Rasistisk luciatradition och indisk tidningsinflation

Aftonbladets jobbcoachavslöjande svajarEnligt Aftonbladets granskning av Arbetsförmedlingens jobbcoacher handlar det om ett miljardfiasko, där arbetssökande blir hypnotiserade och utsatta för healing och omprogrammering av hjärnan för skattebetalarnas pengar. Medierna frågar sig hur sann denna bild är - det finns inte ett enda konkret exempel på att Arbetsförmedlingspengar gått till det som Aftonbladet påstår. Ekot stoppade bosnisk Bildt-kritikSveriges Radios Balkankorrespondent Maria Persson-Löfgren fick för några veckor sedan ett inslag från Sarajevo stoppat. I inslaget anklagade mödrar till mördade i Srebrenica förre Bosnien-medlaren Carl Bildt för ansvar för massakern. Maria Persson-Löfgren tror att anklagelserna var för lite "lagom" för SR, men Ekots utrikeschef Christina Gustafsson säger att det handlade om själva inslagets kvalitet. JK-kritik för repressalier mot fria ordetI augusti blev åklagare Rolf Hillegren starkt kritiserad efter sitt uttalande att våldtäkter inom relationer är att likna vid en "ordningsförseelse". Åklagarkammaren som tog avstånd från hans uttalande gav intryck i medierna av att han hade blivit omplacerad. I veckan kom JK med ett beslut där han är kritisk till åklagarkammarens hantering av affären, och anser att man praktiskt taget gett honom andra arbetsuppgifter - vilket kan uppfattas som att han blivit drabbad av repressalier, något som strider mot repressalieförbudet. Medierna har bland annat talat med DN:s ledarksribent Hanne Kjöller som jublade över omplaceringen. Nya turer i organhärvanVi spinner vidare på Aftonbladets omdebatterade artikel om organstölder i Israel. Donald Boström har varit i Israel för att hitta belägg. I Medierna hör du vad han har funnit. Och Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg ångrar delar av ursprungsartikeln. Nu hävdar hon att debatten handlat om något annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Nov 200934min

Betalar brottslingar för samarbeteEftersom brott och brottslingar ofta är hett stoff i medierna, blir förhållandet mellan reportrar och kriminella ofta nära - men också svårbemästrat. Medierna har träffat erfarne reportern Dick Sundevall som berättar om hur han hanterar kontakter med dömda. Just nu jobbar han på en bok om en kontraktsmördare - som får betalt för den tid som ägnas intervjuer. Kritik mot kontroversiell expertI veckan kritiserade Gudrun Schyman Sveriges Television i en debattartikel för att de gett psykoterapauten och barnmorskan Louise Hallin en så framträdande roll, i programmet Ett fall för Louise och återkommande medverkan i morgon-TV. Louise Hallin har bestämda åsikter om vad som är bäst för barn och Gudrun Schyman tycker att en person som i hennes ögon driver så kontroversiella uppfattningar inte ska byggas upp som expert i public service. Louise Hallin replikerar att hennes uttalanden har god grund i vetenskapliga rön. Men SvT:s programdirektör Jan Axelsson konstaterar ändå att Hallin framöver kommer att få möta andra barnexperter i diskussion i morgonsoffan. Journalister som blir mördadeFilippinerna - en demokrati - är ett av världens farligaste länder för journalister. Landet har efter en långvarig mordvåg fått öknamnet Asiens Colombia. Samtidigt som regeringen i landet får kritik för att inte skydda obekväma reportrar tar journalisterna själva emot mutor från olika intressen och blir därför måltavlor för fiender. Martin Schibbye åkte till Filippinerna för att ta reda på varför så många journalister dödas. När Martin Schibbye, helt enligt instruktioner på Filippinska ambassadens hemsida, skulle söka turistvisum var han dessutom med om något anmärkningsvärt. När han förklarade att han ville skriva om mänskliga rättigheter och problem som människohandel fick han träffa konsuln Gunther M Sales - och fick en uppläxning. Hör den i Medierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Nov 200934min

