Fulspel i dataspelsbranschen?
Kaliber26 Okt 2015

Fulspel i dataspelsbranschen?

Annas och Torbjörns son gjorde av med familjens semesterkassa när han spelade Minecraft på nätet. Kaliber synar idag handeln som riktar sig till barn i ett av världens största dataspel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.


Världens största dataspel


– Det här är ju första gången vi gör det här, att vi loggar in på Minecraft-servern. Ni har provat Minecraft lite innan? frågar läraren Felix Gyllenstig Serrao.

Jag är på Frölundaskolan i Göteborg. Här undervisas klass 6B i historia med hjälp av dataspelet Minecraft.

– Var bodde adeln nånstans? Bönderna då? Hur är det med dem?

Klassen har delats in i fyra grupper. Adel, borgare, präster och bönder. Eleverna Lano, Nohadra och Hamdi har blivit bönder.

– Där ska vi odla saker, mat och sånt. För vi har inte råd att köpa mat. Vi måste odla för att få mat och pengar, berättar Nohadra.

Eleverna är uppslukade i dataspelsvärlden. Spelet Minecraft ser ut lite som en legovärld, kan man säga, där du kan bygga i stort vad du vill med hjälp av fyrkantiga block. Den här terminen ska eleverna i 6B bygga upp sina egna delar av en 1600-talsstad.

Rent visuellt så ser spelet både fyrkantigt och simpelt ut. Långt ifrån så grafiskt och verklighetstroget som många andra spel som görs idag.

– Vi håller på att ta bort allt gräs och jord, som är grönt, visar Lano.

– Det ska inte vara för fint, för vi är ändå bönder, fyller Nohadra i medan de bygger vidare.

Men i Minecraft handlar det inte om snygg grafik, här ligger fokus istället på det kreativa. Att skapa. Själv eller tillsammans med andra över nätet.

– Kommer ni ihåg vem kungen var? frågar läraren Felix klassen.

– Du! svarar eleverna i kör.

– Jag tycker den frågan är så himla skön! (Felix, lärare)

Felix Gyllenstig Serrao, eller Spelläraren som han kallar sig på sin blogg, står bakom projektet ”Minecraftklasser”. Han är förstelärare här på Frölundaskolan och föreläser för föräldrar, pedagoger och lärarkollegor om det positiva med att spela dataspel och hur Minecraft kan användas i utbildningen.

– Då har det varit till exempel matematiken, historia, vi har använt det i samhällskunskapen, ja, hela SO-blocket. Det kan ju vara att man bygger en framtidsstad som jag gjorde med niorna förra året där man försöker se till hur en hållbar stad ser ut om 100 år? Så får de bygga själva och så skriver de en personlig loggbok om vad de har lagt in i staden och hur de tänkte. Och så ska det baseras på riktiga teorier, säger han.

Det här är sjunde Minecraft-klassen Felix håller i.

– Så länge man har en bra pedagogisk idé och man ser att eleverna faktiskt lär sig så finns det ju faktiskt en poäng att ta in nya sätt, så att vi kan konkurrera med de här nöjesbitarna som vi konkurrerar med hela tiden här i skolan. Det kanske inte alltid är papper och penna som ska konkurrera med det roliga utan man kanske ska ta till sig de verktygen som de använder och se hur kan vi använda dem pedagogiskt, säger han.

Inte bara skolor utan även organisationer och myndigheter har använt Minecraft. Sveriges Byggindustrier och Trafikverket har låtit skolelever tävla om att bygga den bästa staden. Och förra året öppnades under en tid en svensk psykologmottagning i Minecraft.

Minecraft är ett av de största dataspelen i världen. Totalt finns över 100 miljoner registrerade användare. Det är alltså fler människor än vad som bor i hela Tyskland. Youtube-videor när folk spelar Minecraft har miljarder och åter miljarder visningar. Och i årets spelupplaga av Guinness rekordbok har Minecraft flera världsrekord och deras fyrkantiga figurer är med på omslaget.

