Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut
Vetenskapsradion27 Mars 2023

Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.

Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.

Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.

Rättelse: I programmet som sändes i FM och lades ut som podd den 27 mars nämnde en intervjuad person ett statsbesök i Indien där den svenska kungen deltog, tillsammans med representanter för ett antal svenska företag och organisationer.

I intervjun sades att det var "200 företagare", men korrekt är att det var ett femtiotal svenska företag och organisationer, representerade av runt 100 personer. I intervjun sades också att dessa när de reste hem hade "sålt för 20 miljarder". Korrekt är att varuhandeln mellan Sverige och Indien de senaste åren totalt har omsatt ca 20 miljarder kronor årligen, varav drygt hälften är svensk export till Indien.

I ljudet ovan har den felaktiga uppgiften klipps bort.

20231009: Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Vetenskapsradion på djupet för osaklighet.

I Vetenskapsradion på djupet den 27 mars i år sändes ett inslag om ett svenskt statsbesök i Indien. Inslaget innehöll två felaktiga uppgifter. Dels om antalet deltagande företagare, dels om att dessa sålt för 20 miljarder kronor när de reste hem. Uppgifterna rättades i Vetenskapsradion på djupet den 17 april.

Granskningsnämnden anser att uppgiften om att statsbesöket lett till exportaffärer på 20 miljarder kronor var framträdande i programmet. Enligt Granskningsnämndens uppfattning borde sakuppgiften kontrollerats och rättats före sändningstillfället eftersom uppgiften var uppenbart felaktig. Vidare anser Granskningsnämnden att rättelsen gjordes alltför sent för att kunna anses korrigera saklighetsfelet och inslaget fälls därför för osaklighet.

Avsnitt(1000)

USA-basketens anti-coronabubbla

USA-basketens anti-coronabubbla

Disney World i Florida i USA är sedan juli platsen för ett unikt socialt och medicinskt experiment. Isolerade från omvärlden ska USA:s herrproffs i basket kora årets vinnare trots coronapandemin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Galet eller fantastiskt? De 22 främsta proffslagen i USA:s herrbasket tränar, tävlar och lever dygnet runt i en pandemisäkrad bubbla som stänger omvärlden ute. Dagliga covid-19-tester och stränga förhållningsregler kring allt de gör ska hålla pandemin borta, och än så länge har det fungerat. Men inte bara pandemin utan också det spända sociala och politiska läget i USA påverkar starkt årets säsong. Ska det hålla hela vägen? I programmet hörs: Johannes Wohlert, Svenska Basketbollförbundet, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, Peter Mattson från Riksidrottsförbundet och Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten om en basketsäsong olika alla andra. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Sep 202019min

Maskulina normer – en fara för klimatet

Maskulina normer – en fara för klimatet

Det pågår forskning som undersöker kopplingen maskulinitet och klimatförändringar. Flera forskare anser att vissa normer kan kopplas till klimatförnekelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En majoritet av alla med klimatförnekande åsikter är män, har studier visat. De är bärare av vissa maskulina normer som visat sig skadliga för klimatet. Samtidigt finns tendenser som pekar på att allt fler män vill ändra på sina beteenden, för att bromsa pågående och kommande klimatförändringar. I programmet hörs Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier vid Chalmers, Kirsti Jylhä, psykologiforskare på Institutet för Framtidsstudier och Anders Börje Mischa, pensionär och kursdeltagare. ReporterStefan Nordberg ProducentPeter Normark peter.normark@sverigesradio.se

31 Aug 202019min

Så ska höstens coronautbrott stoppas

Så ska höstens coronautbrott stoppas

Antalet sjuka i covid-19 har minskat under sommaren, men coronaviruset finns kvar. Nu handlar det om att snabbt stoppa de utbrott som kan dyka upp. Frågan är bara hur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett kluster av coronasmitta kan dyka upp snabbt och oväntat. Det gäller att upptäcka dem för att bryta smittkedjorna i tid. Vi tittar på hur det kan gå till. Smittspårningen måste dessutom fungera. Varje person som testar positivt kontaktas för att de själva ska varna vänner och bekanta. Men räcker det? I programmet hörs: Anders Nystedt, smittskyddsläkare region Norrbotten, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Wilhelm Runsjö, smittspårare Region Stockholm, Martin Forseth, operativ chef primärvården region Stockholm, David Nilsson, vattenmiljöforskare KTH Stockholm. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Aug 202019min

Placebo-terapier fungerar ofta - varför då?

Placebo-terapier fungerar ofta - varför då?

