Svajig reklamgräns och allt fler kommunkommunikatörer

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya reklamsamarbeten sätter gamla gränser på prov
Mediebolagen vill säkra sin överlevnad och är på ständig jakt efter intäkter som inte sinar. Men det är svårt. Och den pressade affärssituationen har banat väg för nya typer av partnerskap, annonssamarbeten och reklam, där gränserna till journalistiken blir allt luddigare. De senaste veckorna har vi sett ett antal olika exempel på det här och vi ska idag ägna en stor del av programmet åt de här flyttade, och ibland helt uppluckrade, gränserna mellan journalistiken och reklamen.

I branschen används ord som ”native advertising” och ”branded content” för den här typen av nya annonssätt. Men det handlar alltså om sponsrat innehåll och textreklam, som lånar journalistikens utseende och berättarstil.

Frågan är om medierna här spelar ett spel där trovärdigheten är insatsen som riskerar att gå förlorad. Hur högt kan medierna spela utan att på längre sikt bränna det journalistiska oberoendet och läsarnas förtroende?

Aftonbladets reklamredaktion har nyligen inlett ett sponsringsavtal med ett stort telecombolag. Svenska Dagbladet med sin nya webb-tv-serie har tagit ytterligare ett stort kliv och helt tagit bort den tidigare heliga uppdelningen mellan reklamen och redaktionen. För i det här samarbetet tar tidningens stjärnreporter Carolina Neurath själv plats i annonsörens bil och kör runt i den medan hon intervjuar.

Gemensamt för de mediebolag som gör den här typen av sponsrat innehåll, är att alla framhåller att det finns en tydlighet om vilket material som är reklam och vilket som är vanliga artiklar. Och att publiken inte har reagerat negativt.

Men hos Reklamombudsmannen finns en delvis annan bild. Medierna märker inte alltid reklam i den utsträckning som krävs och Reklamombudsmannen, som är näringslivets självreglerande organ för reklam, kallar utvecklingen för ”olycklig”.

Reportrar här är Therese Rosenvinge, Arvid Hallberg och Jonna Westin.

Vad händer med journalistiken när fler blir kommunikatörer?

I dag finns dubbelt så många kommunikatörer i Sveriges kommuner och landsting som för 10 år sedan. Det här visar en undersökning som vi på Medierna har gjort tillsammans med tidningen Dagens Samhälle. Siffrorna över antalet verksamma journalister i dagspressen är osäkra, men de blir lägre, och sannolikt är kommunkommunikatörerna nu fler. Kommunerna satsar överlag allt mer på att berätta sina historier i sina egna kanaler. Men frågan är vad som händer med journalistiken när styrkeförhållandena ändras på det här påtagliga sättet. Reporter: Tonchi Percan