Media anklagas för att främja rasismen Det är medierna som skapar de rasistiska rörelserna. Det påstår i alla fall Gustav Fridolin i TV4:s korta serie Vår Mörka historia som anklagar makten och eliten för att sprida rasistiska budskap. Vår mörka historias attacker på medier sänds på söndag i TV4. Gustav Fridolin får mothugg av Jan Axelsson, programchef på SVT och Mats Lundegård, tidigare DN-skribent. Forskare som uttalar sig i programmet Vår mörka historia säger till Medierna att det inte går att slå fast att mediers skriverier och attacker mot flyktingförläggningar hör ihop. Boken De apatiska kritiseras Gellert Tamas får nu kritik för hur han citerat medverkande i sin hyllade bok De apatiska. Det är åklagaren Lise Tamm som anklagar honom för att ha skapat en svartvit historia genom att förfalska citat. Gellert Tamas förnekar detta helt. Och mitt i striden finns inspelningar av hans intervjuer med Tamm, som Medierna lyssnat på. Privat inverkan på nyhetsvärdering Rapporteringen efter Expressens avslöjande att Jan Guillou samarbetade med KGB har skilt sig mellan olika tidningar. Medan Expressen följde upp sitt avslöjande med drygt 50 sidor skrev konkurrenten Aftonbladet inte ens ett dussin. Eftersom Jan Guillou är Aftonbladets krönikör beror dock skillnaderna inte bara på olika nyhetsvärdering. Privata relationer, känslor och kanske även ekonomi har blivit avgörande för hur omfattande rapporteringen har varit. Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet, kritiserar inte minst Jan Helin för att han inte har ett neutralt förhållningssätt till nyheter som KGB-affären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Nov 200934min

I veckans sändning - som endast sker söndag kl 18 - får vi höra tre av de specialreportage om stora avslöjanden som sändes i somras.På vår sida om kan du läsa om alla de nio reportage om svenska avslöjanden som vi sände i somras.IB fortfarande största scoopetI mitten på 70-talet skakades det svenska samhället om av det som nog fortfarande är ett oöverträffat journalistiskt avslöjande - IB-affären.IB - informationsbyrån - var en mycket hemlig underrättelseorganisation, som både kartlade kommunister och bedrev utrikesspionage, och det var den lilla vänstertidningen Folket i Bild Kulturfront som avslöjade organisationen, som inte ens riksdagen kände till.Avslöjandet har jämförts med Watergate, men här kunde makthavarna sitta kvar, och reportrarna som gjorde avslöjandet - de hamnade bakom galler. Korruptionsskandalen i MotalaNär reportern Britt-Marie Citron på Motala tidning avslöjade en stor korruptionsskandal i Motala fick flera kommunpolitiker avgå. Och dessutom ledde hennes scoop till att en lång rad lokala tidningar runt om i landet avslöjade de egna politikernas liknande missbruk av skattepengar.Egyptier stämmer amerikanskt bolag efter Bromma-avvisningenI veckans tredje reportage berättar vi om en ny vändning i ett av de senaste årens största svenska scoop. En av de två egyptier som under förnedrande former flögs från Bromma till tortyr i hemlandet stämmer nu i USA det bolag som skötte flygplanet, berättar människorättsjuristen Julia Hall för Medierna.Det var TV4:s Kalla Fakta som 2004 avslöjade hur CIA och Säpo medverkat till avslöjandet. Vi får höra historien om hur säkerhetstjänsterna lurades att avslöja sig själva - och vem reportern var som gjorde det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Nov 200934min

Reportage som reklampelareLedaren för Original Gangsters fick indrivningsuppdrag tack vare ett Rapportinslag. Det säger åklagaren i ett uppmärksammat mål. I veckan begärde åklagaren honom häktad i sin frånvaro. Medierna har talat med Rapport om vilket ansvar journalister har när bevakningen av kriminella samtidigt blir skyltfönster för deras kriminalitet. Objektivt om SverigedemokraternaI veckan har Sverigedemokraternas islamkritiska debattartikel i Aftonbladet diskuterats i varenda tv-soffa. Medierna har talat med två av de reportrar som har mest erfarenhet av att skildra Sverigedemokraterna. Och så får Aftonbladets chefredaktör reda ut om han anser att man ska vara neutral inför ett parti som SD. Ny roll för recensenternaDe en gång enväldiga recensenterna är nu utmanade: i dag får de mothugg av läsarna både vad gäller åsikter och faktauppgifter i texterna. Det är Internets alla nya uttrycksmöjligheter som skapat en ny situation. I Medierna berättar bland andra recensenten Jan Gradvall om den nya situationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Okt 200934min

