Naturmorgon blickar tillbaka

En fågel har mellan 5000 och 25 000 fjädrar. Det berättade Ulf Johansson och Thord Fransson på Naturhistoriska riksmuséet där morgonens fältreporter Therese Forsberg bland annat tittade på hur fjädrar får sin färg. Den vackra Praktquetzalen får sin gröna färg genom ljusets brytning, men den röda av ett särskilt färgämne. I det gamla musikinstrumentet Octavino från 1639 är det fågelfjädrar som knäpper på strängnarna. Fågelforskaren Göran Blomberg efterlyser korpfjädrar eftersom de är tillräckligt starka för att hålla för de grova bassträngarna. Australien var isolerat från omvärlden under många miljoner år, och under denna tid utvecklades ett egenartat ekosystem med kängurur, emu-fåglar och unika växter. Därför har inplanterade arter ställt till stora problem. Reporter Clara Wallin har varit "down under" för att ta reda på mer om Australiens landsplåga - Agapaddan. I östafrikas kustskogar har forskarna hittat 400 nya arter den senaste tioårsperioden. Till exempel Elefantsnabelmusen, som är stor som en huskatt och rör sig i ett system av gångar. Allan Carlsson från Världsnaturfonden berättade om framgångsrikt naturskydd där tjuvjakten på elefant minskats dramatiskt, bland annat genom att inhägna lokalbefolkningens majsodlingar med chiliindränkta hamparep. Om den illegala vargjakten ökar eller minskar här i Sverige har blivit ett tvisteämne. De skandinaviska vargforskarna presenterade en rapport tidigare i höst som pekade på en minskning med 70 procent sen 2005. Rovdjurshandläggarna på länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg kände inte igen sig i den beskrivningen och gjorde en egen sammanställning som visar att 77 vargar försvunnit sedan 1998. Mängder av fjällvråk har passerat Falsterbo i spåren av det fina lämmelåret berättade Björn Malmhagen från Falsterbo fågelstation. Hittills har de räknat nästan 2400 - jämfört med 900 ett normalår. Svaret på förra veckans gåta var daggmask. Naturmorgons Jenny Berntsson Djurvall porträtterade de flitiga kompostarbetarna. Programledare var Lena Näslund Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Nov 20111h 31min

2011 har varit ett exeptionellt lämmelår i de skandinaviska fjällen. I maj besökte vår reporter Elin Lemel Stekenjokk i Västerbottensfjällen. Hon och naturbevakaren Håkan Berglund fick förutom mängder med fjällämmel också se en del fjällrävar och en fjälluggla. Dedan dess har vi hört rapporter om mängder med fjällrävskullar - bara i Stekejokkområdet har det funnits 34 kullar! Och i samma område kunde man konstatera den första fjällugglehäckningen sedan 1945. Nu har Naturmorgons reporter Erik Kohlström varit tillbaka i Stekenjokk. Hur har det gått för fjällugglor, fjällrävar och för fjällämlar? Hur har alla dessa lämlar påverkat landskapet och på vilket sätt spiller rikedomen av gnagare över på andra delar av ekosystemet? Det ska vi ägna större delen av detta program åt. Våra lyssnare har förstås också varit i fjällen, och fina bilder har kommit från bland andra Lars Jansson, som fick möta fjällräv på nära håll. Anna Holmkvist stod plötsligt öga mot öga med den sällsynta fjällabben i somras, och lyckades få ett vackert porträtt. Båda dessa arter har haft gott om mat i år. I Kronobergs län har fram till nu pågått skyddsjakt på den vargtik som kallas Kynna. Hon kom vandrande från Norge i början på sommaren och har sedan uppehållit sig i trakterna mellan Älmhult och Ljungby. Eftersom hon attackerat och dödat ett antal får i trakten så inleddes skyddsjakt på henne. Hittills utan resultat. I dessa marker finns minnesmärken efter forntida vargjakter, bland annat finns där ett så kallad luderhus. Vad det är och varför det heter så, det har reporter Tomas Lindberg tagit reda på. Veckans kråkvinkel är det Lena Näslund som står för och den här gången handlar det om sjumilaskog bland annat. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Nov 20111h 31min