Men det finns också en annan sida av spelet. En parallell ekonomi där det går att tjäna stora pengar genom att locka barn att betala för saker inne i spelet.

12-åriga Hamdi är en erfaren Minecraft-spelare. Och när han spelar hemma har han köpt saker inne i spelet flera gånger.

– Kläder, svärd, diamanter och sånt, berättar han.

Varför vill man köpa saker inne i spelet, undrar jag?

– Typ för att man får mer saker än andra.

Jaha, man tävlar lite mot varandra?

– Ja, man kan tävla lite mot varandra och så.

Guldpengar, olika verktyg och egenskaper kan du alltså köpa för riktiga pengar. Men för det behöver man ju ett kontokort. Har Hamdi det undrar jag?

– Min mammas.

– Får du ta det?

– Nej, svarar han tyst.

– Du har tagit det i smyg?

– Ja. Jag skrev in numret och sånt, och koden till kortet.

– Är det många av dina kompisar som också köper grejer sådär som du gör?

– Ja.

– De tar från sina föräldrar lite i smyg?

– Ja.

– Är ni inte rädda att ni ska bli påkomna?

– Nej. Bara lite.

– Vad skulle din mamma säga?

– Jag vet inte… hon skulle bli arg.

I dagens Kaliber ska vi titta närmare på den här spelekonomin och vart pengarna tar vägen.

Spelet har blivit en handelsplats – för barn


Nyckeln till Minecrafts enorma framgång är att spelarna själva kan skapa egna världar. En plats där du inte bara kan bygga vad du vill, utan också bestämma vem som vara med och vad man får göra i just din värld. En sådan här värld skapar du på en server, som är ungefär som en central dator som andra kan komma åt via nätet.

Spelföretaget bakom Minecraft, svenskgrundade Mojang, driver inte de här privata servrarna. Hela grejen är att spelet ska växa med hjälp av spelentusiaster som bygger upp de här egna världarna på egen hand. Men att driva en server kan kosta en del pengar. Och snart började serverägarna att ta betalt för olika prylar och egenskaper till din karaktär i spelet. Det hade öppnats en marknad där du kan tjäna bra med pengar på de som spelar.

Många av spelarna är barn som precis som 12-åriga Hamdi i Frölundaskolan själva varken har pengar eller kontokort. Men för den som vill finns det lättförståelig hjälp att få.

I en instruktionsvideo berättar ägaren till en av de största servrarna i Sverige hur man betalar för grejerna man vill köpa.

"Det du gör när du är här är att du klickar på fliken donera. Så finns det en lista på alla ranks som går att köpa här. Jag tänker ta den dyraste, Legend, 500 kronor. Så klickar du i ”I agree to the terms and conditions of this purchase”. Om du vill läsa Terms & Conditions kan du klicka på den men det är inte så viktiga saker."

Den här typen av försäljning fick föräldrar att höra av sig till Mojang och klaga på att deras barn kunnat köpa dyra saker i spelet. Så 2014 gjorde Mojang ett försök att reglera försäljningen. Samtidigt är ju hela idén att spelet ska växa och många servrar runt om i världen var beroende av pengarna de drog in.

Så Mojang bestämde att man får ta betalt för kosmetiska saker, som en grön hatt till din figur eller ett par gula byxor till exempel. Men inte för sånt som påverkar själva spelet: en bättre yxa att hugga sten med, egenskaper som att flyga eller guld som du kan handla för inne i spelet. Sånt som gör att du får en fördel gentemot någon som inte har betalat är alltså inte okej. Och det här är viktigt, enligt Mojang, just eftersom de har så många unga spelare. Alla ska ha samma möjligheter.

Jag ger mig in i Minecraftvärlden, på flera populära svenska servrar. I stort sett alla struntar i Mojangs regler. Inne i spelet finns virtuella butiker där jag får reda hur man köper paket med olika fördelar. Och jag får köpuppmaningar i chatfönstret där man kommunicerar med andra spelare. Vill du kunna flyga? Gör såhär!

