Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Episoder(975)

Ekots felaktighet och Islands pressade press

Ekots felaktighet och Islands pressade press

Ekots granskning av sextrakasserier håller inteEkots stora granskning av sextrakasserier inom scenkonsten fick enormt genomslag. Men nu döms undersökningen ut. Ekots påståenden om att "varannan skådespelerska" och "var tredje kvinna inom teater och film" sextrakasserats håller inte. Urvalet av deltagare och svarsfrekvensen i den enkät Ekot gjort är för dåligt för att det ska gå att dra några generella slutsatser om hur vanligt det är med sexuella trakasserier i film- och teatervärlden."Det är ett prov utan värde" säger Claes Andersson på SCB. Jan Stridh på JMG, journalistutbildningen i Göteborg, tycker att det är en oförskämdhet att på den grunden ge bilden att det är något skumt med hela konstnärskollektivet. Ekots undersökning fick stort genomslag - och de flesta medier vidarebefordrade Ekots siffror utan ifrågasättanden. Isländska krisen: Den huvudmisstänkte ska granska sig självI veckan har den isländska finanskrisen granskats i en tusensidig rapport som fått stor uppmärksamhet. Kritiken har varit stenhård mot de politiker som lät den isländska finansbubblan växa utan motstycke.Vi har tittat närmare på hur isländsk media klarar av att granska de ansvariga för att bubblan tilläts växa sig så stor - och upptäckt att den huvudmisstänkte också är överste granskare.Isländska journalisten och bloggaren Alda Sigmundsdóttir är väldigt kritisk till hur de isländska medierna bevakade landets ekonomi medan en finansbubbla av jätteformat byggdes upp. Ett skäl var - säger hon - att medierna hade samma ägare som de banker de skulle granska. Företaget som rensar i kommentarträsketMånga medier bjuder in läsarna att kommentera artiklarna på nätet men vill helst slippa arbetet med att gå igenom vad de har att säga. Vi hälsar på hos företaget, Interaktiv säkerhet, som gör jobbet - att rensa bland läsarreaktionerna. En av kunderna är Expressen, där fackordföranden Olle Fors är kritisk mot att tidningen lagt ut jobbet med granskningen. Men chefredaktör Thomas Mattsson håller inte med om kritiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Apr 201034min

Statskontroll och radiopirater

Statskontroll och radiopirater

Ett sekels kontroll av radionRadions ställning i Sverige har varit en omstridd politisk fråga i nästan 100 år. Sveriges radio har under alla år varit uppbackat av statsmakten, samtidigt som de kommersiella stationerna hållits tillbaka. I dag finns lokala reklamkanaler, men så sent som för tre veckor sedan kom en proposition om radion, utan att skapa verkligt rikstäckande reklamkanaler, trots löften från alliansregeringen. Historien om Radio Nord, piratradiostationen som startades i början av 1960-talet, illustrerar det politiska motståndet mot reklamradio allra bäst. Stationen, med den karismatiske entreprenören och affärsmannen Jack Kotschack i spetsen, började sända radio från båten Bonjour i ett för tiden helt nytt format. Det var musik, tävlingar och lekar, motsatsen till Sveriges Radios allvarsamma sändningar. Men det här uppskattades inte av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Efter 18 månader var man tvungen att lägga ner verksamheten - sedan en lag stiftats för att förbjuda radiosändningarna.Redan när radiosändningarna startade i Sverige, på 1920-talet, sågs radion som ett farligt medium som måste hanteras och begränsas. De första åren var det faktiskt flera radioklubbar som sände reklamradio - men snart tog staten ett grepp om frågan. .. När reklamfinansierad radio till slut blev tillåten, 1993, blev det en dyr historia för de inblandade. Sändningstillstånden auktionerades ut - vissa kostade mer än två miljoner - per år. Än i dag har de kommersiella kanalerna svårt att bryta formatet som man i dag förknippar med till exempel Mix Megapol och Rix FM, eftersom ekonomin inte räcker till. .. Och någon rikstäckande kanal blir det inte. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth hävdar att det har med teknik och ekonomi att göra, och att den politiska viljan att släppa fram rikstäckande kommersiella kanaler, för första gången sedan 1920-talet, faktiskt finns. Lösningen ska bli en digitalisering av utsändningen, precis som för TV. Men när det kan ske - det är oklart. Det ska ske på marknadens villkor, utan ett politiskt fastlagt datum när FM-sändningarna slutar, anser ministern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Apr 201034min