Fältreporter Thomas Öberg besökte renägaren Nils-Torbjörn Nutti i Jukkasjärvi där vi fick veta att renvajan är det enda hjortdjur där honan bär horn. Dem använder hon under vintern för att knuffa undan de då hornlösa sarvarna från maten de grävt fram i snön. Hjortdjurens horn egentligen är ben som fälls varje år, medan slidhornsdjuren - mufflonfåret till exempel - har horn som växer hela livet. Oekonomiskt på vintern, eftersom hornen fungerar som ett kylelement. Gemensamt för alla är att hornen ger status och är ett effektivt skydd mot rovdjur. Per-Arne Åhlén och Thomas Öberg berättar om varför en del fäller sina horn medan andras växer hela livet. Svamparnas osynliga liv. Det är sen länge känt att vill man att träd ska växa bra, så måsta man måna om svamparna i skogen, mykorrizan, som hjälper träden att ta upp näring. Det betyder också att mykorrizan påverkar klimatet. Svampen binder ju nämligen en massa kol som den får av trädet. Men svampar bildar också mykorriza med gräs och örter. Elin Lemel träffade miljövetaren Linda Maria Mårtensson på en sandgräsmark i Skåne, en naturtyp som alltså också kan påverka klimatet som kolsänka. Herpetolog Claes Andrén svarade på några frågor om ormar. Vi har bara tre arter i Sverige: hasselsnok, huggorm och snok, och ändå är det lätt att blanda ihop dem. Han berättade att en riktigt stor orm förmodligen är en snokhona och att en alldeles svart oftast är en huggorm. Både huggormens sicksackmönster och snokens fläckar kan med tiden bli överlagrade av det svarta pigmentet melanin. Gävle fågelklubb har ringmärkt blåhake i över trettio år för att försöka få svar på vart de tar vägen på vintern. 59 jordbävningar har drabbat Sveriges ostkust efter den senaste istiden berättade Nils-Axel Mörner, pensionerad geolofi-professor. Hudiksvallstrakten drabbades av en 20 meter hög tsunami för bara 2000 år sedan. Programledare var Lena Näslund. Filmklippet nedan: En ensam, brunstig kronhjort avreagerar sig på en visenttjur, i brist på artgelikar i ett hägn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Okt 20111h 31min

Naturmorgon sänder från de välkända Bodagrottorna i närheten av Iggesund. De räknas som Europas längsta urbergsgrottor - cirka 2 600 m långa och delvis i flera våningar.' Men hur de här grottorna en gång skapades råder det olika meningar om. Var de resultatet av en jordbävning, eller har de gröpts ut av vatten? I programmet möts yrkesgeologen och amatören, och argumenterar för sina respektive positioner. Klicka på pilarna ovan för att se fler bilder från Bodagrottorna! Vi får också möta författaren Tomas Bannerhed som skrivit en roman om en fågelskådande pojke. Boken heter Korparna och är nominerad till Augustpriset 2011. Tommy Merkert i Lämnhult skulle rensa sin fågelholk en dag för att göra plats för fåglarna. I holken hittade han något helt annat än det han förväntat sig... Veckans kråkvinkel är det Thomas Öberg som står för. Den här gången handlar det om tandvärkstallar. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Okt 20111h 32min

Få svar på dina frågor. På lördag sitter Naturpanelen i växthustet i botaniska trädgården i Lund, bredda att svara på frågor om natur. Naturpanelen består av tre kunniga; Susanne Åkesson, professor i ekologi vid Lunds universitet tar sig an frågor som rör fåglar och däggdjur. Lennart Engstrand, botaniker och tidigare chef över Botaniska trädgården i Lund svarar på frågor om växter och svampar. Och entomolog Dave Karlsson, chef på Station Linné på Öland tar hand om småkrypsfrågorna. Anders Morge skrev till Naturmorgon för att få lära sig mer om "älvslöjor" som han sett på ett fält en dag när ljuset föll perfekt för att kunna se alla spindelnät som vävts senaste tiden. Gunnar Hedman från Storuman fick se en märklig sak i trädgården här om veckan. Det var en tjäder som var i full färd med att jaga sork. Hör honom berätta. Svaret på förra veckans fråga på webben var "chili" eller "chilipeppar" och ute i växthuset i Botaniska trädgården i Lund fanns reporter Erik Kohlström tillsammans med botanikern Lennart Engstrand för att berätta mer om denna frukt. Programledare var Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Här är några av frågorna vi fick: Ella Rundén i Härnösand har skickat oss denna bild och undrar vilken fjäril det kan vara. Expertpanelen vet säkert besked! För ca fyra veckor sedan hittade mina barn en stor svart fjäril, en sorgmantel, som vi alla trodde var död. Eftersom den var så vacker tog vi till vara den och la den som prydnad på en fin sten som vi har inne. Den rörde på vingarna ibland, rörde benen och flyttade sig lite. När vi upptäckte detta gav vi den lite sockervatten som den verkar ha smakat på men den visar inga tendenser till att flyga iväg.Nu undrar jag förstås vad som kan ha hänt och hur det är möjligt att den kan ha varit livlös i flera veckor och sedan kvicknat till?Kajsa Reimer, Vänersborg Vi har hittat funnit ett föremål som vi inte kan komma på vad det är.Det är osymmetriskt, hårt som ben eller torkad brosk. Drygt 5 cm i diameter. Vi hittade det i skogen på en ö i Strömsvattudal i Jämtland.// Jerker Jamte Denna bild tog jag i en skog som finns en bit norr om Halmstad. De sitter längst ner på unga träd och är ca 5 cm höga och 2 cm breda. Någon som kan svara på vad det är för något?// Eva Berntson Hej! När jag och mina elever var vid Dammtorpssjön i Nackareservatet för att håva småkryp fick några elever dessa slemmiga klumpar i håven. När klumparna gick sönder kom det ut en massa rosa trådiga saker. Är det någon som vet vad detta är? (bilden nedan) Vänliga hälsningar Ewa Hallberg Jag har observerat och fått för mig att alla klätter-och slingerväxter skruvar sig uppåt medsols. T.ex. humle. Men i år har hustrun planterat en blomfri grön "matta" som klänger sig upp över altanen och den vrider sig konsekvent motsols om sig själv och allt den får tag i. Förklaring?//Torbjörn Bladh, Lackalänga i Skåne Vad kan detta vara? Jag hittade det under en rotvälta av gran.Christer Algotsson i Vimmerby.