Placebo-terapier som ges till kontrollgruppen i forskningsstudier, är inte tänkta att göra patienterna friskare. Men ofta fungerar dessa låtsasterapier i alla fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskningen inom psykoterapi har länge haft läkemedelsforskningen som förebild, och där används placebogrupper som standard. Men en pratkur är inte detsamma som ett läkemedel. Till exempel vet man fortfarande väldigt lite om vad i psykoterapi som faktiskt gör patienten frisk. Men en stor ingrediens när det handlar om att bota sin depression, handlar om självläkning. Och där har tilltro, hopp och upplevelse av kontroll en viktig del att spela - själva stoffet i det man kallar placebo-effekten. I programmet hörs: Gerhard Andersson, professor i psykologi, Linköpings universitet, Stefan Hofmann, professor i psykologi och brainscience, Boston University. ReporterThomas Heldmark ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

24 Aug 202019min

Köksbordsterapin räddade Emil

Köksbordsterapin räddade Emil

Interpersonell psykoterapi, ITP, påminner om ett samtal vid köksbordet. I början sågs det som en placebo-behandling, utan större effekt. Men den har i många studier visat sig effektiv mot depression. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emil Johansson led av svår depression och jagades av ständiga självmordstankar under uppväxten. Han tog tung medicinering och fick elbehandling mot sin depression. Men det var först när han mötte IPT-terapeuten Malin Bäck som hans liv vände. I programmet hörs: Emil Johansson, programmerare, Malin Bäck, IPT-terapeut och doktorand vid Linköpings universitet, Rolf Holmqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet. ReporterThomas Heldmark ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Aug 202019min

Svenska uppfinnare: societetsdamen som blev innovatör - och lurad

Svenska uppfinnare: societetsdamen som blev innovatör - och lurad

Ninni Kronberg var den självlärda näringsforskaren som bland annat utvecklade torrmjölk i sitt labb på ett slott i Skåne. Men hon blev även lurad och sviken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett laboratorium på ett skånskt slott regerade på 1930-talet en karismatisk kvinna som tog patent både på torrmjölk och mjöl som kunde bakas utan jäst. Ninni Kronberg var kring förra sekelskiftet Gävles ledande societetsdam, värdinna för stora middagar i en praktfull villa vid havet, när hon inte sågs ombord på familjens spektakulära kappseglingsbåt. Men Ninni Kronberg skilde sig från sin man, flyttade till en väninna på Rydsgårds slott i Skåne och började där sin forskning kring livsmedel, trots att hon saknade riktig skolgång. Hon blev rikskänd och fick statsstöd för sina uppfinningar, som ansågs nationellt viktiga. Men mot slutet av sitt liv råkade hon ut både för simpla bedragare och att företaget hon var med och startade vände henne ryggen. I programmet medverkar livsmedelsforskaren Andreas Håkansson på Lunds Tekniska Högskola och varumärkesdirektör Marina Eriksdotter på Semper. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Aug 202019min

Övervikt under pandemin - "Tänk hälsa istället för vikt"

Övervikt under pandemin - "Tänk hälsa istället för vikt"

Omkring 15% av svenskarna har fetma. Ett BMI över 40 är en tydlig riskfaktor för att bli svårt sjuk av en covid-19-infektion. Men varför? Hur ska man tänka och göra om man lever med fetma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maud kämpar för ett lättare och smidigare liv utan ont i knäna. För alla med fetma är det viktigaste nu att fokusera på hälsan som helhet istället för bara på vikten, säger Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Sveriges nationella samordnare för ökad fysisk aktivitet Johan Holmsäter ser pandemiläget som ett skarpt tillfälle för många med övervikt och fetma att lägga om till ett mer hälsosamt liv. I programmet hörs: Maud, kvinna med fetma som håller på att gå ner i vikt, Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum S:t Görans sjukhus Stockholm, Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Aug 202019min

Vulkanerna som slog sönder svensk försörjning (R)

Vulkanerna som slog sönder svensk försörjning (R)

Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jättelika vulkanutbrott som kylt ner klimatet och förändrat odlingsförutsättningar vid ett flertal tillfällen under de senaste 2000 åren har slagit ut stora delar av Europas livsmedelproduktion. Konsekvenserna har blivit missväxt, svält och förlust av människoliv. En ökande global livsmedelshandel har minskat sårbarheten eftersom vulkanutbrotten - och andra orsaker till missväxt - inte drabbar jordbruket lika hårt överallt i världen. Regioner som klarar sig bra kan exportera mat till mindre lyckligt lottade. I programmet medverkar: Fredrik Charpentier Ljunqvist, klimathistoriker vid Stockholms universitet. Programmet är en repris och sändes första gången den 19 maj 2020. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Aug 202019min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
sexet
rss-vetenskapspodden
dumforklarat
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
4health-med-anna-sparre
rss-spraket
bildningspodden