Gymnastikens olämpliga relationer
Kaliber6 Juni 2016

Gymnastikens olämpliga relationer

Den framgångsrike tränaren får lämna klubb efter klubb efter olämpliga relationer med unga idrottstjejer han tränat. Kaliber granskar vad Gymnastikförbundet gör för att skydda barn och unga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

--Jag kom trea i fristående. Det var ganska kul att tävla grenfinal. Jag sitter bredvid tränaren och favoriten. Allt det där smekandet har börjat igen. Det är äckligt.

(illustrationer från nyhetssändningar)
"Åklagaren har valt att inleda en förundersökning mot en framgångsrik gymnastiktränare bakom polisanmälan står gymnastikförbundet. Uppgifter från en psykoterapeut med flera gymnaster som patienter ligger bakom förbundet att besluta göra en polisanmälan. Men det är oklart vad det konkret handlar om för misstankar."
"Förundersökningen mot den gymnastiktränare som polisanmälts av svenska gymnastikförbundet läggs ner. Om eventuella brottsoffer väljer att träda fram kan dock ärendet återupptas det skriver åklagaren i sitt beslut"

I höstas polisanmäldes en tränare. Det var inte första gången den Tränaren och Gymnastikförbundet varit i blåsväder. Kritiken har främst rört alltför hård träning av unga. Men i bakgrunden även det tabubelagda ämnet närmanden och sexuella relationer mellan tränare och unga gymnaster. Kaliber bestämmer sig för att granska gymnastikförbundets agerande. Om brott inte kunnat styrkas, vad sätter gymnastikförbundet själv för gränser kring relationer mellan tränare och unga gymnaster så att de inte kan utnyttjas i jakten på framgång?

Det var för fyra år sen kvinnlig elitgymnastik hamnade på sportsidorna med kritiska artiklar i Dagens nyheter och även reportage här i Sveriges Radio kaliber.

"Dagens eko kvart i fem. Blivande elitgymnaster pressas för hårt visar en undersökning. förbundets ordförande Malin Eggertz Forsmark.

--Det är en smärtsam läsning men den är tillräckligt beskriven så att vi måste ta den på allvar."

Efter kritiken genomför Gymnastikförbundet åtgärder för att förändra kulturen med hårda träningsmetoder och vikthets. Men tjejerna som slog larm trodde att debatten också skulle handla om något annat. Närmanden och dom nära relationerna mellan Tränaren och de unga gymnasterna. De är förvånade när de sitter i ett seminarium om problemen 2012.

--Sen berättade något annat i artikel som ingen tagit i. Den fysiska närheten. För den fanns där. Han gick och höll små fjortonåriga tjejer i handen.

Gymnastikförbundet håller förbundsmöte 2016. Den avgående ordföranden Malin Eggertz Forsmark berättar att sedan kritiken uppmärksammats har de öppet jobbat med att förändra ledarkulturen.

--Vi har fortsatt att arbeta på den utslagna vägen för att utveckla vår ledarkultur.

Gymnastikförbundet har nu infört uppförandekod, gymnastikombudsman och en juridisk nämnd. Men hittills har inga bestraffningar utdömts. Och om det inte rör uppenbara lagbrott sköts utredningar internt utan insyn.

--Vi har också tagit fram verktyg för att stötta föreningar och ledare. Vi har varit oerhört transparanta hela vägen.

Men i princip sköter ni allt internt om det uppdagas att en tränare har problem med för nära relationer med gymnaster?

--Ja det är internt utifrån de är dom som är delaktiga i händelsen. Vi har en styrelse som måste ta ansvar från föreningen. Och du har förbund. Men nej det är inte offentliggjort.

Vi ska återvända till Malin Eggertz Forsmark och hur de utrett problemtränare som rapporteras ha relationer med sina unga gymnaster. Vi kommer i detta reportage granska turer kring en tränare som haft en maktposition i gymnastiksverige på hög nivå. Vi har valt att inte publicera hans namn därför kommer vi i det här reportaget kalla honom tränaren. Tränaren har varit aktiv i över tjugo år. Under åren är det flera som reagerat på Tränaren beteende.

"Nu ska vi prata gymnastik här i sportextra. Årets SM i artistisk gymnastik avgjordes i år i baltiska hallen i Malmö. Segrare blev blott 15-årige Jenny Lööw. Juniormästarinna och nu seniormästarinna. Ett stort grattis Jenny.

--Tack så mycket.

--Vad händer härnäst för din del?

--Ungdoms-OS i Spanien. Sen får vi se om det blir VM, OS"

Vid segerintervjun vet inte Jenny att hon snart ska få se en helt annan sida av sin tränare.

--Jag låg i soffan och min mamma låg i andra soffan. Och vi tittade på TV. Och det var en varm sommarkväll. Och då såg jag att jag fått SMS från tränaren och då tänkte jag att va har jag fått sms från tränaren. Det var konstigt för vi brukade inte sms:a så. Att han tyckte jag var väldigt söt och att han såg fram emot att fortsätta träna mig framåt, säger Jenny Lööw

--Man kan känna lite skam i mig för någonstans blir man väldigt glad över dom orden. Det var väldigt fint skrivet. Samtidigt som det börjar det snurra. Vad betyder det här? Den här relationen har inte vi. Såhär brukar inte vi prata till varandra. Vad menar han? Så

Hur gammal var du då?

--Femton

Tränaren fortsätter SMS:a. Men Jenny Lööw väljer att inte svara på SMS:en från den tjugo år äldre tränaren.

--Det här var inte sådana SMS som jag vill ha av en tränare. Så jag visade dom här SMS:en för mamma. Och vi kom överens om att jag inte skulle svara på de här SMS:en.

När hon inte svarar svalnar snabbt tränarens entusiasm för att träna henne. Andra favoriter får desto mer hjälp säger hon.

--Men jag svalde nog det hela. Men jag visste inte vilka konsekvenser det skulle bli framåt.

"Britney Spears I’m a slave for you. Nu star jag här med Sveriges bästa kvinnliga gymnast Karolina Bohman. Hej!

--Hur är läget?

--Det är bra fast jag har ont i ryggen. Men annars är det bra.

--Hur bra tänker du bli?

--Det är svårt att säga hur bra jag tänker bli. Jag satsar ju på OS 2004."

Karolina Bohman medverkar i P3 Ketchup. Hon förde dagbok. Ett halvår efter Jenny Lööw inte svarat på tränarens SMS-inviter är Karolina och tränaren på tävlingsresa.

