Det giftiga industriavfallet i våra vatten som kan bli till nytta

Den kan göra stål, lagra energi, driva bilar. I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten. Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri. I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar. I programmet hörs: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology. Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Sep 202019min

Disney World i Florida i USA är sedan juli platsen för ett unikt socialt och medicinskt experiment. Isolerade från omvärlden ska USA:s herrproffs i basket kora årets vinnare trots coronapandemin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Galet eller fantastiskt? De 22 främsta proffslagen i USA:s herrbasket tränar, tävlar och lever dygnet runt i en pandemisäkrad bubbla som stänger omvärlden ute. Dagliga covid-19-tester och stränga förhållningsregler kring allt de gör ska hålla pandemin borta, och än så länge har det fungerat. Men inte bara pandemin utan också det spända sociala och politiska läget i USA påverkar starkt årets säsong. Ska det hålla hela vägen? I programmet hörs: Johannes Wohlert, Svenska Basketbollförbundet, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, Peter Mattson från Riksidrottsförbundet och Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten om en basketsäsong olika alla andra. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Sep 202019min

Det pågår forskning som undersöker kopplingen maskulinitet och klimatförändringar. Flera forskare anser att vissa normer kan kopplas till klimatförnekelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En majoritet av alla med klimatförnekande åsikter är män, har studier visat. De är bärare av vissa maskulina normer som visat sig skadliga för klimatet. Samtidigt finns tendenser som pekar på att allt fler män vill ändra på sina beteenden, för att bromsa pågående och kommande klimatförändringar. I programmet hörs Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier vid Chalmers, Kirsti Jylhä, psykologiforskare på Institutet för Framtidsstudier och Anders Börje Mischa, pensionär och kursdeltagare. ReporterStefan Nordberg ProducentPeter Normark peter.normark@sverigesradio.se

31 Aug 202019min

Antalet sjuka i covid-19 har minskat under sommaren, men coronaviruset finns kvar. Nu handlar det om att snabbt stoppa de utbrott som kan dyka upp. Frågan är bara hur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett kluster av coronasmitta kan dyka upp snabbt och oväntat. Det gäller att upptäcka dem för att bryta smittkedjorna i tid. Vi tittar på hur det kan gå till. Smittspårningen måste dessutom fungera. Varje person som testar positivt kontaktas för att de själva ska varna vänner och bekanta. Men räcker det? I programmet hörs: Anders Nystedt, smittskyddsläkare region Norrbotten, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Wilhelm Runsjö, smittspårare Region Stockholm, Martin Forseth, operativ chef primärvården region Stockholm, David Nilsson, vattenmiljöforskare KTH Stockholm. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Aug 202019min

Placebo-terapier som ges till kontrollgruppen i forskningsstudier, är inte tänkta att göra patienterna friskare. Men ofta fungerar dessa låtsasterapier i alla fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningen inom psykoterapi har länge haft läkemedelsforskningen som förebild, och där används placebogrupper som standard. Men en pratkur är inte detsamma som ett läkemedel. Till exempel vet man fortfarande väldigt lite om vad i psykoterapi som faktiskt gör patienten frisk. Men en stor ingrediens när det handlar om att bota sin depression, handlar om självläkning. Och där har tilltro, hopp och upplevelse av kontroll en viktig del att spela - själva stoffet i det man kallar placebo-effekten. I programmet hörs: Gerhard Andersson, professor i psykologi, Linköpings universitet, Stefan Hofmann, professor i psykologi och brainscience, Boston University. ReporterThomas Heldmark ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

24 Aug 202019min

Interpersonell psykoterapi, ITP, påminner om ett samtal vid köksbordet. I början sågs det som en placebo-behandling, utan större effekt. Men den har i många studier visat sig effektiv mot depression. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emil Johansson led av svår depression och jagades av ständiga självmordstankar under uppväxten. Han tog tung medicinering och fick elbehandling mot sin depression. Men det var först när han mötte IPT-terapeuten Malin Bäck som hans liv vände. I programmet hörs: Emil Johansson, programmerare, Malin Bäck, IPT-terapeut och doktorand vid Linköpings universitet, Rolf Holmqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet. ReporterThomas Heldmark ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Aug 202019min

Ninni Kronberg var den självlärda näringsforskaren som bland annat utvecklade torrmjölk i sitt labb på ett slott i Skåne. Men hon blev även lurad och sviken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett laboratorium på ett skånskt slott regerade på 1930-talet en karismatisk kvinna som tog patent både på torrmjölk och mjöl som kunde bakas utan jäst. Ninni Kronberg var kring förra sekelskiftet Gävles ledande societetsdam, värdinna för stora middagar i en praktfull villa vid havet, när hon inte sågs ombord på familjens spektakulära kappseglingsbåt. Men Ninni Kronberg skilde sig från sin man, flyttade till en väninna på Rydsgårds slott i Skåne och började där sin forskning kring livsmedel, trots att hon saknade riktig skolgång. Hon blev rikskänd och fick statsstöd för sina uppfinningar, som ansågs nationellt viktiga. Men mot slutet av sitt liv råkade hon ut både för simpla bedragare och att företaget hon var med och startade vände henne ryggen. I programmet medverkar livsmedelsforskaren Andreas Håkansson på Lunds Tekniska Högskola och varumärkesdirektör Marina Eriksdotter på Semper. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Aug 202019min

Omkring 15% av svenskarna har fetma. Ett BMI över 40 är en tydlig riskfaktor för att bli svårt sjuk av en covid-19-infektion. Men varför? Hur ska man tänka och göra om man lever med fetma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maud kämpar för ett lättare och smidigare liv utan ont i knäna. För alla med fetma är det viktigaste nu att fokusera på hälsan som helhet istället för bara på vikten, säger Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Sveriges nationella samordnare för ökad fysisk aktivitet Johan Holmsäter ser pandemiläget som ett skarpt tillfälle för många med övervikt och fetma att lägga om till ett mer hälsosamt liv. I programmet hörs: Maud, kvinna med fetma som håller på att gå ner i vikt, Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum S:t Görans sjukhus Stockholm, Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Aug 202019min