15 Okt 20111h 20min

Fästningsholmen, krönt av Bohus fästning, är en liten klippö i Nordre älv, precis där denna skiljs från Göta älv. Sjuhundra års läckage av kalkhaltigt sippervatten från murarna och ett suboceaniskt klimat med milda vintrar och hög nederbörd har skapat förutsättningar för en ovanligt rik mossflora. Flera arter av stora bållevermossor kryper på murarna, nervmossor växer på de exponerade berghällarna, och i de skuggiga branterna närmast älven finns sällsyntheter som stor bandmossa. Vi ska också lysa fram murarnas lavar med uv-lampa. Gäster är Peter Carlsson, från Mossornas vänner och Svante Hultengren, artdatabankens lavspecialist. Finns det någon poäng att skåda fågel om natten? Ja, med månens hjälp är det just vad Lundaforskare ägnar sig åt. Många fåglar flyttar nämligen på natten och nu vill forskarna lära sig mer. Vilka arter rör sig högt ovanför våra huvuden i nattens mörker - och vart är dom på väg? Lasse Willén berättar om sengångarens udda liv. De klänger långsamt omkring bland skogens träd och äter löv och ibland frukt. Det sengångaren gör den långsamt, oavsett om det handlar om att äta, gå eller para sig. Tomas Tranströmer samlade insekter i sin ungdom och den samlingen har Naturmorgons kråkvinklare tillika Tranströmers granne Fredrik Sjöberg fått låna. Jenny Berntson Djurvall ringde honom under sändningen. Anders Börjeson erkänner sin talang att gå vilse i en mycket liten skog - i veckans kråkvinkel. Programledare Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lena Näslund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Okt 20111h 31min

För renägare i norr har björnen alltid varit ett problem när den tar nyfödda renkalvar på våren. Men hur stort är problemet? Och hur många renkalvar tar en björn? Det är frågor man försöker besvara i ett stort projekt inom det skandinaviska björnprojektet. Där samverkar nu renägarna i två skogssamebyar i Norrbotten med forskarna för att söka svaren. Och varje gång man besöker en slagen renkalv finns både forskaren och en renägare med. Thomas Öberg följde med projektets fältansvarige Peter Segerström och renägaren Lars Thomas Persson i kalvningslanden kring Nattavaara. Att göra ett grönt apotek. Fältreporter Anneli Megner Arn ska tillsammmans med örtpedagog Marie-Louise Eklöf samla in några vilda medicinalväxter och visa hur man bereder tinkturer, dekokter och omslag. Örterna innehåller kemiska ämnen som vi kan ta till vara. Vilka ämnen är det och vad har växterna dem till, hoppas vi också få svar på. Anneli Megner Arn sänder från Djurgården i Stockholm. Hasselsnoken synlig. Naturmorgon har fått flera brev från personer som sett den ovanliga hasselsnoken nu i höst. Lasse Willén har stämt träff med ormexperten Göran Nilson för att se om de kan hitta någon hasselsnok. Hur ovanliga är de? Eller är det bara att de tycker om att hålla sig dolda? Göken morskar upp sig inför en ängspiplärka som vill jaga iväg den. Ängspiplärka vet vad ett gökbesök kan innebära. Lyssnarbilden är tagen i somras vid Peljekaise i Norrbotten av Björn Mildh. I veckans kråkvinkel är Erik Kohlström ordentligt imponerad över sluga mollusker, nämligen bläckfiskar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Okt 20111h 31min

Kråkfåglar som korpar, kråkor, skator och kajor är inte bara roliga att titta på - de är också mycket intelligenta - i alla fall med fåglars mått mätt. Kråkfåglar i allmänhet är helt enkelt smarta. Hur kan det komma sig? Och hur har deras spännande sociala relationer utvecklats? Vi träffar Jan Ekman som är professor i ekologi vid universitetet i Uppsala och forskar i det här ämnet. Roliga berättelser om kråkors förhållande till såväl biskopar som ubåtar (!) förser oss lyssnare med. I mitten på 1920-talet tjänstgjorde Väinö Strömberg som matros på ubåten Sälen i Karlskrona. Väinö hade med sig en tam kråka ombord, Kraxen. Hur det gick till när Kraxen lyckades sabotera en hel militärövning hör vi Gunilla Thelander berätta om. Trollsländor blir allt fler naturvänner intresserade av. Vi har följt med entomologen Linda Strand på trollsländejakt vid Skanörs Ljung - som annars är ett eldorado för fågelskådare på hösten. En ovanlig fågelbok ska vi också presentera. Till skillnad från de flesta fälthandböcker vill den visa hur man bär sig åt för att identifiera olika fågelarter. För veckans Kråkvinkel svarade Elin Lemel. Programledare var Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Sep 20111h 32min