Om episode
Kriget lagar är något av det märkligaste som människan har uppfunnit. Krigets lagar är ett regelverk för hur vi dödar varandra i krig. I krigslagarna regleras sådant som hur krigsfångar ska hanteras, hur mycket våld som får användas, och vilka vapen som är tillåtna. Ett tecken på civilisatorisk mognad kanske någon tänker, men trots att organisationer som Förenta Nationerna (FN), internationella domstolen i Haag och överenskomna konventioner är moderna fenomen, är historien om krigets lagar en antik företeelse.I avsnitt 34 av Militärhistoriepodden gräver Martin Hårdstedt och Peter Bennesved djupare i krigets lagar. När ratificerades egentligen den första krigslagen? Vad innehåller egentligen sådana lagar, och hur kom de till?Historien löper från de antika stoikernas tankar om relationen mellan naturrätten och människan, in i medeltiden och föreställningar om vad som är ett rättfärdigt krig ur kristen synpunkt, och vidare in i den förmoderna eran och den holländske juristen Hugo Grotius roll i skapandet av en slags frivillig internationell kodex. Vi diskuterar samtida händelsers inverkan, såsom trettiåriga kriget, men även franska revolutionen och den efterföljande ”Europeiska konserten”, men även synen på krigets uppgift och mål generellt.Mot 1800-talets mitt får internationell lag ny aktualitet i samband med amerikanska inbördeskriget. År 1863 nedtecknar Francis Lieber (1798-1872), en tyskfödd professor i statsvetenskap och historia verksam i USA, den så kallade Lieberkoden som så småningom skulle ligga till grund för de konventioner som är verksamma än idag.Historien om krigslagarna är snåriga och deras funktion och nytta är inte alltid entydiga. I slutändan kan man också fråga huruvida de har spelat någon roll i det stora hela. Vad fyller de egentligen för funktion i vårt moderna samhälle?Lyssna också på Soldaternas försörjning satte ramarna för krig och politik och Upplevelser av krig – att döda eller dödas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.