Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut
Vetenskapsradion27 Mars 2023

Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.

Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.

Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.

Rättelse: I programmet som sändes i FM och lades ut som podd den 27 mars nämnde en intervjuad person ett statsbesök i Indien där den svenska kungen deltog, tillsammans med representanter för ett antal svenska företag och organisationer.

I intervjun sades att det var "200 företagare", men korrekt är att det var ett femtiotal svenska företag och organisationer, representerade av runt 100 personer. I intervjun sades också att dessa när de reste hem hade "sålt för 20 miljarder". Korrekt är att varuhandeln mellan Sverige och Indien de senaste åren totalt har omsatt ca 20 miljarder kronor årligen, varav drygt hälften är svensk export till Indien.

I ljudet ovan har den felaktiga uppgiften klipps bort.

20231009: Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Vetenskapsradion på djupet för osaklighet.

I Vetenskapsradion på djupet den 27 mars i år sändes ett inslag om ett svenskt statsbesök i Indien. Inslaget innehöll två felaktiga uppgifter. Dels om antalet deltagande företagare, dels om att dessa sålt för 20 miljarder kronor när de reste hem. Uppgifterna rättades i Vetenskapsradion på djupet den 17 april.

Granskningsnämnden anser att uppgiften om att statsbesöket lett till exportaffärer på 20 miljarder kronor var framträdande i programmet. Enligt Granskningsnämndens uppfattning borde sakuppgiften kontrollerats och rättats före sändningstillfället eftersom uppgiften var uppenbart felaktig. Vidare anser Granskningsnämnden att rättelsen gjordes alltför sent för att kunna anses korrigera saklighetsfelet och inslaget fälls därför för osaklighet.

Avsnitt(1000)

Musikterapi – hur fungerar det och till vilken nytta?

Musikterapi – hur fungerar det och till vilken nytta?

Musikterapeuter i Sverige arbetar dagligen med behandlingar av patienter med allt från hjärnskador och stroke till autism och demens. Varför har de ännu inte möjlighet att få en skyddad yrkestitel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tusentals år har musiken var till nytta för både kropp och själ, men hur påverkar musiken oss egentligen? Vi hör om hur musikterapi används för att behandla både psykiska och kroppsliga åkommor. Musikterapeuten Marianne Wallin behandlar Einar Frydén som drabbats av en stroke. Vi frågar oss varför Sveriges musikterapeuter ännu inte kan få en legitimation för sitt yrke. I programmet medverkar Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, Einar Frydén, strokepatient, Alison Godbolt, överläkare på rehabiliteringsenheten Danderyds Sjukhus och musikterapeuterna Ingrid Hammarlund och Marianne Wallin. ProgramledareRic Wasserman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Sep 201919min

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage (R)

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage (R)

Ett svensk-malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programmet är en repris från juni 2019. Programledare: Anna Torgnysdotteranna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Aug 201919min

Amazonas brinner – hur går det sen?

Amazonas brinner – hur går det sen?

När regnskogen i Amazonas brinner oroar det hela världen, eftersom den är så viktig för klimatet. Regnskog är också världens mest artrika miljö. Kan ekosystemet i en brunnen regnskog återhämta sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetandets värld möter vi Alexandre Antonelli, biolog och forskningschef för den botaniska trädgården Kew Gardens i London, själv bördig från Brasilien. Vi hör också Ulrik Ilstedt, som forskar om återplantering av regnskog Borneo i sydostasien. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Aug 201919min

Hon renar vatten från antibiotika med hjälp av solljus

Hon renar vatten från antibiotika med hjälp av solljus

Professor Cecilia Stålsby Lundborg jobbar tillsammans med indiska forskare för att kunna rena vatten från antibiotikarester. Hon vill också att antibiotika ska användas på ett klokare sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I många år har hon jobbat med att lära svenskarna att antibiotika inte behövs vid en vanlig förkylning. Med kinesiska forskare kartlägger hon kunskapen bland landsbygdsbefolkningen i Kina. I Indien är hon med och driver många intressanta projekt. I Europa sticker Malta ut som det land där antibiotika användningen är ovanligt hög, och där hon tillsammans med lokala forskare försöker förstå hur det kommer sig. För egen del är det ungefär 50 år sedan Cecilia Stålsby Lundborg använde antibiotika senast. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

