson berättar om utvecklingen inom ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Aug 201055min

Samarbete

Samarbete

Efter en lång sommar är många tillbaka på jobbet, och det är dags att ta fram sina förmågor igen. En god samarbetsförmåga är något som krävs på nästan alla arbetsplatser, men i själva verket finns det mycket som kan gå snett. Konflikter uppstår och arbeten havererar för att kollegor har svårt att få det där flytet ihop. Dagens Kropp & Själ undersöker vad det är som gör att samarbetsförmågan så ofta brister. Dålig samordning och usel kommunikation är ett par vanliga orsaker. Inte bara ledarskap utan också följarskap och medarbetarskap är viktiga på en arbetsplats. Psykologen Johanna Crafoord och Stefan Jern, universitetslektor i psykologi ger råd om hur man kan göra för att samarbeta bättre. Vi besöker en operation på Södersjukhuset i Stockholm, här ställs samarbetsförmågan på sin spets. Pressen är hög, ett litet misstag kan bli ödesdigert, det gäller att alla i teamet vet vad som ska göras och när. Dessutom träffar vi simmerskan Anna-Karin Nordin som har satt upp sitt mål för hösten - att simma över Engelska kanalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Aug 201054min

Populært innen Samfunn

rss-spartsklubben
giver-og-gjengen-vg
aftenpodden-usa
aftenpodden
konspirasjonspodden
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
popradet
rss-henlagt-andy-larsgaard
wolfgang-wee-uncut
grenselos
fladseth
min-barneoppdragelse
synnve-og-vanessa
frokostshowet-pa-p5
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
alt-fortalt
vitnemal
rss-herrepanelet
den-politiske-situasjonen