Effekten | digitalisering - kunskap

Vi går djupare in på prylarna som just nu är aktuella för julen 2019. Detta är extramaterialet till avsnitt 116 om Digitala prylar. Jakob, Jonas och Anders välkomnar in dig i deras "vardagsrum". Ett avslappnat samtal om de investeringar som kan vara aktuella för dig. Mycket prylprat och åsikter om vad de bästa prylarna heter. Alla inköpsdagar innan jul skapas för att vi ska konsumera mer men de har kanske spelat ut sin roll? Vi går igenom topplistan på prisjakt.nu, försöker förstå varför man ska prata med en högtalare, vilka spelkonsoler som gäller och vilken TV man inte ska köpa. Tips var du hittar de bästa rabatterna och det kanske finns något som du kan köpa som kostar 1 kr? Se även livepodden från inspelningstillfället. Jakob Krantz, Jonas Jaani, Anders Hydén (17:54) Digitaliseringens podcast EFFKETEN finns där du hittar poddar (tex Spotify) Vi finns även på LinkedIn och Youtube.

1 Des 201917min

Sara Norbäck på Sportality gästar oss för att prata Design Sprint, en metod framtagen av Jake Knapp på Google 2016. Den används för att gå från ett stort problem till ett validerat koncept, en testad prototyp på bara fem dagar. Den kräver en del förberedelser, att man har rätt personer i teamet och att man litar på processen - för att på bästa sätt kunna jobba kreativt i en grupp men ändå inte klassisk brainstorming tillsammans, utan individuellt. OM AVSNITTET Målgrupp: allmänhet, utvecklare, projektledare, projektmedlemmar, produktägare, UX, användarexperterLär dig: Google Design Sprint, designsprint, innovation, design thinking, workshop Designsprinten kan besvara frågor kring varför, vem och vad, på ett annat sätt än effektpyramiden (tidigare poddavsnitt) och slutresultatet, prototypen, har fördelen att den sparar utvecklingstid och pengar genom att vara användartestad innan utvecklingsteamet skrivit en enda rad kod. I den ursprungliga Design Sprint görs jobbet på fem dagar, i version 2.0 och 3.0 har man kortat ner engagemanget hos svårbokade stakeholders till 2-3 dagar och skapar samt testar prototypen under efterföljande dagar. Vi reder ut i vilka situationer designsprint är perfekt, kopplar den till digitaliseringen och ger tips om hur man lyckas med metoden. Allt ifrån den perfekta gruppen, till små knep som för processen vidare. Och glöm inte att det är kul, det finns massor av energi i designsprint och deltagarna brukar bli väldigt nöjda med dagarna och det goda resultatet! Design Sprints fem steg: Understand (map)Ideate (sketch, diverge)DecidePrototypeValidate (test) Sara Norbäck, Micke Norbäck, Jonas Jaani (24:40) (lyssna även till eftersnacket) Länkar: Sara Norbäck på LinkedIn Design Sprint (avsnitt 115, eftersnack) Google Design Sprint Effektstyrning  https://www.youtube.com/watch?v=K2vSQPh6MCE https://www.amazon.com/Sprint-Solve-Problems-Test-Ideas-ebook/dp/B010MH1DAQ

24 Nov 201924min

I avsnitt 115 pratar vi om Design Sprint med Sara Norbäck. Här är ett eftersnack som fyller på med exempel och kunskap om metoden. En metod som kan användas för att lösa stora problem och validera koncept på fem dagar. I detta avsnitt delar Sara och Micke med sig av erfarenheter av användningen av metoden. Hur reagerar beslutsfattare, fungerar metoden tillsammans med DevOps, vilka olika versioner finns och varför skapas en känsla av lägerskola när man använder Design Sprint. Ett avslappnat samtal och eftersnack till huvudavsnittet Design Sprint Sara Norbäck, Micke Norbäck, Jonas Jaani (11:52) Digitaliseringens podcast EFFKETEN finns där du hittar podcasts. Lyssna även på fler avsnitt, listan finns här.