Organplundring och kulturjournalistik

Organplundring och kulturjournalistik

Det är påsk och Medierna bjuder på en tillbakablick på höstens stora debatt om organplundring, anti-semitism och kulturjournalistikens förhållande till sanningen. Det har gått åtta månader sedan Aftonbladet publicerade en kulturartikel, av journalisten Donald Boström, som uppmärksammats över hela världen. Här framfördes anklagelsen att palestinska unga män dödades av israeliska soldater på Västbanken och att dessa sedan plundrades på sina organ.Artikeln väckte rasande reaktioner, och Aftonbladet anklagades för att sprida anti-semitiska myter. En diplomatisk kris uppstod mellan Sverige och Israel, eftersom den svenska regeringen vägrade ta avstånd från artikeln.Debatten kom också att handla om kulturjournalistiken speciella roll. Här ska man kunna tänka högt och fritt. Här ska man kunna ställa frågor även om man inte har säkrat fingeravtryck och bevis; krav man ställer på annan journalistik. Striden har fortsatt under hösten. Veckans Medierna är en påskspecial, som blickar tillbaka på debatten, men också kommer med nya uppgifter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Apr 201034min

Medierna 20100327 1103 20100328 1800 2010-03-27 kl. 11.00

Medierna 20100327 1103 20100328 1800 2010-03-27 kl. 11.00

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Mar 201034min

Medierna 2010-03-27 2010-03-27 kl. 11.00

Medierna 2010-03-27 2010-03-27 kl. 11.00

Quick-debatt och webbtvist Anklagelser om bristande medieetik i Quick- frågan. Sveriges Radio utreder en hårdare satsning på nyheter på webben - samtidigt som kritiken hårdnar från Tidningsutgivarna om att konkurrensen från public service på webben är oschysst. Och så om politikernas planer för Förvaltningsstiftelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Mar 201034min

Medierevolution och redaktionell reklam

Medierevolution och redaktionell reklam

Turkiska medier revolterar mot maktenFolkmordet 1915 på bland annat armenier har varit en het fråga i Sverige sedan riksdagen nyligen i en omröstning slog fast att det faktiskt inträffat. Den svenska statsministern och utrikesministern har gått emot riksdagen och beklagat beslutet, som påverkar relationerna med Turkiet. Men folkmordet är bara ett av många tabun i Turkiet, som nu börjar utmanas av medierna. Vi har besökt tidningen Taraf som granskat militären, och avslöjat planer på en statskupp, ett avslöjande som fått stora konsekvenser. Medierna i Turkiet är allt mer beredda att gå emot makten. Ny statistikstrid om Rut-avdragetSiffror om Rut-avdrag, skatter och jobb är inte lätta att hänga med i. Statistiken haglar i den kamp som just nu pågår mellan politiker och intresseorganisationer för att få ut SIN verklighetsbild. Men också medierna sätter myror i huvudet på väljarna. Senast är det SvT:s Agenda som kritiseras för sin användning av Rut-statistik. Framgång för reklam utformad som journalistikMarknaden för redaktionell reklam växer. Annonsörerna vill gärna ha sina budskap paketerade i journalistisk form, och redaktionerna har hittat en intäktskälla vid sidan av de vanliga annonserna. Vissa hoppas det ska bli räddningen för de pressade annonsintäkterna från nätet. Andra är bekymrade av etiska skäl. En ny annonsmarknad växer fram, och gränserna blir mer flytande. Vi hälsar på hos företaget Minimedia, som producerar annonser som ser ut som journalistik. Sociala medier förändrar journalistikenDe sociala medierna, som bloggar, Facebook och twitter, tar en allt större plats i våra liv - och kommer därför också att förändra journalistiken. Det tror flera experter Medierna talat med. Den senaste tiden har flera debatter handlat om hur vi ska förhålla oss till dessa nya sammanhang mitt emellan privat och offentligt. Den ökade närheten, på Facebook eller på andra håll, mellan journalister och makthavare kommer att förändrar journalistiken - och göra den mer lyssnande och samtalande tror till exempel Anders Mildner, frilansjournalist och social medier-skribent i Svenska Dagbladet. . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Mar 201034min