--Den här resan har varit rolig ända till igår natt. Igår kväll var det bankett och efter det var det disko.

--Jag dansar precis som alla andra. Jag kan inte rå för att en massa killar ville dansa med mig. Och många gånger föste jag bort dom. Men sen ska även tränaren dansa så där nära med mig.

Tränaren säger till Karolina att han avslutar kvällen. Men Karolina vill dansa mer.

--Bara så du vet så går jag hem nu.

--Ok jag går med dom svenska landslagskillarna hem då.

--Ja, Och sen vill jag bara att du ska veta att jag tycker du beter dig billigt. Ja du beter dig billigt

--Han gick. Jag blev jätteledsen och ringde hem till mamma mitt i natten och grät

--Jag är så arg att jag nästan inte kan skriva om det. Ingen har någonsin sårat mig så. Det här är nog slutet på min gympakarriär i alla fall med honom. Hoppas någon annan vill träna mig.

--Nu i efterhand när jag läser om det och tänker tillbaks då tycker jag det ser ut som ett svartsjukedrama.

Hur gammal är tränaren då?

--35 jag var 16.

Karolina håller avstånd från tränaren efter hans kränkande ord. Så här skriver hon två år senare.

--Efter det har vi varit sura på varandra. Han tyckte vi hade tappat kontakten och att jag inte tycker om våran tränare då. Det är två år sen.

Men trots att Karolina är djupt sårad stannar hon kvar. För hon är beroende av honom för att nå sin OS-dröm.

--Det sluta med att jag fick be om ursäkt. Nästa sida har jag skrivit. Nu är vi vänner. Vi har dragit ett streck över det här. Jag vill fortfarande träna med den här tränaren. Han är den bästa i landet.

Tränaren kommer istället en annan gymnast mycket nära. Jenny Lööw som vi hörde ignorera SMS-inviter fick se nya SMS.

--En av de största favoriterna hon visade mig ett sms vid ett tillfälle som han skrivit till henne. Där han hade skrivit. Jag önskar att det var du som låg här i sängen med mig. Jag är ju helt paff när jag ser det här sms:et och tänker. Då har han gått på nästa då.

--Vi kunde bara sitta och prata och hon kunde sitta i hans knä. Det var det även när vi flög då. Mycket pilla i nacken och smeka på händerna.

Och hur gamla är favoriten och tränaren då?

--16 och 36.

Karolina Bohman läser ur dagboken:

--Han kan inte ha en normal relation till sina gymnaster. Som med favoriten till exempel. Ibland beter dom sig som ett gift par. Och innan det var det ju en annan gymnast.

--I mina dagböcker skriver jag att jag vill lägga det åt sidan. Jag vill inte tänka på vad dom håller på med för jag vill göra en bra tävling. Eller jag vill träna bra. Och jag tycker det är sjukt att ingen ingrep.

Vi ska möta ytterligare en gymnast. Hon som slog larm först.

"--Hej och välkomna till Lilla Sportspegeln. Snart blir det gymnastik.

--Hopp är knepigt. Jag springer inte så bra så när jag inte har fart brukar det inte bli så bra hopp."

Marisa da Silva är 11 år och med i Lilla Sportspegeln. Hon var elitgymnast på 90-talet. Hon gick ut för fyra år sen och berättade att tränaren även tidigare hade unga gymnaster i knät på träningsresor.

--I den där bussen så sitter tränaren bredvid och så sitter vi tjejer i hans knä turas om att sitta i hans knä. Jag var väl 11 och dom som var äldre var väl 13-14. Han smekte min hand och jag tyckte det var mysigt.

--Och så tänker jag på mina killkompisar. Om de skulle träna ett par 13-14 åriga tjejer i fotboll. Och om någon av dom skulle sitta och vara gosig med dom. Och då skulle jag direkt fråga vad fan håller du på med.

Hon reagerar på att tränaren kommer allt närmre sina gymnaster och går över gränsen. Hon berättar att gymnastikflickorna fick vara halvnakna inför hela träningshallen.

--Då får dom ta av sig sina dräkter så sätter han på den här pulsmätaren under deras halvutvecklade bröst. Och så står dom där. Jo men det finns inget sexuellt i det här. Det här är ju inom sporten. Vi gör det här för att mäta hjärtfrekvens.

Varför gör de inte det där avskilt i ett omklädningsrum eller så?

--Ingen aning. Det är ett ordentligt övertramp mot de här tjejerna.

Enligt flera källor umgicks Tränaren med gymnasters familjer och hade ofta unga gymnaster som sov hos honom.

--Och sen så kollade vi på film tillsammans satt i hans soffa. Favoriten sov väldigt ofta hos honom i veckorna också då vi hade morgonträningar. Anledningen var att hon bodde långt bort och han bodde nära hallen. Jag bodde också långt bort. Jag sov aldrig där.

Visste andra tränare om det?

--Ja. Det var inget som smusslades med.

Visste föräldrar om det?

--Ja

--Det är bara en riktig obehagskänsla inför hur han utnyttjade sin position och oss. Att han fick så fritt utrymme i den världen. Han liksom testade gränser. Och märkte väl att, nämen det bara är fritt fram här. Det är ingen som säger någonting, säger Marisa da Silva.

Kaliber ringer runt till ett 20-tal ledare inom gymnastiken som sett tränaren arbeta. Flera känner tidigt till Tränarens beteende, men har inte vågat berätta om det offentligt eftersom de är rädda för konsekvenserna. Med det finns också de som varnade.

--Att man omfamnar och kelar med småflickor kändes helt absurt, säger Lennart Engelbrektsson.

Lennart Engelbrektsson ledde en gymnastikklubb som idrottsförälder. Hans söner har varit på landslagsnivå. Han är numera svärfar till Karolina Bohman. Men vid millennieskiftet innan dom kände varandra reagerade han.

--Jag och min fru reagerade oerhört starkt på det där. Jag framför senare den här kritiken till den dåvarande sportchefen i Gymnastikförbundet.

Vad hände när du tog upp det med sportchefen?

--Vad hon gjorde kan jag inte svara på. Men jag fick ingen återkoppling och jag kan inte se att någonting hände.

Dåvarande sportchefen på Gymnastikförbundet kan inte minnas något sådant samtal när Kaliber frågar. Lennart Engelbrektsson hamnar så småningom i en infekterad konflikt med Gymnastikförbundet där han menar att dom inte skyddar barnen.