Konsten att intervjua adelnJournalisten och författaren Björn af Kleen hotas av stora böter om han publicerar en text om baron Carl Gripenstedt i sin kommande bok om adeln Jorden de ärvde.Gripenstedt hävdar att Björn af Kleen har brutit ett avtal de haft om att han ska kunna dra sig ur boken om han inte är nöjd med texten. Nu har han tagit det till domstol och hoppas på att rätten bestämmer ett vite på en miljon kronor om texten publiceras.I Medierna förklarar både Carl Gripenstedt och Björn af Kleen hur de ser på saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fiskeföretagaren slår tillbakaNär frilansjournalisten Fredrik Laurin hårdgranskade fiskebåtsägaren och fiskhandlaren Coco Belfrage i magasinet Filter reagerade den framgångsrike företagaren från lilla skånska orten Arild med både en köpt motartikel på sajten second-opinion.se och tal om juridiska åtgärder. Det väcker frågan om hur Internet förändrat möjligheterna för granskade personer att försvara sig mot medierna. Dole om Bananas!*-backandetTurerna har varit många kring den kontroversiella svenska filmen Bananas!* som går hårt åt fruktjätten Dole i en film om nicaraguanska fruktarbetare och deras kamp att få skadestånd från företaget. Och i veckan kom en kanske lite överraskande nyhet - att DOLE drar tillbaka sin stämning av producenterna bakom filmen - med hänvisning till yttrandefriheten. Medierna ringde upp Dole för att höra hur man tänkt och varför man väljer att dra tilbaka stämningen. Frankrike stämmer vittnenI Frankrike har inrikesministern tagit initiativ till att vittnen till en dödsolycka där polisen var inblandad stäms, sedan de motsagt polisens version. Inrikesministern hävdar att vittnena ljuger, medan andra oroas för att åtalet hotar yttrandefriheten.

17 Okt 200934min

Medierna gick maktens ärende om apatiska barnMedierna gick maktens ärende och spred bilden att apatiska flyktingbarn simulerade. Den kritiken framför författaren Gellert Tamas, som kommit med den uppmärksammade boken De apatiska. Inte minst kritiserar han Svenska Dagbladet, som med anonyma källor berättade om polisanmälningar och om asylresebyråer som påstods instruera om hur man kunde droga barn till apati. I Medierna kommenterar SvD kritiken. Men det handlade inte bara om en enskild tidning - Gellert Tamas visar hur en rad medier under 2005 plötsligt byter sida från att uttrycka sympati för de apatiska barnen till att se dem som simulanter. Vad utlöste denna förändring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så kommer annonsörerna in i programmenI takt med att tv-bolagens oro för att tittarna ska hoppa över annonserna ökar, växer trycket på att hitta nya sätt att finansiera tv-programmen. I dag har de flesta produktionsbolag en avdelning för ”AFP” – annonsörsfinansierad produktion. Medierna har hälsat på i den här delen av branschen för att få höra hur det går till när man skapar innehåll där annonsörerna inte finns mellan utan inuti programmen. Krigsförbrytartribunal dömer journalisterKrigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien dömde nyligen franska journalisten Florence Hartman till dryga böter. Tribunalen, som annars sysslar med att utreda de grövsta brotten mot mänskligheten, har dömt flera journalister för ”domstolstrots” – i praktiken för att de spritt information domstolen anser sekretessbelagd. I Medierna kritiseras domarna skarpt av människorättsaktivister på Balkan.

10 Okt 200934min

I Uppsala har polisen flera gånger dröjt mycket länge med att berätta om viktiga händelser för medierna. Detta är ett växande problem, eftersom en viktigt källa till nyheter nu tystnar: polisradion. P3-programmet Verkligheten slog nyligen i reportage om den kristna organisationen Trosgnistan fast att organisationen tror att förböner kan bota sjukdomar som HIV/AIDS - och kopplade dessutom detta till att man får statliga pengar från Sida för att bedriva biståndsarbete. På organisationen Trosgnistan är man upprörda över reportaget - som man anser vara osakligt och försåtligt uppbyggt. Medierna sammanförde Göran Duveskog på Trosgnistan med Verklighetens reporter, Magnus Arvidsson, i en debatt på vår redaktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polisen mörkar nyheterI Uppsala har polisen flera gånger dröjt mycket länge med att berätta om viktiga händelser för medierna. Detta är ett växande problem, eftersom en viktigt källa till nyheter nu tystnar: polisradion. Nu stängs den tidigare öppna polisradion och ersätts av det krypterade Rakel-systemet. Det gör medierna beroende av att polisen på eget initiativ berättar när något händer. En undersökning Medierna gjort visar att 21 av 25 lokalradiostationer saknar förtroende för polisens öppenhet med nyheter. Kritik mot skildring av kristet biståndsprojektP3-programmet Verkligheten slog nyligen i reportage om den kristna organisationen Trosgnistan fast att organisationen tror att förböner kan bota sjukdomar som HIV/AIDS - och kopplade dessutom detta till att man får statliga pengar från Sida för att bedriva biståndsarbete. Men Sida säger att det inte finns några misstankar om att biståndspengarna används felaktigt - och på organisationen Trosgnistan är man upprörda över reportaget - som man anser vara osakligt och försåtligt uppbyggt, för att skapa en koppling som inte finns mellan deras förböner och deras biståndsarbete, där de framstår som bisarra för de flesta lyssnare, genom uppspelning av just förbönerna. Medierna sammanförde Göran Duveskog på Trosgnistan med Verklighetens reporter, Magnus Arvidsson, i en debatt på vår redaktion.

3 Okt 200934min