24 Nov 201911min

Digitaliseringen och industri 4.0. Vi har nu lämnat industrisamhället och befinner oss mitt digitaliseringen, i privatliv och yrkesliv. Men alla har inte följt med oss. De sitter fast med gamla, lappade datorsystem från innan millenniet och själva väntar de på att gå i pension. Detta samtidigt som vi andra sprudlar av entusiasm och pratar AI, big data och vad vi ska göra med femte generationens trådlösa internet. OM AVSNITTETMålgrupp: ledare, allmänhet, kontorsfolk, politiker, samhällsmedborgareLär dig: digitalisering, generationer, industri 4.0, ledarskap Polariseringen är tydlig. Industrin är en analog borg (läs: ADB, en rädsla att agera, “vänta ett år så blir det bättre och billigare”) - detta samtidigt som våra barn är extremt mycket mer digitaliserade än “vi” i beskrivningen ovan. När vi gick från bondesamhälle till industrisamhälle kunde vi låta den äldre generationen dö ut. Så går det inte att göra nu, utan den äldre generationen behöver lära om! Det räcker inte att unga IT-nördar tar över, de bygger inga bilar. Däremot kan de låta datorn styra den analoga bilen. I Kina tog man klivet från risfält rakt in i moderna industrier, medan svensk industri sitter fast med stålverk och maskiner från 40-60-talen. Men det finns ljuspunkter. Anders Källström från tankesmedjan Sustainability Circle lyfter fram fordonsindustrin (grovmotorik) och elektronikindustrin (finmotorik) som exempel på smart industri, “industri 4.0”. Konkurrensen är extremt hård, det finns för många bilfabriker, så här forskas och utvecklas det hårt på drivmedel och självstyrning. Viktigast är att management har hela bilden, förstår digitalisering. Fortum lyckades med detta; de kan nu prediktera på kraftvärmeverk med hjälp av sensorer, algoritmer och AI. De utgick från en väldigt entusiastisk ledning. När ledningen är med, är fortsättning enkel: börja att plocka lågt hängande frukter; starta enkelt och smått och gå vidare därifrån. Lyssna även på Hållbar digitalisering. Anders Källström (avsnitt 114 del 2) Anders Källström, Jonas Jaani (18:02) Länkar: Anders Källström Tankesmedjan Sustainabilitycircle.se https://www.effekten.se/prenumerera/

13 Nov 201918min

Samtalet med Anders Källström fortsätter. (Lyssna även på "Hållbar digitalisering del 1"). Utmaningarna är många när det gäller digitaliseringen och "mangement problemet" är stor när vi inte vågar eller förstår vad nya möjligheter kan innebära. AI, IoT etc och ny typ av utbildningen. Anders fortsätter att prata om bland annat prediktiva haverier och vad det inenbär för en organisationen. AI och kognitiv vetenskap och hur vi lånar begrepp från biologin för att förklara framtiden. Sensorer och "markörer" kommer att vara av stor betydelse bland annat inom sjukvård. Multisensorn kommer att sitta i våra kroppar i framtiden. Soft skills och hur vi jobbar med det konstanta utbildningsbehovet när det unga generationen måste omsätta sin kunskap och utbildning var 5år. Utmaningarna är många och tiden är vår största. Anders Källström, Jonas Jaani (09:59) Mer i digitaliseringens podcast EFFEKTEN. Finns där du hittar poddar. Tex Spotify

13 Nov 20199min

Silicon Valley, IT-drömmarnas huvudstad sedan många år. Eller är det snarare en fiskdamm av startups där stora fiskare fångar de bästa idéerna? Håller nidbilden med häftiga termer och mycket bullshit? Elia Mörling, svensk digital entreprenör, berättar om sitt besök i silikondalen. Han dementerar det sista. “Det är tvärtom. De har sett allt och hört allt, så det är inte mycket som imponerar på människorna som bor där. De lever i en flora av idéer och bolag. Nämn inte AI om du inte löser ett problem med den.” Kom inte heller dit med en idéer om exempelvis adtech, digitalisering av marknadsföring - det är iskallt. Marknaden är mättad och Google dominerar. OM AVSNITTETMålgrupp: nyfiken allmänhet, entreprenörer, IT-folk, ungdomar, utvecklare, kommunikatörer, informatörerLär dig: Silicon Valley, entreprenörskap, amerikansk kultur, mötesdensitet Elia talar om Densitet, många entreprenörer på liten yta, många idéer, mycket kapital och korta möten med kärnfullt innehåll. Självsäkra människor, men också öppna och välkomnande, hälften av dem kommer själva utifrån. De delar med sig också för att upprätthålla bilden av Silicon Valley. Tempo är nästa viktiga faktor; allt är förberett, inövat, samtidigt som man måste vara snabb och flexibel, tacka ja till möten direkt. Är sedan inte mötet relevant, reser man sig upp och går. Nätverkandet, meetups och liknande är alla där bra på, vilket i sin tur ger en flora av idéer och potentiella medarbetare. Vad vill du veta? Du är kunden! Svenska entreprenörer beskrivs som produktfokuserade, medan amerikanerna själva är fokuserade på kunden och att förstå och lösa kundens faktiskt problem - sen kommer produkten. Och kunderna är inte alla, du måste våga fokusera, smalna av scoopet. Att värdera sin idé och därefter se om den skalar, allt sker supersnabbt. Elia Mörling, Jonas Jaani (19:39) Länkar: Öppen innovation. Elia Mörling (avsnitt 103) Digital kommunikation i en digital värld. Digitaliseringens podcast EFFEKTEN finns där du hittar dina övriga poddar, tex Spotify. Vill du vara med i podden? Hör gärna av dig till oss på info(a)effekten.se eller kontakta oss via LinkedIn   Alla avsnitt