--Jag har alltid relaterad det till vad hade hänt om det var i skolan. Det är det jag har haft som rättesnöre alltså när jag reagerat. Så jag har alltid gjort det ganska eftertänksamt vid varje tillfälle.

Lennart Engelbrektsson reagerade på Tränaren, men också på en annan makthavare inom gymnastiken. Vi kallar honom Ledaren. Lennart följer med sin son på tävling. På plats vittnar en ung kvinnlig landslagsgymnast om att ledaren berusad säger till henne att hon ska utföra oralsex på andra gymnaster. Lennart varnar Gymnastikförbundet även för det här. Han tror dom ska reagera men inget händer så han tar upp det med vid ett telefonmöte som hölls för sju år sen. Kaliber har fått tag på en inspelning. Så här säger ordförande Malin Eggertz Forsmark.

--Den uppfattar jag att det finns en ordentlig genomgång. Och att det fanns en avstängningsdiskussion. Men jag ska följa upp det. Du säger att det hände ingenting. Den måste jag följa upp.

Lennart tycker att man skyddar ledare oavsett vad som hänt. Vi träffar Malin Eggertz Forsmark igen som just lämnat sin ordförandepost men sitter kvar som vice ordförande i Europeiska gymnastikförbundet.

Många som engagerar sig i Gymnastiken är föräldrar till gymnastiserande barn. Flera av dom vi pratat med har reagerat på olämpligt beteende, men få vill prata om det dom sett. Våra källor säger att personer på Gymnastikförbundet uppmanat dom att inte berätta för det kan innebära problem för de egna barnens idrottskarriärer om det kommer ut. Vi frågar Malin Eggertz Forsmark hur hon ser på det.

--Det är munkavle eller hur? För det var det. För jag uppfattar att det är några som säger att inte prata om det.

Och att konsekvensen är att det kan innebära problem hos gymnastiserandet hos deras barn.

--Jag håller fast vid det. Det låter förskräckligt. Och låter oacceptabelt.

Men när Lennart Engelbrektsson berättar vid telefonkonferensen med Gymnastikförbundet att han bland annat tänker ta upp sexuella trakasserier genom åren på en presskonferens hör vi något motsägelsefullt från Gymnastikförbundets ordförande. Hon tar själv upp att om han går ut med uppgifterna kan det få konsekvenser för hans sons karriär.

(bandinspelning från telefonkonferensen)
--Jag förstår det du säger att du är så trött att ingen litar på mig. Att nu gör jag det utåt, agerar utåt istället för inåt i rörelsen. Så tänker jag då både på verksamheten ni har och på din son som ska iväg på VM. Hur tänker du vinsten i det då? Med en offentlig presskonferens, säger Malin Eggertz Forsmark.
--Jag ser att en moralisk seger är större än en VM-medalj, säger Lennart Engelbrektsson.

Lennart Engelbrektsson tolkar idag Malin Eggertz Forsmarks uttalande om sonen i samtalet som ett förtäckt hot.

--Jag blev helt förbluffad att man inte tar i sakfrågan utan än en gång vill man skydda.

--Det hon säger är låt bli det här annars kan det bli problem för din son. Det var ju ett förtäckt hot upplevde jag det som.

Malin Eggertz Forsmark lyssnar på inspelningen från telefonkonferensen

--Att ta frågan vid det här tillfället innan du ska iväg och tävla hade kanske varit en tajmingfråga.

Så det har inget att göra med image-problematik för Gymnastikförbundet?

--Nej

Då tycker jag vi lyssnar på en annan bit.

--Får jag säga en sak. Imageproblematik. Vi har hela tiden varit transparanta.

(bandinspelning från telefonkonferensen)
--Eftersom du har en av dina framgångsrika gossar som fortfarande tävlar, vill du skapa en negativ uppmärksamhet i sporten utifrån ett massmedialt perspektiv som förmodligen kommer att grisa i det. Nu använder jag det uttrycket. Som kommer att hitta olika vinklar. Och så undrar jag om vi är betjänta av det? säger Eggertz Forsmark

--Jag ser det här Malin. Vi kommer att hjälpa svensk idrott. Alltså någon gång. Man måste höja sig över den här rädslan sin lilla värld och min lilla gosse. Någon jävla gång måste någon ställa sig över det här, svarar Engelbrektsson

Du sa att det var oacceptabelt att man tar upp barnen som tränar när man pratar om problem hos en tränare. Vad gör du här?

--Nej det låter ju som jag gör det. Och jag står fast att jag tycker det är oacceptabelt. Det här är sju-åtta år sen.

Han tolkar det som ett förtäckt hot som ska få honom att backa mot att ta upp kritik bland annat sexuella trakasserier bland annat hos ledare.

--Jag förstår det. Jag tycker aldrig att man ska ta fram barnen och de aktiva i de här diskussionerna vilket jag ju gör där. Det enda jag säger är att det varit en stor problematik kring föreningen och personen Engelbrektsson i sig. Det har varit väldigt många turer i föreningen. Och jag kan inte riktigt förklara varför jag säger som jag gör där.

Det blev aldrig någon presskonferens som tog upp närmanden och sexuella trakasserier som Lennart ville. Tre år senare går Marisa da Silva ut i media och varnar för bland annat Tränarens närgångenhet.

Till slut görs en extern utredning som ger skarp kritik kring ledarkulturen. Och här ser vi något överraskande i vår granskning. Gymnastikförbundet ger uppdraget att föreslå vad som ska göras åt den skarpt kritiken till Ledaren, alltså Ledaren som Lennart rapporterat för sexuella trakasserier. Malin Eggertz Forsmark.

--I backspegeln och när du säger kanske det inte var så lämpligt. Han innehade den rollen under ett halvår och sen förflyttades han från det uppdraget

Varför då?

--Därför att det blev ju precis som du beskriver inte särskilt bra eftersom han hade en historik som gjorde att det inte blev trovärdigt.

Ledaren vill inte låta sig intervjuas av Kaliber. Men skriver i mejl att han är ångerfull över uttalanden och ageranden men att han aldrig har underlåtit sig agera på missförhållanden av sexuell karaktär som han fått reda på.

Vi återvänder till Tränaren. Strax efter medieuppmärksamheten 2013 inleder den medelålders tränaren en relation med en av sina unga tidigare gymnaster som nu är myndig. Det här visar interna dokument från tränarens klubb Kaliber får ta del av. Klubben upptäcker detta och han lovar avsluta relationen. Men när det uppdagas att han ändå återtagit förhållandet får han lämna klubben.

