SKR:s ordförande Anders Henriksson (S): ”Vi måste steg för steg lämna minutstyrningen”

Sveriges Kommuner och Regioners ordförande om vad det innebär för kommunerna när det föds färre barn, och om hur arbetsmiljön kan förbättras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Socialdemokraten Anders Henriksson är ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som är en medlems- och arbetsgivarorganisation för Sveriges alla 290 kommuner och 21 regioner. Det gör SKR till Sveriges största arbetsgivarorganisation.

”När vi samlar oss i en gemensam organisation, då blir vi väldigt kraftfulla och blir en viktig röst. Det är en röst som jag tycker att man ska ta tillvara och lyssna på”, säger Anders Henriksson (S), ordförande för SKR.

SKR har de senaste åren kritiserats för att ha en otydlig roll, där kritiker bland annat lyft brist på transparens och möjlighet att utkräva ansvar. Till exempel lyder inte SKR under offentlighetsprincipen.

”Om den statliga nivån vill utreda hur offentlighetsprincipen skulle kunna påverka oss och andra liknande organisationer, så är det en väg man kan titta på”, säger Anders Henriksson (S).

Vems intresse har ni främst för ögonen, arbetsgivarnas eller medborgarnas?

”Det är en balansgång och en utmaning. Men det som är viktigt för oss är att i den roll vi har som företrädare för SKR är vi en arbetsgivarorganisation. Det innebär att vi måste ta det ansvaret och se till helheten. Vi har väldigt bra politiska diskussioner på SKR, över partigränserna, kring arbetsgivarrollen där vi i de allra flesta fall är helt överens”, säger Anders Henriksson (S).

Föds färre barn

Sverige står inför en demografisk förändring med en åldrande befolkning. Det föds allt färre barn samtidigt som andelen äldre över 80 år ökar. Anders Henriksson (S) menar att det här är en ganska dramatisk situation, som berör alla kommuner oavsett storlek eller var i landet de ligger. SKR tror att uppemot 800 förskolor och cirka 700 grundskolor kommer att behöva slås ihop eller läggas ner. Behovet av förskollärare väntas minska med 12 procent fram till år 2033, och behovet av grundskolelärare med 15 procent.

Fackförbundet Sveriges Lärare menar att de minskade barnkullarna ger möjlighet till mindre barngrupper i förskolan och färre barn per klass i skolan. Anders Henriksson menar att kommunpolitiker står inför svåra beslut framöver.

”Balansgången är att se till att så mycket resurser som möjligt läggs på barnen, samtidigt som man inte står med halvtomma lokaler eller alltför små barngrupper. Den balansgången behöver varje kommun hantera på ett bra sätt”.

Men vad tycker du? Borde kommunerna satsa på att minska barngrupperna?

”Jag tycker att det är oerhört svåra beslut och det finns inget enkelt svar”, säger Anders Henriksson (S), och fortsätter:

”Vi kommer stötta och stödja kommunerna i det här omställningsarbetet, och sen om hur stora grupper man väljer att ha. Det måste man utifrån respektive kommun fastställa”, säger han.

Utbredda arbetsmiljöproblem i vård och omsorg

Andelen äldre blir fler de kommande åren. SKR:s prognoser visar att det inom äldreomsorgen behöver rekryteras ytterligare ungefär 120 000 undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor för att täcka det ökade behovet och pensionsavgångar. Samtidigt är arbetsmiljön dålig inom just vård och omsorg. Det märks bland annat i att sjukskrivningar på grund av stress fortsatt ligger på en hög nivå, och att undersköterskor i äldreomsorgen sjukskrivs dubbelt så ofta och har dubbelt så många sjukdagar per år som andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden.

Anders Henriksson (S) tycker att arbetsmiljön är en stor utmaning för arbetsgivarna inom vård och omsorg, och att många medarbetare inte känner att de räcker till. Ett exempel på det är minutstyrningen inom hemtjänsten, som finns i en av fyra kommuner.

Men det är enligt Anders Henriksson (S) en modell som ingen tycker om.

”Medarbetarna gillar det inte, brukarna tycker inte om det och vi som arbetsgivare gillar det inte heller. Så vi måste ju steg för steg lämna minutstyrningen och se till att vi hittar hälsosamma scheman, och på det sättet också förbättra arbetsmiljön”, säger han.

I kvinnodominerade välfärdsyrken finns ofta en obalans mellan krav och resurser som skapar stress och en dålig arbetsmiljö.

”Jag tror också att vi behöver se till så att vi är tillräckligt många i hälso- och sjukvården och i omsorgen, så att inte våra medarbetare känner en stress. Vi behöver också moderniserar våra arbetssätt och nyttja ny teknik, så att man som medarbetare känner att man har ett inflytande och är delaktig i sitt arbete. Där vet jag att vi kan göra ännu mer”, säger han.

Behöver man öka personaltätheten?

”Ja, på vissa områden behöver vi öka personaltätheten. På andra områden behöver vi se till att vi klarar av att rekrytera så att vi kan behålla personaltätheten”, säger Anders Henriksson (S).

Programledare: Erika Mårtensson
Kommentar: Tobias Sandblad
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Leonardo Wehlander

Programmet spelades in fredagen 16 januari.