Ju svårare tider, desto viktigare är demokratin: Caroline Salzinger, Berlin

Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Berlin, måndag

Vad var det som stod på vid Brandenburger Tor, frågar besöket från Sverige, sedan de i lördags sett polispådrag och en massa demonstranter mitt i centrala Berlin. Så vanliga har protesterna mot coronarestriktionerna blivit att vi Berlinbor rycker på axlarna, de har blivit en del av stadsbilden på lördagar, lokalpressen uppmärksammar dem knappt längre.

Och när jag i fredags gick längs det lokala shoppingstråket stod vaccinmotståndare där med gryniga fotografier av vad som påstods vara mrna-vaccinets penetration av vår arvsmassa, en man med blid röst uppmanade oss som skyndade mellan affärerna, att vakna, lösgöra oss från flocken och se den hemliga planen.

En äldre man stannade till och skrek "ni pratar om frihet men det är ju ni som gör att vi måste ha restriktioner". ”Skrik inte, vi är för dialog”, svarade vaccinmotståndaren.

Lätt för honom att säga, när hans milda stämma förstärktes av megafonen, medan farbrorns frustration dränktes i bruset. Vi andra höll ordentligt avstånd och skyndade på stegen.

Motståndet mot coronarestriktionerna finns och syns och hörs i vardagen. Och även om deras andel av befolkningen är liten så kan också en minoritet i ett stort land som Tyskland vara väldigt många människor, i demonstrationstågen kan det gå tiotusentals människor, i egna chattrum och slutna social nätverk är det lätt att tro att man är en ansenlig del av samhället.

Den klara majoriteten tyskar som stödjer restriktionerna märks betydligt mindre, där de undviker folksamlingar och håller sig hemma.

Men medan Tyskland alltmer splittras i en förhärdad och arg minoritet och en tyst och trött majoritet så har Schweiz gått en annan väg. Där är det numera påtagligt lugnt.

För där höll man häromveckan folkomröstning om coronapolitiken. Den föregicks av hätska och hårda, till och med våldsamma motsättningar, särskilt i frågan om coronaintyg och här i Tyskland frågade sig en del hur man vågade rösta om något så viktigt.

Men så kom resultatet, och det visade sig att en klar och tydlig majoritet av schweizarna visst såg behovet av restriktionerna. Och som genom ett trollslag tystnade protesterna.

För så funkar den schweiziska direktdemokratin, att den som inte accepterar resultatet inte bara är en dålig förlorare, utan också ringaktar folkets vilja. Direktdemokratins magi, kallar den schweiziska tidningen Tages Anzeiger det faktum att motståndet efter folkomröstningen är som upplöst i den kalla vinterluften.

Och det är klart att få länder rakt upp och ner kan, vill eller ska ta efter Schweiz, ändå känns det som ett upplyftande budskap; ju svårare tider, desto viktigare är demokratin för att få alla med sig. Botemedlet mot motsättningarna och splittringen som frihetsbegränsningarna utlöst i våra samhällen, kan vara mer demokrati, att lyssna mer på folket, och då inte bara på dem med megafonerna.

Caroline Salzinger, Berlin