Elizabeth Ekman är legitimerad psykoterapeut och handledare för Idrottspsykologer med KBT inriktning. Hon behandlar tre gymnaster som haft tränaren.

--Dom har ett trauma bakom sig som är kopplat till den här tränaren. Som har resulterat i mycket allvarliga problem. Bland annat i Posttraumatiska stressyndrom.

Gymnasterna berättar i behandlingen om extrem bestraffning, mobbing, närgångenhet, sexuella ofredanden, och kallar det själva för övergrepp.

Hur kan du vara säker på att det är sant det tjejerna berättar?

--Det är väl min professionella sak att bedöma vad som är sant. Det är vårt jobb att göra en sån bedömning, annars skulle vi inte kunna behandla någon.

Genom sitt uppdrag ser hon att tränaren har relation efter relation med unga gymnaster som hon tycker är oacceptabelt.

--Det är som en lärare ständigt skulle ha relationer med sina elever. Det finns ingen skola som skulle acceptera det.

Hur många gymnaster har han haft sexuella relationer med som du har fått uppgift om?

--Som jag vet. En två tre fyra. Det är nog fem.

Elizabeth Ekman skriver en anmälan till Gymnastikförbundet och varnar för att Tränaren systematiskt utnyttjar gymnasternas beroendeställning. Det enda som kan sätta stopp för hans beteende är avstängning. Avsikten är inte att polisanmäla tränaren för gymnasterna vittnat om händelser som ligger för långt tillbaka i tiden.

--Jag fick klara besked ifrån advokat och hovrättsdomare och de sa det kommer bara hamna i papperskorgen. För det går inte att bevisa. Det blir deras ord mot hans. Och att sätta de här tjejerna i den situationen det vill man inte. Dom kommer bara att uppleva och fara illa igen.

Gymnastikförbundet polisanmäler ändå. Men utan vittnen läggs förundersökningen ner.

Dagarna efter förundersökningen lagts ner gör Gymnastikförbundet ändå interna intervjuer med gymnaster. Sammanlagt har 15 gymnaster, föräldrar och tränare intervjuas och lämnar uppgifter. Men informationen stannar internt och finns inte i någon offentliggjord utredning berättar den nytillträdde generalsekreteraren Johan Fyrberg.

--Det är viktig att värna föreningars och enskildas integritet i de här frågorna.

Kaliber har tagit del av några av Gymnastikförbundets interna intervjuer. Gymnaster vittnar hur den medelålders tränaren skickar sms på lediga dagar.

”Önskar du var här”

”Jag tänker på dig när jag somnar”

Hon är då 14 år gammal. I början svarade hon artigt men efter ett tag så började hon svara på samma sätt som tränaren. I vittnesmålet beskrivs att tränaren visade argt beteende om hon inte svarade. Gymnasterna berättar att gymnastiken betyder allt för dem. Och han var den framgångsrike tränaren som var vägen till framgång. Tränaren hotade med att inte vilja fortsätta vara hennes tränare om hon inte gav respons. Hon blev fast i relationen.

”Han utnyttjar sin position. Tjejer i den åldern ska inte behöva uppleva detta.”

”Då och där är det normalt. Men nu mår man dåligt.”

”Hur mycket krävs det? Måste han bli dömd för detta ska få ett slut?

I våra telefonsamtal framhåller många att tränaren gett goda sportsliga resultat. Och när förundersökningen läggs ner får den framgångsrike Tränaren fortsätta sitt arbete i en ny klubb han gått till tidigare. Andra föreningar som känner till tränarens historia uppvaktar Gymnastikförbundet för att dom vill att tränaren ska hållas borta ifrån barnen. Vid den tidpunkten har Gymnastikförbundet redan stängt av honom från förbundsuppdrag, men han kan fortsätta träna enskilda klubbar.

I januari i år får den medelålders tränaren återigen lämna en klubb på grund av en ny olämplig relation med en ung kvinna i klubben som han tidigare tränat. Hon är myndig. Klubben säger att relationen strider mot en överenskommelse och deras värderingar.

Vi har sökt Tränaren i en månad men han vill inte låta sig intervjuas av Kaliber. Via mejl har han, som vi redovisar i programmet, ändå bemött kritiken. Här återger vi ordagrant hans bemötande:

”Redan i december 2012 presenterades en rapport i vilken kritik framfördes mot den dåvarande ledarkulturen inom svensk elitgymnastik. Jag var en av många elittränare som träffades av kritiken. För egen del har jag också redan för några år sedan offentligen uttryckt insikt om mina misstag och jag har varit medveten om att min ledarstil – i likhet med många andras – kan utvecklas och förbättras. Under de två år som jag senast varit aktiv inom svensk gymnastik har inte heller någon kritik riktats mot mig i min tränarroll från vare sig gymnaster jag tränat, föräldrar eller berörd arbetsgivare. Det är alltså inte riktigt att jag lämnade min senaste förening på grund av en relation med en gymnast.

Jag har flera gånger tidigare och vill så även nu bestämt tillbakavisa gamla påståenden om kränkningar, mobbning, brottsligt agerande m.m. liknande de som du nämner i ditt mejl. Dessa påståenden är inte korrekta. Jag kan inte se uppgifterna, återigen anonyma som i princip alltid (hur ska man för övrigt kunna försvara sig mot sådana), som annat än ännu ett led i den förtals-/smutskastningskampanj som pågått mot mig från vissa personer inom svensk gymnastik under många år. Att svensk kvinnlig artistisk gymnastik varit i disharmoni under ett stort antal år och konfliktytor funnits mellan t.ex. olika personer, föreningar och förbundet är ingen hemlighet.

Jag konstaterar att den polisanmälan som gjordes i saken lades ned omedelbart och jag har inte heller varit föremål för någon utredning av de bestraffningsorgan som finns inom idrottens värld. För egen del hade jag välkomnat en rättssäker prövning för att få en möjlighet att kunna rentvå mitt namn. Jag saknar anledning att nu, när vi snart skriver juni 2016, kommentera saken vidare och anser för övrigt att saken inte heller är lämplig att diskutera i medierna.”

Det har gått åtta år sen gymnastikförbundets dåvarande ordförande Malin Eggertz Forsmark säger hon fick uppgifter om att tränaren hade en relation med en av sina unga gymnaster.

--Det fanns i samband med 2008 års OS-kvalifikationer. Och att svaret var nej. Det fanns ingen relation.

Idag har man infört att landslagstränare inte ska vara ensamma med gymnaster, uppförandekod, gymnastikombudsman och en juridiska nämnd. Men juridiska nämnden får inte ta upp missförhållanden som är äldre än två månader, berättar Thore Brolin ordförande i Gymnastikförbundets juridiska nämnd.

