Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Om fyra år ska verksamheten vara igång vid forskningsanläggningen ESS utanför Lund. Inför starten mäter nu forskare bakgrundsstrålning kring anläggningen med hjälp av vanligt bordssalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vanligt bordssalt kan användas för att mäta bakgrundsstrålning, har forskare vid universiteten i Lund kommit på. Just nu mäter kring de strålning runt bygget av ESS, European Spallation Source, utanför Lund. Syftet med mätningarna är att bestämma dagens bakgrundsstrålningsnivåer innan forskningsexperimenten i ESS drar igång, för att hålla koll på att den inte ökar mängden radioaktiva ämnen i omgivningen. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

20 Nov 201919min

Råkar en kvinna ut för en bilolycka har hon en större risk att skada sig än en man skulle ha haft i samma situation. Ändå används fortfarande bara manliga modeller i krocktester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krocktestar för bilar görs idag enbart med manliga krockdockor. Virtuella modeller av både män och kvinnor ska nu utveckla säkerhetssystem som ger bästa möjliga skyddet för alla. Virtuella tester har inte bara fördelen att kunna representera olika typer av människor, utan ger också en mer detaljerad bild av vad som händer med kroppen i många olika krocksituationer. I programmet medverkar Astrid Linder, forskningschef vid Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI och adjungerad professor vid Chalmers i Göteborg. ProgramledareHenrike Wiemker ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Nov 201919min

Intresset för vegan kost bland idrottare växer. Men hur gör man om man vill bli vegan och fortsätta träna hårt? Vad måste man tänka på? Forskare och vegana elitidrottare ger sina bästa tips. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Olympiska kommitté driver projektet Vego i världsklass som vill bryta köttnormen och vara med och skapa ett mer lättillgängligt vegetariskt och veganskt kök. Med i projektet är vegostjärnkocken och bloggaren Gustav Johansson, som visar hur man kan byta ut de animaliska livsmedlen mot hälsosammare alternativ. Och så går vi tillsammans med näringsexperten och forskaren Petra Lundström igenom de viktigaste näringsmässiga utmaningarna, och hur man gör rätt i köket för att klara av det. Basketstjärnan Farhiya Abdi berättar hur hon gör när hon åker till länder där veganism är helt okänt. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Nov 201919min

Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stor uppmärksamhet har frågan fått i och med den omtalade dokumentärfilmen The Game Changers. Där vittnar en rad ledande idrottare om positiva effekter efter att ha gått över till vegansk kost. En av filmens huvudpersoner är kraftkarlen Patrik Baboumian som är Tysklands starkaste man och sedan flera år vegan. För Vetenskapsradion visar han sina enorma muskler och berättar vad den gröna kosten betytt för honom. Även på Sveriges Olympiska kommitté ser man positivt på en grön kostomställning. Det går att vara vegan och elitidrottare, enligt SOK:s Linda Bakkman som initierat projektet Vego i världsklass. Där slår de hål på myter om att hårt tränande personer som struntar i kött inte skulle få i sig tillräckligt med protein eller inte bli mätta. Samtidigt är det mycket viktigt att veta vad man gör. Det finns många näringsmässiga fallgropar. Dessutom saknas vetenskapligt belägg för att vegansk kost skulle göra ens prestationsförmåga bättre än om ens kost innehåller kött. Idrottsnutritionisten och forskaren Petra Lundström reder ut begreppen. Förtydligande: Patrik Baboumian vann 2011 de tyska Strongman-mästerskapen och erhöll då titeln "Tysklands starkaste man". Han var vid den tidpunkten vegetarian. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Nov 201919min

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. ProgramledareStefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Nov 201919min

Vad vill utbildningsminister Anna Ekström göra för skolbarnen som inte lär sig tillräcklig svenska? Vi möter henne i en diskussion med forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tre program den här veckan har Vetandets värld beskrivit hur det finns barn i skola och förskola som inte får tillfälle att lära sig tillräcklig svenska. Ofta går de på skolor där nästan ingen har svenska som modersmål. Det i sin tur hänger ihop med både boendesegregationen och det fria skolvalet. Alla tycks ense om att det vore bra om eleverna blandades mer på skolorna. Men det finns också andra åtgärder att ta till. Vi hör om transspråkande som undervisningsmetod, om krav på bättre kunskap hos lärarna om flerspråkig utveckling, och om mentorsprogram där elever i segregerade områden får möta en annan verklighet och mer av svenska språket. I programmet hörs: Anna Ekström, Utbildningsminister (s), Laid Bouakaz, forskare i interkulturell pedagogik vid Malmö Universitet. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

13 Nov 201919min

På vissa förskolor talas så lite svenska att forskare varnar för att barn med annat modersmål inte får möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En del barn i förskolan får inte möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan, visar forskning. De svensktalande barnen har blivit för få för att barn med annat modersmål få möjlighet att lära sig fungerande svenska. Både förskollärare och forskare är oroliga för att det ska leda till att barnen aldrig får en chans att komma in i samhället. Men ingen har kartlagt hur stort problemet är. I programmet medverkar Tunde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Polly Björk-Willén, biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 7 maj 2018. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

12 Nov 201919min

Grönkullaskolan i Alvesta var en typisk problemskola. En minoritet av eleverna hade godkända betyg och det var mycket bråk. Då tog skolan hjälp av forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I varje klass fanns analfabeter och eleverna bråkade för att de inte förstod varför de skulle vara i skolan. På Grönkullaskolan vände utvecklingen när forskare från Linnéuniversitet införde så kallat transspråkande – och alla elever lärde sig läsa och skriva. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

11 Nov 201919min