2 Nov 201919min

Linn Olsson, User Experience Designer och Mats Johansson, testledare, målar bilden av WCAG och hur det påverkar oss i vardagen. Web Content Accessibility Guidelines är tillgänglighetsriktlinjer; alla människor ska ha samma rättigheter att kunna ta del av det som finns på webben, t ex information på en sida. Linn hjälper organisationer att designa för tillgänglighet och Mats utbildar utvecklare (programmerare) och kontrollerar att resultatet uppfyller EUs riktlinjer. OM AVSNITTETMålgrupp: nyfiken allmänhet, anställda inom stat och kommun, användare, beställare, utvecklare, kommunikatörer, informatörerLär dig: tillgänglighet, WCAG, myndighetswebb, UX-design, mjukvarutest Standarden består av 78 kriterier grupperade i 12 riktlinjer, som i sin tur är del av fyra områden: Möjlig att uppfattaHanterbarBegripligRobust Design för tillgänglighet innebär att man tar hänsyn till alla i arbetet med färg, kontraster, form, hur man skriver texter, navigering (med hjälp av t ex tabbar, skärmläsare) och mycket mer. Test av WCAG innefattar användningstest och kontroll av designen, men också tekniska tester för att se till att programkoden validerar mot WCAG. Till exempel måste alla bilder ha ALT-taggar, som läses upp för den som inte kan se webbsidan. De tekniska testerna görs automatiserade, med WCAG-validatorer. Resultatet får sedan utvecklingsteamet ta del av för att kunna förbättra webben. GDPRs krav på godkännande av webcookies, du vet den störande lilla rutan som dyker upp på alla nya webbsajter du besöker, har lett till mängder av problem där funktionsnedsatta inte på ett smidigt sätt kan stänga ner rutan och tab-navigera sig vidare genom sajten. WCAG 2.1 är den version som gäller just nu och inkluderar video och mobilitet. För att göra det hela lite mer komplicerat kan man uppfylla tillgänglighetskriterierna i tre nivåer: A, AA och AAA, som är den högsta nivån. Gå igenom kriterierna och se vad som är rimligt för er. Håll koll på datumen! EUs webbdirektiv anger när olika myndighetswebbar (offentliga organ) ska följa WCAG: 23 september 2019 alla nyutvecklade webbar23 september 2020 även alla gamla webbar23 juni 2021 även alla publika appar Hur lyckas man? Linn och Mats tipsar högt och lågt: Empati! Sätt dig in i hur det är att ha en funktionsnedsättning. Prova på att blunda och surfa med skärmläsare. Tänk dig att inte kunna använda Swish eller mobilt Bank-ID - du stängs ute från stora delar av samhället.Med gratis valideringsverktyg kan du plocka lågt hängande frukt genom att gå igenom din webbsajt, se nedanManuella checklistor finns också på nätet, se nedanSätt upp processer för att säkra tillgänglig utvecklingKolla vad som händer med layouten när du t ex förstorar texten Och ärligt talat - varför missa 1 av 5 användare?* Så många har nån typ av funktionsnedsättning! Linn Olsson, Mats Johansson, Jonas Jaani (22:35) Länkar: https://webbriktlinjer.se/wcag/ Linn Olsson på LinkedIn Mats Johansson på Linkedin  Web Content Accessibility Guidelines. Enkelt förklarat Skapa den attraktiva webbplatsen. Martin Johansson (avsnitt 110) Total validator (verktyg för att testa WCAG) *permanent (tex amputerad arm), tillfällig (brutit arm), till situationell (nybliven förälder med ett barn i armen)

20 Okt 201922min

”Att ta in stora datamängder. Återanvända dem, förädla dem, för användaren". Business intelligence (BI) är enkelt när Fredrik Borin beskriver det. Men det har varit en resa från 60-talet fram till nu. OM AVSNITTETMålgrupp: Beställare, inköpare, processägare, ITLär dig: Övergripande BI, nyttovinster, effekt, kravhantering, vägval och prioriteringar. BI har varit något som verksamheten beställt från IT. Det har ändrats och det handlar inte längre bara om ekonomisk data. Numera tar man in all data för att kunna skapa en helikoptersyn på verksamheten. Business intelligence är något som alla i en organisation ska kunna ta del av. Detta skiljer sig från det gamla sättet då BI var något som ett fåtal människor förstod sig på och jobbade med. Fredrik, som har lång erfarenhet som affärsutvecklare inom BI, ger exempel på hur du tex skapar de bästa besluten utifrån din yrkesrollen. I avsnittet får du exempel på BI-projekt både från privat och offentlig sektor. Datalager, data warehouse, verktyg och import/export av data är idag inte det som är svårt inom BI. Idag handlar det om att förstå verksamheten och skapa nyttovinster. Att skapa förebyggande analyser, skapa en bättre planering och inte bara rapporter. Processerna och förståelsen för hur slutanvändaren jobbar ger det bästa resultatet. "BI-ögonen" kan spegla verksamheten. Använd dem och du skapar fördelar. Hur lyckas man med BI-projekt och vad bör man tänka på som beställare? Vilka krav kan jag ställa på leverantören och vilka gemensamma förväntningar kan skapas för ett lyckat projekt? Vidare i avsnittet diskuterar man även AI och funderar på om det är en avancerad BI. Fredrik Borin, Jonas Jaani (20:23) Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Google Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm?si=f550126ecf66481d Effekten på Spotify

9 Okt 201920min