--Det finns en särskild regel i RF’s stadgar (Riksidrottsförbundet rds anm) som säger att vi inte får bestraffa om det gått två månader från det att förseelsen begicks eller blev känd. Så då kunde vi inte göra något åt det här. Så därför tog vi inte upp det överhuvudtaget.

De som hittills slagit larm om att de blivit utnyttjade av tränare har ofta gjort det först efter karriären är slut. Men när det inte framkommit lagbrott och äldre händelser inte kan tas upp för repressalier, kan tränaren fortsätta.

Så han är fri att ta nya uppdrag och träna unga gymnaster?

- Jag hoppas och tror att inga föreningar i Sverige kommer att anlita honom, säger Malin Eggertz Forsmark.

Enligt Kalibers källor genomgår nu sju av tränarens gymnaster psykologisk behandling bekostad av riksidrottsförbundet.

I Kalibers granskning har vi fått höra gymnaster som ställts inför val mellan att låta tränaren komma nära eller få allt mindre av tränarens stöd.

Vi ska återvända till Jenny Lööw som långt efter att hon slutat nu berättar varför.

--Jag älskade att hålla på med gymnastik. Det var det bästa jag visste. Och jag ville bli bäst i Sverige. Då hade jag i och för sig vunnit SM. Men jag hade så många mer mål. Jag ville komma till VM och jag ville komma till OS.

Efter att inte svarat på inviter fick hon som regerande svenska mästarinna inget ekonomiskt elitstöd längre.

--Vi skrev ett brev till dom som fattade det här beslutet. Och då fick vi ett svar som visade att tränaren inte ens sökt om bidrag för mig. Då blev det liksom, som han mer och mer slutade träna mig. Och att han till slut inte hälsade i hallen.

--Jag tror det som gör absolut mest ont är att jag inte själv fick välja när jag ska avsluta min karriär utan det liksom fattades ett beslut åt mig. Och att jag inte kan minnas min karriär med glädje.

Reporter: Erik Palm

Producenter: Annika H Eriksson, Andreas Lindahl

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Avsnitt(590)

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

Det livsfarliga strypvåldet: ”Rädd att inte vakna upp igen”

Under senare år har strypvåldet ökat. Sara och Svea berättar om vad de utsattes för i sina relationer. Det sexuella strypvåldet var värst säger Svea. Vi varnar för skildringar av sexuellt våld i programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kraftig ökning av strypvåldSara träffar kärleken på nätet. Hon blir snabbt förälskad och beskriver de första tre månaderna som intensiva och lyckliga. Men sedan förändras mannen. Det första slaget kommer efter ett halvår. Våldet blir vardag och mannen ger sig på Sara varje dag.Han tog också stryptag på dig?– Ja, det gjorde han och den här känslan av att kippa efter andan och att det svartnar, att inte få luft, och att du inte är där. Den rädslan också – släcker han mitt liv nu?Många larmar om att strypvåld och strypsex ökar. Just strypvåldet mot kvinnor beskrivs som en stor risk: det kan övergå i dödligt våld. Därför måste det förebyggande arbetet bli bättre och kunskapen höjas hos dem som ska dokumentera och utreda den här typen av brott, anser regeringen.Kaliber har gått igenom drygt 300 domar från de senaste fem åren som handlar om strypvåld och strypsex i nära eller tillfälliga relationer. Förra året var det totalt 86 domar – en ökning med drygt 75 procent jämfört med de tre föregående åren. En siffra som vi redan nu i september är i kapp.– Jag blir tyvärr inte förvånad när jag hör det för jag upplever att vi har rört oss mot en normalisering av strypvåld som är bokstavligt talat livsfarlig och där behöver vi verkligen agera, säger Paulina Brandberg (L), jämställdhetsminister.Bättre dokumentation behövsBrita Zilg är forskare och rättsläkare på Rättsmedicinalverket, den myndighet som i början av mars fick i uppdrag av regeringen att öka kunskaperna om strypvåld. Bland annat finns det brister vid dokumentation i samband med undersökningar på vårdcentraler och sjukhus, vilket kan påverka underlaget i patientjournalen.– De är ofta väldigt överslätande beskrivna och speciellt strypskador kanske för det man ser, resterna efter ett stryptillfälle, det kan vara rätt diskreta skador som väldigt svaga hudavskrapningar och blåmärken på halsen, säger Brita Zilg.För om bevisen inte räcker är risken att förövare går fria – och det är ju också så att personer som döms för fler eller allvarligare brott kan få ett strängare straff. Det är därför dokumentation av strypvåld är så viktig.Även polisen behöver lära sig mer om strypvåld. Bland annat att ställa rätt frågor och leta efter spår. Anna Jinghede Sundwall är doktorand och kriminaltekniker vid polismyndigheten, men just nu arbetar också hon med Rättsmedicinalverkets studie.– Det är ett våldsfenomen som vi har generellt låg kunskap om och det handlar många gånger om svårbevisade brott och vi vet att strypvåld är en riskfaktor, icke dödligt strypvåld är en riskfaktor för senare grövre och faktiskt dödligt våld, så det är angeläget att vi lär oss mer för att förebygga, säger hon.Reporter Lisbeth Hermansson.Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play. Vi vill varna för skildringar av sexuellt våld i programmet.