Och i instruktionsvideon jag tittar på förklarar ägaren till en av de största svenska servrarna hur och vad du fyller i om du använder dina föräldrars kort.

"När du är här skriver du in ditt kortnummer, utgångsdatum, CSC, förnamn och efternamn. Och förnamn och efternamn ska vara det som står på kortet. Om det är din pappa så är det din pappas förnamn och efternamn, inte ditt."

Så hur gamla är de som handlar inne i spelet? De som spelar har ofta ganska krångliga spel-alias av typen xRAW_MCx, ungefär. Men när vi kartlägger genomförda köp lyckas vi identifiera runt trettio av spelarna som listats på en av de större svenska servrarna i augusti. Alla utom tre är minderåriga, mellan åtta och 13 år gamla. Var de har fått pengarna ifrån, om de har handlar med eller utan sina föräldrars tillåtelse vet vi inte.

Mojang vill inte prata om säljverksamheten


Jag börjar söka Mojang för att höra vad de tycker om att flera servrar bryter mot deras regler. Och att barn uppmanas att handla extragrejer i deras spel. Men det ska visa sig vara lättare sagt än gjort att få dem att prata om köp- och säljverksamheten i Minecraft.

– Skulle du kunna maila mig bara, vad det handlar om?

Efter ett första samtal på lite drygt en minut där VD Jonas Mårtensson ber mig att maila honom, går det inte längre att nå honom på telefon.

11-åring köpte upp familjens semesterkassa


En av de som handlat i spelet är en 11-årig kille. Vad vi kan se har han köpt saker för 1000 kronor inne i Minecraft. Vi hör av oss till hans föräldrar för att höra hur mycket de känner till om sin sons inköp. Och det visar sig att de har mer att berätta.

Vi hamnar i köket hos föräldrarna Anna och Torbjörn. Anna häller upp kaffe och berättar om sina två söners spelande. De sitter just nu på sina rum vid datorerna. Annas syn på spelandet har förändrats.

– Ja, den förändras väl mer och mer. Jag tycker det är helt vansinnigt att sitta där uppe från efter skolan till kvällen. Det får jag inte in i mitt huvud. Men det är ju så dagens ungdomar gör. De spelar och umgås via nätet och pratar med varandra hela tiden och har jättekul. Så det är nog bara hänga med och gilla läger känner jag, berättar hon.

Men för ett år sen, när hon kom hem från jobbet, upptäckte att något var fel.

– Jag skulle gå in på banken och kolla över lite som jag brukar göra någon gång i veckan. Jag sitter där och bläddrar och sen upptäckter jag siffror som jag inte kände igen. Då började jag tänka att någon hade tagit mitt kort eller om det var något lurendrejeri på gång. Ganska orolig blir man ju. Och det visade sig vara Paypal-uttagningar till olika spelsidor.

– Trehundra. Fyrahundra. Femhundra. Femhundra. Femhundra. Pappa Torbjörn bläddrar och läser högt bland kontoutdragen. Listan fortsätter, 47 kronor, 68 kronor, 94, 400…

Totalt har sonen hunnit köpa för runt sextusen kronor innan de spärrar sitt kreditkort.

– Nej man fick ju ta ett prat med sonen, säger Anna.

– Vad sa han först?

– Nej, det kändes han ju inte vid alls. Det var inte han. Men sen efter ett tag så erkände han att det hade gått till såna saker, till spelet. Han hade ju tagit mitt kontokort. Sen har ju jag ett sånt här Paypalkonto. Sen hade han fått se själv på nätet hur han skulle göra med kortet och vilka uppgifter han skulle skriva in. Så det var ju lätt fixat för honom. Det är riktigt otäckt faktiskt att det är så enkelt. Det kan ju hända, men man tror ju aldrig att det ska hända en själv, säger hon.

Flera av köpen gick just till den server där ägaren gjort en instruktionsvideo som förklarar hur man handlar med sina föräldrars kort. Vi spelar upp den för Anna och Torbjörn.

