Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med. Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna. I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg. Programmet är en repris från 3 maj 2019. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Aug 201919min

FN:s klimatpanel IPCC har kommit med en ny rapport som visar att det behövs stora förändringar i hur vi använder jordens landområden om de internationella klimatmålen ska nås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nya rapporten som presenterades den 8 augusti 2019 handlar både om hur människans markanvändning påverkar klimatet och hur klimatförändringar i sin tur påverkar jordens landområden. En av slutsatserna är att jordbruket och skogsbruket antingen kan förstärka klimatförändringarna eller bidra till att bromsa dem. Allt beror på hur vi väljer att bruka marken. Meteorologen Mikael Tjernström och Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, diskuterar innebörden av slutsatserna i rapporten. Programledare: Mona Hambraeusmona.hambraeus@sverigesradio.se

9 Aug 201919min

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programmet är en repris från den 26 april 2019. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Aug 201919min

Maria skickade in ett DNA-prov och både hennes och andras liv förändrades för alltid. Omkring 100 000 svenskar har redan DNA-testat sig, men det gäller att vara lite modig om man ska släktforska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vardagslivet har vi i Sverige på många sätt lösgjort oss från familjen. Många ser sig som självständiga individer utan särskilt stark koppling till hushåll, familj eller by. Samtidigt är Sverige är ett av de länder i världen där släktforskning är som allra populärast. Nya släktband kan innebära både känslostormar och ny hälsoinformation. I programmet hörs: Maria Johansson, adopterad som hittat sin bror, Henrik Erngren Othén, adopterad som hittat sin syster, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Peter Sjölund, professionell släktforskare. Programmet är en repris från 9 januari 2019. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

6 Aug 201919min

Kommer vår civilisation kollapsa eller kommer vi finnas kvar i miljarder år och expandera ut i världsrymden? Frågan är om vetenskapen kan räkna ut vad som ska ske. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hörs: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Anders Sandberg, filosof vid Future of humanity institute i Oxford, Simon Beard, Luke Kemp och Lauren Holt, center for study of existential risk Cambridge. Programmet är en repris från 7 januari 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Aug 201919min

För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna. Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden? I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge. Programmet är en repris från 11 december 2018. ProgramledareAgnes Faxénagnes.faxen@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Aug 201919min

"Möt mig vid Molins fontän kl. 12. Endast hästgardister göre sig besvär." Offentliga toaletter hade en viktig roll när män sökte kontakt med män för sexuell samvaro i början av 1900-talet när sådana möten var olagliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En museiman i Stockholm dokumenterade noga den tidiga 1900-talets  toalettklotter, men innehållet i hans klotterböcker har varit okänt fram till nu. För män som ville ha sex med män i början av förra seklet fungerade väggarna på offentliga toaletter nämligen lite som dagens dejtingappar. Men de var mer anonyma, vilket var nödvändigt i en tid när samkönat sex var olagligt. Anteckningarna från museimannen Bengt Claudelin  hamnade så småningom på Hallwylska museet i Stockholm med strängt direktiv att inte spridas eller publiceras någonstans under hela 1900-talet. Men nu är det nytt århundrade och Hallwylska museet har digitaliserat böckerna. Museipedagogen Michaela Carberg har fördjupat sig i materialet och berättar att klottret var minst sagt rakt på sak med illustrativa teckningar, inbjudningar till trekanter, och ett mycket grovt språk. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

1 Aug 201919min

Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar, om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i.Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programmet är en repris från mars 2018. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

31 Juli 201919min