23 Sep 202430min

Klimathus i lågor – storbranden på Lindängen

Klimathus i lågor – storbranden på Lindängen

Alex och Esther hamnade mitt i en brand som egentligen inte borde kunna sprida sig. Det handlar om populära modulhus i trä, där elden tar sig in i väggarna mellan lägenheterna. Trots larm får husen fortsätta att byggas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hundratals bostadslösa efter bränder i klimathusDen 10 augusti 2023 börjar ett femvåningshus brinna på Lindängen i Malmö.Elden sprider sig snabbt, på bara någon timme har hela vindsvåningen brunnit ner. Räddningstjänsten kämpar med att släcka branden men det är som att elden hela tiden får fyr på nytt.Huset är byggt av moduler i trä och elden letar sig ner i stommen, via hålrummen mellan lägenhetsmodulerna. Det brinner i väggarna.”Det är ett nytt fenomen som jag inte har varit med om, att det kryper så långt ner som till tredje våningen.” Så säger insatsledare Magnus Khölin på räddningstjänsten Syd.Räddningstjänsten får leta efter elden med värmekameror, och skadorna hinner bli så stora att huset måste rivas.Lindbäcks modulhus i trä har brunnit på flera platserKaliber och P4 Malmöhus granskning visar att branden inte är den första. Hus har brunnit och förstörts i både Uppsala och Luleå och hundratals har tvingats lämna sina hem. Det är samma företag, Lindbäcks, som byggt husen.Trots att räddningstjänst och forskare larmat om risken med bränderna sedan 2013 så har företaget fortsätt att bygga hus med hålrum. Tusentals lägenheter finns över hela Sverige. I flera fall har det uppdagats att husen har brister i brandskyddet som åtgärdats. Men man fortsätter bygga, Stefan Lindbäck är VD för Lindbäcks Group:”Jag tror det är lite för naivt att tänka att vi stannar upp med utvecklingen. Däremot så är det viktigt att se till att de lösningar vi gör är robustare än vi gjorde igår”, säger han.Han poängterar också att husen följer Boverkets byggregler. Dessutom har de utvecklat metoden för kontroller av brandtätning så att brister inte ska finnas i nya hus.Nu ändrar Boverket byggreglerna, hålrum där brand kan spridas blir förbjudet. Men reglerna gäller inte för de tusentals bostäder som redan finns.Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play.Reportrar Elsa Henriksdotter, Kaliber och Dusan Marinkovic, P4 Malmöhus.

16 Sep 202429min

Så gick det: Fler utrymningsvägar på Oceana utreds, spårsändare till skyddade personer stoppade och visselblåsare frias från dataintrång

Så gick det: Fler utrymningsvägar på Oceana utreds, spårsändare till skyddade personer stoppade och visselblåsare frias från dataintrång

Kommer brandskyddet på Lisebergs vattenland Oceana ändras? Hur gick det för den visselblåsande socialsekreteraren Rikard? Och har Skatteverket skärpt sina rutiner när det gäller post till skyddade personer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lisebergsbranden och badtornet som blev en dödsfällaNär Lisebergs vattenvärld Oceana, som skulle öppnats nu i sommar, förstördes i en kraftig brand i februari undersökte Kaliber tillsammans med P4 Göteborg hur brandskyddet under byggtid såg ut – och vi kunde visa att de inte fanns några utrymningsvägar i de övre delarna av tornet. Det här var en granskning som publicerades i mars. Nu utreder Liseberg hur Oceana kan bli säkrare vid en ev återuppbyggnad.– Vi jobbar ju med tredjepartsgranskningar, brandskyddsdokumentation. Det är klart att all information ingår ju i den utredningen, också det som de experter ni har pratat med har kommit fram till, säger Lisebergs vd Andreas Andersen.Farlig post – skyddade adresser avslöjas med gps-sändareSäkerheten för Skatteverkets tjänst där de ansvarar för post till dem som har skyddade personuppgifter har skärpts. Det visar Kalibers granskning, där redaktionen för andra gången testat postförmedlingstjänsten genom att skicka spårsändare till personer med skyddade personuppgifter.– Det är ju avgörande för att man inte ska bli röjd. Det känns som att de verkligen lagt resurser på rätt ställe i det här fallet. Det känns jättebra och hoppfullt, säger en av kvinnorna som var med på testet.Den tystade stadenFör ett år sedan avslöjade Kaliber att flera orosanmälningar som polisen skickat till socialtjänsten i nordöstra Göteborg hade försvunnit. Orosanmälningarna gällde en 14-årig kille, vars familj är en del av ett känt släktbaserat kriminellt nätverk i Göteborg. Enligt polisen var det nio orosanmälningar som vare sig hade registrerats eller utretts.Nu har socialsekreteraren som lät blir att registrera anmälningarna dömts till 30 dagsböter för tjänstefel i ett så kallat strafföreläggande.De tystade larmen före polismordetHösten 2023 granskade Kaliber vad socialtjänsten gjort innan det uppmärksammade mordet på polismannen Andreas Danman i Biskopsgården i Göteborg. Då berättade visselblåsaren Rikard, som vi kallade honom, att socialtjänsten agerade alldeles för tamt när det fick in allvarliga orosanmälningar på unga gängkriminella, som hade kapacitet att döda människor.Rikard hade fått sparken för att arbetsgivaren sa att han hade gjort olagliga slagningar i deras datasystem. Själv menade Rikard att han varit för obekväm för arbetsgivaren för att han ifrågasatte hur socialtjänsten hanterade orosanmälningar på unga gängkriminella.Rikard polisanmäldes av arbetsgivaren och åtalades för dataintrång. I april friades han. Göteborgs tingsrätt menade att åklagaren inte lyckats visa att slagningarna inte hade med Rikards arbete att göra.– Det kändes jätteskönt att det blev en friande dom.Lyssna på Kalibers säsongsavslutning, där flera granskningar följs upp. Lyssna här eller i SR Play.

27 Maj 202429min

Andnöd – När luften tar slut | Del 4

Andnöd – När luften tar slut | Del 4

Det kommer ett besked om dödsolyckan men är det hela sanningen? Del 4. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Några dagar efter att Pär Erlandsson dött i samband med ett reparationsarbete i Göteborgs skärgård hittas en anonym lapp på ett skrivbord på dykarskolan.”Det tar lång tid att åtgärda trasig utrustning, man fortsätter att använda utrustning som man vet är dåligt och trasig, utrustning för reservdykare saknas fler gånger”Lappen kommer från en dykelev som gjort praktik på samma företag som Pär Erlandsson dök för: Svensk Sjöentreprenad.Dykare nära att döBara enstaka olyckor och tillbud går att hitta i den offentliga statistiken. Men Per Almbratt har länge misstänkt att det är något som inte stämmer. Han hör mycket från sina gamla elever.– Men det är ord mot ord, säger han.Det är en typ av händelse som återkommer, det bildas en ispropp där luften går in i hjälmen – och luften stryps.– Det är ju självklart livsfarligt. När det går bra, så går det ju bra, men när det inte går bra, så dör man ju, säger Jens Rosendahl som är huvudskyddsombud i dykkoncernen Marcongruppen.Kaliber pratar med över 100 dykare och över hälften vittnar om allvarliga händelser. Flera berättar om när de trott att de skulle dö. Men bara enstaka tillbud går att hitta hos Arbetsmiljöverket.Arbetsgivarorganisationens ordförande Jörn Ryberg säger att man anmäler alla allvarliga incidenter, men att exempelvis luftstopp inte är en allvarlig incident.Kollegorna vill ha svarI slutet av april 2024 kommer ett besked från Statens Haverikommission. De kommer inte att inleda en utredning om Pärs död, de bedömer att dödsfallet orsakats av ett sjukdomsfall.Men Pärs kollegor har farhågor om brister i den utrusningen som han använde – kan Pär ha fått en frysning i andningsluften?– En av oss har dött. Då tycker inte vi inte att det är rimligt att man lämnar den frågan outredd, säger Jens Rosendahl.Del 4 av Kaliber och P4 Göteborgs granskning Andnöd.Reportrar: Ida Nordén och Markus Alfredsson.Producenter: Johan Sundström och Eskil Lundgren.