Anonym storägare och hemlig lagstiftning

Anonym storägare och hemlig lagstiftning

Okända stiftelsen som äger public serviceDet blev till slut Agneta Dreber, VD för Livsmedelsföretagen och tidigare borgarråd i Stockholms stad som föreslås som ordförande för Sveriges Radio. Men det var när förre folkpartiledaren Lars Leijonborg kom upp som tänkbar kandidat till jobbet som den anonyma Förvaltningsstiftelsen hamnade mitt i mediedebatten. Leijonborg fick istället Utbildningsradions ordförandepost som tröstpris, när hans namn blev för kontroversiellt för SR. Men nu hörs kritik mot hur Förvaltningsstiftelsen återgått till gamla hjulspår och låtit politiska hänsyn styra. Vi tittar närmare på en institution med makt, som levt ett liv i skymundan.EU-parlamentet enigt om krav på insynEU-kommissionen anklagas för att i en hemlighetsfull avtalsprocess medverka till att inskränka friheten på internet. Men hemlighetsmakeriet har inte fungerat - dokumenten har läckt ut på nätet och diskuterats över hela världen. Och i veckan tog EU-parlamentarikerna ställning mot hemlighetsmakeriet - och ställer krav på att det så kallade ACTA-avtalet inte ska användas som en bakväg för att skärpa straffen för fildelare. Osannolik noggrannhet om försäkringsfuskI veckan kom uppgiften om att Försäkringskassan skulle ha gjort felaktiga utbetalningar på 16,4 miljarder kronor. Men siffran är bara en gissning som inte är värd någonting, och journalisterna som för den vidare gör inte sitt jobb, kritiserar forskaren Björn Johnson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Mar 201034min

Bröllopsyrsel och EU-propaganda

Bröllopsyrsel och EU-propaganda

Bröllopsyra + journalistisk integritet = sant?Sveriges medier förbereder sig för bevakningen av det kungliga bröllopet. Alla vill vara med och bevaka det som å ena sidan är en folklig fest, å andra sidan en ceremoni i en kontroversiell institution. Och frågan har ställts på sin spets för public servicebolagen den senaste tiden - frågan är vad som händer med den journalistiska integriteten när man, som SvT, har samarbetsavtal med hovet eller, som SR, anlitar Daniel Westlings nära vän som reporter. Vänskapsförhållandet har väckt stor debatt både innanför och utanför Sveriges Radios väggar de senaste veckorna.Kan en reporter som är nära vän med Daniel Westling granska bröllopsförberedelserna? I en del av radiohuset anses bröllopsreporterns vänskapsband inte äventyra trovärdigheten. Men på Ekot har man portat reportern från all medverkan i sändningarna. Medierna har besökt radiohuset och bland annat träffat reportern som alla talar om.EU-bidrag ses som propagandapengar EU-kommissionens bidrag till organisationer och medier för spegling och diskussion av unionen väcker kritik. Bidragen går till ideella organisationer, tankesmedjor och expertgrupper, men även medieföretag. Medan EU säger att syftet är att sprida information, menar kritiker, exempelvis från tankesmedjan Open Europe, att EU sprider propaganda och delar ut bidragen för att skapa en europeisk identitet. Medieföretagen som tar emot EU-bidragen kan inte ge en pålitlig bild av EU eftersom de tagit emot pengar från samma institution som de ska granska, anser kritikerna. För att kunna få bidrag finns kriterier som EU har satt upp och som måste uppfyllas. Det får till följd att EU-kritiska organisationer i praktiken hindras från att få bidragen.Kultförklarad sportkommentator roar och oroarPå Sveriges Radio Kalmar har den frilansande hockeykommentatorn Håkan Lönngren blivit en succé - inte minst på Youtube där några av hans allra mest passionerade och svordomsbemängda uttalanden lockat tiotusentals besökare. Men sportchefen på Radio Kalmar Bosse Nilsson är inte lika road - den passionerade Lönngren är inte direkt opartisk i sitt refererande... Han har till och med fått . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Mar 201034min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
aftenpodden-usa
konspirasjonspodden
popradet
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
intervjuet
wolfgang-wee-uncut
grenselos
alt-fortalt
synnve-og-vanessa
rss-dannet-uten-piano
frokostshowet-pa-p5
lydartikler-fra-aftenposten
fladseth
min-barneoppdragelse
vitnemal
opptur-med-annette-og-ingeborg
rss-herrepanelet