Språket tittar djupt i glaset
Får det lov att vara en dricka, drick, dryck eller drink? Henrik Rosenkvist reder ut ord och begrepp om drickbara vätskor. Det visar sig också att den sista slatten har något magiskt över sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Heter det energidryck eller energidricka? Och vad är skillnaden mellan dryck och dricka? Varifrån kommer uttrycket ta pojken, om att dricka upp det sista i glaset? Vad är en kobbel? Varför skriver många att glaset är fyllt till bredden, det heter väl brädden? Vad är te, egentligen? Räcker det att man har lagt växtdelar i varmt vatten? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
9 Des 201930min
Omg! Svenskarna talar svengelska
Engelskan dundrar in i svenska språket och lämnar kvar en massa lånord. Henrik Rosenkvist reder ut hur lånen går till och berättar om falska vänner och låtsasengelska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur blev after work ett svenskt uttryck? Varför har adressera, addera och affektera fått delvis nya betydelser i svenskan? Varför används det engelska ordet influencer och hur etablerat är det? Kan man verkligen översätta surreal med surrealistisk? När dök ordet potthål upp i svenskan och varför är det så populärt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
2 Des 201930min
Expertsnack – användbart eller onödig jargong?
Det handlar om fackspråket, alltså orden och uttrycken för kunskap vi lär oss på jobbet eller när vi nördar i ett ämne. Och så uppmärksammar vi en modern 50-åring: ordet dator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vab, apt (arbetsplatsträff) och prao. Har svenska fler förkortningar än andra språk? Kan fackspråk bli för svårt? Vad är skillnaden mellan material och materiel? Hur ska man använda orden? Hur myntades den svenska termen dator? Ska det heta cirkularitet eller cirkuläritet? I matematiken är ordet ty en fackterm. Hur blev det så? Och vilka ordklasser kommer fackspråket från? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Intervju med Åsa Holmér, fackspråkvårdare på Språkrådet.
25 Nov 201930min
Superlativ och annat översvallande språk
När maten är som godast och färgerna som starkast. Då tar vi till superlativen. Ylva Byrman guidar oss till adjektivens yttersta gräns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder superlativ? Varför säger vissa "Hans betydelse går inte att underskatta!”. Det ska väl vara överskatta? Hur böjer man adjektiv? Ska det till exempel vara mer och mest intressant, eller intressantare och intressantast? Hur går det till när god blir jättegod och snygg blir ursnygg? Finns det trender för förstärkande förled? Vad är absolut superlativ? Varför kan man inte säga lila, lilare, lilast? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
18 Nov 201930min
Bondska – jakten på den hotade dialekten
I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska? På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"? Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn? Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?” Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".
11 Nov 201930min
Så tar barnen plats i språket
Varför är ordet dum synonymt med barnslig? Är det dags att sluta att använda barnmetaforer för att kritisera andra? Diskussion mellan Henrik Rosenkvist och journalisten Ylva Mårtens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Godis, mellis och dagis. När kom de första substantiven med ändelsen -is i svenskan? Och varför hänger de ofta ihop med företeelser i barnens sfär? På vilket sätt påverkar barn och unga allmänspråket? Varför använder vi ord som sandlåda, dagisbarn och lekstuga för att kritisera andra vuxna? Vad är bakgrunden till uttrycket ajabaja? Varför har ordet dum två betydelser, en för barn och en annan för vuxna? Vad säger lyssnarna om ordet kraja? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Ylva Mårtens, journalist och tidigare redaktör för programmet Barnen i P1. Programledare Emma Engström. LÄSTIPS: Boken som Henrik Rosenkvist nämner i avsnittet heter "Metaphores we live by" (1980) av lingvisten George Lakoff och filosofen Mark Johnson.
4 Nov 201930min
Älskad, saknad. Orden om döden.
Har vi de rätta orden för döden? Ylva Byrman svarar på efterlysningar och tittar närmare på dödsannonser. Och så hälsar vi på hos en begravningsentreprenör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det ett alternativt ord för dödsbo, som är bättre för de anhöriga? Varför heter det stryka med? Hur har dödsannonserna förändrats? När används orden död respektive avliden i medier? Finns det ett bättre uttryck än borgerlig begravning? Vad är en likbjudare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
28 Okt 201930min
Svart på vitt om skiljetecken
Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt? Var ska frågetecknet sitta? Varför är det så många kommatecken i äldre texter? Kommer det nya skiljetecken? Hur använder man semikolon rätt? Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
21 Okt 201930min