20 Maj 202432min

Andnöd – Pär | Del 3

Andnöd – Pär | Del 3

Dykaren Pär Erlandsson ska laga en propeller på ett fartyg när han säger i kommunikationen att han inte kan få luft. Sedan tappar de kontakten. Dykarna kräver svar - varför dog deras kollega? Del 3. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kall och blåsig kväll– Det är ett par kilometer, skulle jag säga, minst, till närmaste land.Det blåser och det är kallt. På dykbåten står William Brown och går igenom utrustningen som ska användas i en nödsituation. Bara för säkerhets skull.– Det är inte bra. Men man blir van med att det är så det ser ut.Det är två luftflaskor, som vanligt.– Det händer aldrig någonting, det händer aldrig någon olycka. Det har aldrig behövts, säger William.Han blir avbytt av den rutinerade dykaren Pär Erlandsson. En kort tid senare larmas 112. Pär är död.En polisutredning inleds om vållande till annans död. Polisen tar dykutrustning i beslag.Ordförande i arbetsgivarorganisationen Dykentreprenörerna, Jörn Ryberg, menar att han har fått information om att företaget Pär jobbade för hade tagit ett särskilt stort ansvar vid dykoperationen, och haft fler personer i dyklaget än vad som krävs av Arbetsmiljöverket.– Och den information jag fått är att att man har inte hittat något i det tekniska. Och sen blir bara resten spekulation så det vill jag inte göra, säger han.Vill ha svarEfter Pärs död känner många dykare att de fått nog, nu vill de ha förändring. Och de vill veta vad som hände.– Hur hanteras det här nu? Är det en risk varje gång vi går i vattnet? säger dykaren och Pärs kollega Sebastian Flod.När Pär begravs vet varken familjen eller Pärs kollegor varför han dog.– Det hemskaste nu, det är ovetskapen om vad som har hänt, säger Pärs mamma Inger. – Vad var det som hände? Det är ju absolut inget som kan göra att han kommer tillbaka, men då kan man få ett svar. Och förhoppningsvis att det inte händer någon annan, säger Pärs syster Emma.En anonym lappPärs gamla dyklärare Per Almbratt på dykarskolan på Orust är arg efter dödsfallet, han tycker att säkerheten eftersatts i många år.– Jag har sagt det under så många år: det krävs ett dödsfall för att någon sorts förändring ska komma till stånd. Och nu har det skett. Jag vill att nu, om nån gång, så ska branschen förändras. En morgon efter olyckan hittar en av lärarna på skolan en anonym lapp på sitt skrivbord. Någon har skrivit:“Jag kan ha användbar information.” Svensk Sjöentreprenad, företaget i Marcongruppen som Pär Erlandsson jobbade på uppdrag för vid dödsfallet, vill inte ställa upp på intervju med hänvisning till att det pågår en polisutredning om vållande till annans död.

6 Maj 202429min

Andnöd – Farliga pengar | Del 2

Andnöd – Farliga pengar | Del 2

En dykare sitter fast flera meter under ytan. Han skriker av smärta. En räddningsdykare ger sig ner under ytan, men får slut på luft. Fler dykare börjar berätta om räddningsutrustning som inte hjälper. Del 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. År 2018 hör Russell Simpson från branschkollegor att det behövs fler anläggningsdykare till arbetet vid Slussen i Stockholm.Han upptäcker snabbt saker som gör honom obekväm. Säkerheten lever inte upp till det han är van vid i Storbritannien. Han reagerar på att den utrustning som finns att tillgå i en nödsituation är luftflaskor att sätta på ryggen - utrustning som han tänker inte kommer räcka långt.Russell dyker ändå. Han och de brittiska kompisarna skämtar om att de höga svenska lönerna är betalning för risken.– It’s kind of danger money, säger han.Larmet går17 september 2018 larmas räddningstjänsten till Slussenbygget. En arbetsdykare har fastnat under vattnet i ett djupt schakt – och han är skadad.Det finns en reservdykare, men han har fått slut på luft och blivit tvungen att lämna sin skadade kollega under ytan.– Antingen var flaskorna inte fulla eller så har han varit väldigt stressad och andats väldigt mycket luft, säger räddningstjänstens dykare Roger Wikström.Roger Wikström dyker ner i schaktet. Vid ytan står räddningsledaren Bengt Tolvers som måste fatta ett avgörande beslut.– Beslutet ligger på mig. Hur jag än gör nu så kan det bli fel. Inte kapa, vad händer då? Dör han då för att han är i så dåligt skick? säger Bengt Tolvers.Del 2 av Kaliber och P4 Göteborgs granskning Andnöd.Reportrar: Ida Nordén och Markus Alfredsson.Producenter: Johan Sundström och Eskil Lundgren.

