På rätt plats - om bokstäver och tangentbord
Språket8 Feb 2011

På rätt plats - om bokstäver och tangentbord

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre mekaniska kollisioner och layouten kom att kallas Qwerty, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten. Den placerar de vanligaste bokstäver på mittenraden och sprider övriga på ett sätt som minskar behovet att flytta fingrarna i höjdled. Dvorak-layouten har en liten skara hängivna anhängare världen över och i Sverige finns det flera som arbetar med att anpassa systemet till svenska. En av dem är Magnus Engström, som berättar om de ergonomiska fördelarna. Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, berättar att snabbstavningen T9 som finns i de flesta mobiltelefoner har inneburit att ungdomar fått nya synonymer i sitt språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor, som börjar i bokstävernas värld. Veckans alla frågor:- vilka bokstäver är vanligast?- stavningen pängar, häld, modärn från 1929- uppfattas huvudstäders dialekter som stöddigare?- varför kanman höra ö-ljudet dra iväg mot ett a-ljud i många unga kvinnors tal?- stod som uttalas stog, för det mesta, men sto i Ålandssvenska- vart i stället för var - om den försvinnande distinktionen mellan riktning och befintlighet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Episoder(933)

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas

"Såld på engelska?" heter en antologi som organisationen Språkförsvaret ger ut i veckan. En av dem som medverkar, Leif V Erixell, berättar varför han tycker att anglifieringen nått löjets gräns. Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, talar om upptäckten av en ny svensk interjektion, utrop: "woop woop" och var och av vem den används. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-ordet ”rätt” i många betydelser-att spela på motståndarens planhalv: en sak i sporten, rakt motsatt i politiken-kan man ”köra skidor”?- varför är inte uppförsbacke och nedförsbacke motsatser i överförd betydelse?-att ”sporta en ny jacka” – varifrån kommer detta uttryck?

5 Mar 201324min

Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen

Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen

Vidare om upptrycket vara i sitt esse och om uppsnack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Mar 20137min

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning. Observera att du måste öppna länkarna i annan webbläsare än internet explorer! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord, bland dem "pris" som i snus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-ett utmejlat rådjur-samkväm, nattkväm, bekväm – vad betyden ”kväm”?-mölla på svenska, moulin på franska, molino på spanska – är de släkt?-vad är brödtext?-”en pris snus” – mäts något annat med måttet ”pris”?

26 Feb 201324min

Språkbiten om språkhistoria

Språkbiten om språkhistoria

Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Feb 20139min

Datorn som verktyg för språkforskare

Datorn som verktyg för språkforskare

Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också. Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkdatagruppen vid Göteborgs universitet. Det är Språkbanken och dess närmare 900 miljoner ord från nutida och historiska texter som ligger till grund för det moderna ordboksarbetet i Sverige. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - ”Wij hålla vth”- förkortningen ”m.h.v.p.” på gammalt köpekontrakt- uttalet ”presang”- försvenskade stavningar av engelska uttryck

19 Feb 201324min

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

- varför heter det "hantverkare" när ordet "hand" ligger bakom?- "vart" i flera uppenbarelser- "han gör mig illa" eller "han gör illa mig"?- "ett mil"i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Feb 20139min

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

I de små språkfrågorna ryms ofta de riktigt stora resonemangen. Professor Lars-Gunnar Andersson analyserar flera av språkets viktiga grundstenar när han besvarar lyssnarfrågor om dinosaurier, mjölkförpackningstexter och pannkakor i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: - var säger man plättar och var säger man pannkakor?- en-ord och ett-ord - varför dessa två grupper i språket?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord?- förr hette det "dinosaur" i svenskan, numera "dinosaurie" - varför?- starka verb som blir svaga och tvärtom - hur ser trenden ut?- "de finaste mejeriprodukter" - funderingar om absolut komparativ på ett mjölkpaket- "mitt egna hus" - varför säger så många så?

12 Feb 201324min

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

- lugn och rolig- uppskatta- att klicka - i dag med två, motsatta, betydelser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Feb 20138min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
rss-rekommandert
sinnsyn
jss
forskningno
dekodet-2
rss-paradigmepodden
villmarksliv
fjellsportpodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
nordnorsk-historie
fremtid-pa-frys
rss-overskuddsliv
hva-er-greia-med
abels-tarn
rss-nysgjerrige-norge
abid-nadia-skyld-og-skam
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose