Så började Sveriges Radio – med massor av vetenskap
Sveriges Radio fyller 100 år 2025. Och ända från början har vetenskap varit en viktig del i utbudet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När det talades om forskning i radion de första åren var det i regel forskarna själva som föreläste. Senare hördes de intervjuade – men av mycket hovsamma reportrar som knappast var inställda på att ifrågasätta.Först fram på 60-talet börjar vi känna igen ett journalistiskt arbetssätt i förhållande till forskarna.Vi hör flera historiska exempel med röster som Gösta Knutsson, Bengt Feldreich och Bert Bolin. Idéhistorikern och tidigare SR-medarbetaren Karin Nordberg ger det historiska sammanhanget med det hon kallar en tidig "orgie i folkbildning”.Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
30 Des 19min
Vetenskapsradion Kvantfysiken 100 år, del 2/2 2025-12-30 kl. 12.09
Återutsändning från 4/11. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
30 Des 19min
Kvantfysiken 100 år – förbryllar fortfarande | Del 1/2
Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251103.I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
29 Des 19min
Hajen fyller 50 – så har den påverkat verklighetens vithajar
Filmklassikern Hajen fyllde biosalongerna och spred både skräck och missuppfattningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251110.När den släpptes 1975 väckte den fasa världen över.Filmen Hajen, som i år firar 50 år, blev en enorm publiksuccé. Men den påverkade också vår syn på verklighetens vithajar. Det ledde till hajskräck och en ökad jakt på hajar. Samtidigt ökade också hajturismen dramatiskt liksom intresset att forska på vithajar.En av dessa hajforskare är David Bernvi som bland annat tittat närmare på vithajens anatomi. I dagens Vetenskapsradion berättar han mer om hur vithajarna mår idag, och hur de har påverkats av en modern filmklassiker.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
26 Des 19min
Det våras för hårdtvålen
Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251002.Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.Reporter Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker Viktor Bortas Rydberg
25 Des 19min
När julmusiken blir allvar – låtarna som rör vid sorg och hopp
Ett specialprogram med julvärden Lena Nordlund. Från Roy Orbison till Stevie Wonder julmusik som speglar samhällsfrågor och önskan om ett bättre år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Julmusik är mer än bjällror och glittrande melodier. I det här specialprogrammet möter Lena Nordlund Magnus Carlson från Weeping Willows, en artist som tar högtiden på allvar och ser musiken som en spegel av både glädje och sorg. Samtalet rör sig från klassiska ballader med stråkar till punkens råa realism och vidare till låtar med starka samhällsbudskap. Här finns Roy Orbisons enda julsång, Frank Sinatras stämningsfulla klassiker och Stevie Wonders vision om fred under Vietnamkrigets dagar. Julen är en tid av kontraster – förväntan och fest blandas med ensamhet och eftertanke. Därför blir de mest minnesvärda jullåtarna ofta de som bär på ett stråk av melankoli och hopp. Programmet utforskar varför sentimentala toner och allvarliga texter fortsätter att beröra, och hur julmusik kan bli en plats för både tradition och reflektion.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se
24 Des 19min
Recept på smågrisar i kokbok från 1936
Har du ett gammalt pepparkaksrecept du fått av din mormor eller annan släkting? Folks handskrivna recept undersöks i ny studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Annelie Sjölander Lindqvist började bläddra i sin mammas gamla receptbok såg hon berättelsen om mammans liv. Här fanns kakrecepten från grannfruarna hon gick till bokbussen tillsammans med på 70-talet. När barnen blivit lite större och hon börjat jobba igen dyker grytor och andra recept från middagar med kollegor upp i boken.Hör också om ett bortglömt yrke, festkokerskan! Och vad smågrisar är för maträtt!Medverkande: Annelie Sjölander LindqvistReporter: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se
23 Des 19min
De äldsta ljudinspelningarna av svenska språket – så lät vi förr
Nyligen kom nyheten att digitalt ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu vill de gärna ha allmänhetens hjälp att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 16/10–2025.Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
22 Des 19min
