Könsidentitet i fokus efter Rönningemordet

Och så tittar vi närmare på mediestödet och frågar oss hur mycket lokaljournalistik vi får för pengarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olika könsbeslut i rapporteringen om misstänkt styckmördare

I slutet av 2025 kom nyheten om det bestialiska styckmordet på en ung kvinna i Rönninge. Ganska snart grips en misstänkt gärningsperson och i vanlig ordning gör olika medier olika bedömningar om namn, bild och detaljer. Kvällstidningarna namn- och bildpublicerar, Dagens Nyheter och public service gör det inte. Så långt, förväntat. Men en sak sticker ut, vilket pronomen som medier använder för den misstänkta. Där vissa skriver han undviker andra helt att nämna kön. Och en tidning väljer att istället skriva hon.

Freddi Ramel intervjuar med Andreas Gustavsson, chefredaktör på ETC, Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet, Hannes Lundberg Andersson, breakingchef Expressen, Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT och Signe Krantz, opinionsjournalist och förbundsordförande Transammans.

Skral lokalbevakning trots miljoner i mediestöd

Det har gått två år sen det lappade och lagade presstödet gjordes om i grunden. Utöver det övergångsstöd som ska hjälpa de tidningar som förlorar på det nya systemet, så består mediestödet idag av ett allmänt redaktionsstöd, distributionsstöd och ett utökat redaktionsstöd. Det sistnämnda syftar till att stärka bevakningen av underbevakade områden och går ut på att lokaltidningar kan få upp till 600.000 kronor per underbevakad kommun. Men frågan är hur mycket journalistik medborgarna får för pengarna. Eller, det är åtminstone en fråga man ställt sig i den norrländska inlandskommunen Arjeplog.

Joanna Korbutiak pratar med Marianne Hofman från ArjeplogNytt, Mari Berglund, chefredaktör för Piteå-Tidningen, Fredrik Westerlund, utbildnings- och kulturchef i Arjeplogs kommun och Kajsa Rohdin, avdelningschef vid Mediemyndigheten. Erik Peterson ringer även upp Göteborgs-Postens chefredaktör Christofer Ahlqvist.