Det giftiga industriavfallet i våra vatten som kan bli till nytta

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet. Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se