28 Aug 201919min

Volontärer jobbar för en större förståelse av insekter

Volontärer jobbar för en större förståelse av insekter

Insekterna utgör världens största djurgrupp. Trots det vet vi fortfarande för lite om de flesta av dem för att kunna veta om de ökar eller minskar. Det vill svenska forskare ändra på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter oroväckande rapporter om insekter som minskar kraftigt i antal kan man undra vad det är som kommer att hända med våra insekter i framtiden. Men svaret är att det inte går att säga något säkert om det. I forskningsprojektet Insect Biome Atlas vill ekologen Andreia Miraldo och hennes kollegor därför undersöka förekomsten av insekter i både Sverige och på Madagaskar. Projektet är också ett sätt att utveckla en praktisk metod för att göra långsiktiga inventeringar av insekter. I Vetandets värld möter vi bland annat Amanda Bråkenhielm Brising som är en av de frivilliga volontärer som hjälper forskarna att samla in insekter. Referenser: Caspar A. Hallmann et al. More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas. PLOS ONE 18 oktober 2017. DOI: 10.1371/journal.pone.0185809 FranciscoSánchez-Bayoa och A.G.Wyckhuys. Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers. Biological Conservation april 2019. DOI: 10.1016/j.biocon.2019.01.020 Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

27 Aug 201919min

Minskande övergödning i Östersjön

Minskande övergödning i Östersjön

Östersjön är ett sjukt hav, men är kanske på bättringsvägen. Övergödningen minskar långsamt efter många år av höga utsläpp. Men nu kommer klimatförändringen som ett nytt hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att halterna av kväve och fosfor i vattnet minskar ger hopp om framtiden, men samtidigt blir havet varmare. Medeltemperaturen har ökat med två grader under de senaste tio åren. Det pressar många växter och djur hårt, och leder till att havet självt släpper ut växthusgaser. Det gör att vi måste arbeta för en bevarad biologisk mångfald, säger forskare. Då får vi ett friskare hav som också motverkar klimatförändringen. I programmet hörs forskningschef Christoph Humborg och limnologen Michelle McCrackin från Östersjöcentrum vid Stockholms unversitet, miljökemisten Anna Sobek från Stockholms Universitet, samt Alf Norkko som är forskningschef vid havsforskningsstationen Tvärminne i Finland. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Aug 201919min

Konsten att känna med sin patient

Konsten att känna med sin patient

Kan man utbilda läkarstudenter i empati, eller måste de ha förmågan från början för att bli medkännande läkare? Vi möter Magnus Hultin, just i färd med att göra om läkarutbildningen i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I våras kom beslut om att införa en ny, sex år lång, läkarutbildning. På utbildningsorterna pågår nu arbetet med att bygga om utbildningen. I Umeå är Magnus Hultin programdirektör för läkarutbildningen och har bråda dagar med omläggningen. En av många utmaningar gäller att utveckla läkarstudenternas förhållningssätt till patienterna. De måste kunna visa empati, medkänsla - men på rätt sätt. Samtidigt som de känner med patienten måste de hålla huvudet kallt och göra de rätta medicinska övervägandena. Och själva ska de hålla i längden. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

23 Aug 201919min

Den franska terrorns nya ansikte (R)

Den franska terrorns nya ansikte (R)

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frankrike har drabbats hårt av terrorism sedan 1980-talet. I mitten av 1980-talet startades terrorbrottsofferfonden. Här kan offer för terrorism söka ekonomisk ersättning. "François", före detta finansman och terroroffer från dådet på konsertlokalen Bataclan 2015, berättar hur viktig fonden varit för att hjälpa honom på fötter igen. I programmet träffar vi också Jean-Louis Bruguière, undersökningdomare, Guillaume Clerc på terrorbrottsofferfonden, Olivier Roi, terroristforskare vid CNRS, Françoise Rudetzki, Sos Attentat, och Zineb El Rahzoui, journalist som tidigare jobbade på satirtidningen Charlie Hebdo. Programmet är en repris från 15 jan 2018. ProgramledareJohan Tollgerdt ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Aug 201919min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
det-morka-psyket
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-vetenskapligt-talat
barnpsykologerna
a-kursen
halsorevolutionen