3 Maj 202429min

Andnöd – Livets hårda skola | Del 1

Andnöd – Livets hårda skola | Del 1

En kollega är död och nu har dykarna bestämt sig - de ska inte längre vara tysta. Kaliber och P4 Göteborg granskar dykarbranschen. Del 1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är 2017 och 27-årige Christoffer Seyer vill byta bana i livet. Valet faller på ett ovanligt yrke; anläggningsdykare. Han ska jobba som hantverkare - under vattnet.– Lite vattencowboy, liksom. Jag tänkte…det här känns som en bra grej.Christoffer påbörjar sin utbildning och får snart komma ut på praktik. Han får en handledare som ska göra ett stort intryck på honom. Det är den hjälpsamma och skämtsamma Pär Erlandsson som ska lotsa honom in i yrket.Oroad för elevernaPå dykarskolan arbetar läraren Per Almbratt som älskar att lära eleverna allt om dykning, men han är också oroad för vad som väntar eleverna ute i verkligheten.– Min bästa och min sämsta dag under hela året, varje år, det är examensdagen. Jag är jätteglad för eleverna som tar sin examen, men sen vet jag att de ska ut till det här. Jag är orolig för dem, att de ska råka ut för någonting, säger han.Christoffer Seyer får jobb i på företaget Svensk Sjöentreprenad, ett bolag i den stora koncernen Marcongruppen.– Det första du får lära dig när du kommer ut är hur du klarar dig själv liksom. Förlita dig på dig själv och ingen annan.Säkerheten viktigastJörn Ryberg grundade den stora dykkoncernen Macrongruppen och har kanske mer än någon annan satt sin prägel på branschen i Sverige.– Det är ju en ansvarsposition. Där just säkerhetsfrågorna, det är ju något som legat mig väldigt, väldigt varmt om hjärtat, hela livet, säger han.År 2020 är Christoffer Seyer med under arbetet med att bygga ut hamnen i Ystad.När han simmat ner till botten av hamnen ska en stor lyftkran som står på kajen skicka ner ett tolv meter långt stålrör. Han tar emot röret under vattnet och sätter det på plats.– Och sen säger det bara smack… Och, ja, det svartnar för mina ögon. När jag vaknar till så ser jag att det sipprar in vatten. Jag får ju någon typ av panikkänsla, liksom vafan, ska hela havet komma in här nu?Luftslangen fastnade i kranen och drog med sig Christoffer. Men han lyckades till slut ta sig upp till ytan.– Det var nära, säger han.Svenskarna hade annan inställning till säkerhetEn annan dykare som arbetade med hamnen i Ystad är Zak Williams från Skottland. Han har jobbat på flera platser runt om i världen, men under pandemin kom han till Sverige.Han märkte snabbt att de svenska dykarna hade en helt annan inställning till säkerheten än vad han var van vid.– De skojade om att de brittiska killarna för att vi ville ha bailout-flaskor. De refererade till oss som bögar och sådana saker, säger Zak Williams.Nödluften, bailouten, som kan rädda liv verkar inte svenskarna tycka behövs, berättar Zak.– Löjligt. Det är ett livsuppehållande system, så det är bättre att ha det än att inte ha det. Att dyka är tillräckligt farligt ändå, säger Zak Williams.Ingen plats för machomupparDykare som arbetade med hamnen i Ystad berättar om flera incidenter för Kaliber. Men Jörn Ryberg, som då styrde koncernen som Christoffer Seyer och Zak Williams jobbade för, säger att han inte känner till någon av händelserna. Han säger att han satt säkerheten först under sin tid i bolaget.– Har det inte hänt incidenter på dessa 42 år då? Jo, det har det. Men varje gång så lär man sig någonting. Skruvar lite. Rättar till processer. Ja, systematiskt arbetsmiljöarbete helt enkelt. Gemensamt ansvar, tänk till före och då händer det inte saker. Ursäkta uttrycket, men machomuppar, det finns det inte plats för. Då kommer de ju inte hem på kvällen, säger Jörn Ryberg.Jörn Ryberg menar att anläggningsdykare är ett säkert jobb, det kan man till och med se på statistiken.Men dykläraren Per Almbratt litar inte på statistiken. Från sina elever hör han om trasiga dräkter, dykare som blivit intrasslade som inte kommer upp, hjälmar som läcker in vatten och dykare som plötsligt inte kan få luft.– Jag har sagt det under så många år: det krävs ett dödsfall för att någon sorts förändring ska komma till stånd.Efter det som hände PärMed åren börjar yrket synas på Christoffers hud. På ena handen har han en tatuering av en lieman och en propeller, på den andra handen har han en dykarhjälm och texten ”close call” - nära ögat. Tatueringarna är minnen från hans erfarenheter under ytan, en påminnelse om hur fort det går.– Jag har nog tyckt att det var lite av en cool grej innan. Men nu tycker jag att fan…det är ju skitdumt. I och med den här situationen med Pär. Del 1 av Kaliber och P4 Göteborgs granskning Andnöd. Reportrar: Ida Nordén och Markus Alfredsson Producenter: Johan Sundström och Eskil Lundgren

29 Apr 202427min

Anstalten 3: Sexanklagelserna – ”Det värsta som hänt mig”

Anstalten 3: Sexanklagelserna – ”Det värsta som hänt mig”

De som anklagas för att trakassera och mobba försvinner inte från Skänningeanstalten. Och en dag ställs allt på sin spets. Elin misstänks för att ha haft sex med fångarna och kallas till chefen. Del 3/3 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elin jobbar som timanställd på Skänningeanstalten medan hon utbildar sig till socionom. En dag får hon ett telefonsamtal från sin chef och blir kallad till ett möte. Hon har blivit anklagad för att ha sex med de intagna.– Under mötet är jag i sådan chocktillstånd så jag tänker hinner typ inte tänka alls. Jag svarar bara på automatik på allt hon säger. Det enda jag svarar är: Det stämmer inte, det stämmer inte, det stämmer inte.Ingen utredning görsSammantaget får Elin bemöta 7-8 olika uppgifter. De mer allvarliga går att kontrollera via bilder från kameraövervakning och instämplingar, men inget tyder på att det har gjorts.Efter mötet skriver Elin ett långt mejl med utförliga förklaringar och hon nämner ett tiotal olika namn på andra kriminalvårdare som kan gå i god för henne. Hon mejlar också anstaltschefen Emil Ahlquist och ber om ett möte. Men inget hjälper.– Det är ingen som är intresserad av att höra min version, man känner sig ju väldigt maktlös.Samma vecka blir hon ombedd att lämna tillbaka kläder, namnbricka och tagg. Hennes tid på Skänninge är över.– Det här är det värsta som har hänt mig.Kommenterar inte enskilda fallVi frågar kriminalvårdschefen på Skänningeanstalten, Emil Ahlquist, hur de gör när det gäller misstanke om otillbörliga relationer.– Om det är en otillbörlig relation, så utreder vi den.Men utreder ni alltid misstankar mot tillbörliga relationer på Skänninge?– Ja, vi utreder.Men i Elins fall görs aldrig någon utredning. Emil Ahlquist har ingen förklaring till varför.– Och jag kommenterar inte det specifika fallet.Del 3 i Kalibers serie om Skänningeanstalten; om sexanklagelser, mobbning och utfrysning. Lyssna här eller i SR Play.Reportrar: Frida Grönholm och Ola SandstigProducent: Annika H Eriksson

15 Apr 202429min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
aftonbladet-krim
svenska-fall
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
rss-brottsutredarna
aftonbladet-daily
radiosporten-dokumentar
rss-mer-an-bara-morsa
rysarpodden