– Vad tänker ni nu när ni har sett den?

– Det hade jag inte en aning om det där. Att det är så lätt. En som är inne i spelandet och som vill komma fram i spelet, som vår grabb, och vill komma fram i spelet då är det klart att han köper det dyra, säger Torbjörn

– Ja, man förstår ju hur han har gjort och det är inget svårt, fyller Anna i.

– Ja vad känner man? Man blir ju lite arg. Både mot dataföretaget och likadant mot vår son. Så ska man ju inte göra. Det har man fått växa upp med och jag har försökt att lära honom det. Men det gjorde han ändå helt enkelt. Han har ju ångrat det och skämts lite för vi pratade ju med honom. Vi låste in datorn i x antal månader och han förstod att han hade gjort något dumt. Men det tog nog skruv tror jag. Han tänkte efter vad han hade gjort, säger Torbjörn.

– Så det vart lite dålig stämning?

– Ja, det kan man säga att det vart. I en fyra-fem månader. Men det var på sommaren så det gick rätt bra. Det var bättre att få ut honom och spela fotboll tycker jag, säger Torbjörn.

Anna och Torbjörn är tacksamma för att det inte blev mer än 6 000 kronor. Men den summan sved ändå.

– Det var innan semestern så man hade tänkt ha det till andra grejer. Man fick ändra om i planeringen bara. Sådana här inköp av sommarkläder och vi skulle åka till Ullared och sånt där. Det gick ju inte, berättar Anna.

Fortsätter söka Mojang


Jag fortsätter försöka nå Mojang, företaget bakom dataspelssuccén Minecraft. Jag vill fråga hur de ser på sitt ansvar för den köp-och-säljverksamhet som växt fram i deras spel. Men jag får inga svar på mina frågor.

Förra året köptes Mojang upp av amerikanska Microsoft. Men det är fortfarande Mojang som sköter allt som har med Minecraft att göra, berättar Johanna Snickars som är kommunikationschef på Microsoft här i Sverige.

– Det är de instruktioner jag har fått också. Vi har ju ingen från Mojang som jobbar på Microsoft, så det enda vi kan göra är att hänvisa till dem, säger hon.

– Det finns ju en möjlighet att Mojang kan ställa upp på det här. Jag vet ju att de är relativt svåra att få tag på i och med att de får så extremt mycket förfrågningar, men det har ju funnits tillfällen när de har ställt upp, fortsätter hon.

17-åring lever på försäljning i spelet


Flera av köpen som Annas och Torbjörns son gjorde gick till en av de största svenska Minecraft-servrarna. Den sköts av en kille som är 17 år.

Genom sitt eget företag driver han både spelservern och en populär Youtube-kanal med nästan 70 000 prenumeranter. Det är som en videoblogg, han filmar när han spelar, när han är på olika spel-events och svarar på frågor från fansen.

– Youtube-kanalen bidrar ju väldigt mycket till att servern ens existerar, för utan Youtube-kanalen skulle nästintill ingen känt till den här. Så man kan säga att jag gör lite reklam för servern på Youtube. Lite indirekt reklam, säger han.

Han känner till spelföretaget Mojangs regler att man inte får sälja sånt som ger betalande spelare fördelar framför gratisspelare. Och han vet att han inte följer reglerna. Hade han gjort det hade han inte fått sålt lika mycket, berättar han.

– Man får ju trots allt en liten fördel. Och man blir igenkänd lite i chatten. Det handlar lite om exklusivitet. Om man har den högsta ”ranken” då bevisar man liksom att, åh, jag har faktiskt lagt pengar på det här.

Och försäljningen går bra. På hans server kan man köpa olika kit med saker, så kallade ”ranker”, för mellan femtio och femhundra kronor. På serverns hemsida listas de tio senaste köpen och vi gör upprepade stickprover under fem månader för att få en uppfattning om hur mycket han drar in. Stickproven visar att intäkterna motsvarar mellan fyrtio- och femtiofemtusen kronor i månaden. De senaste två åren har han kunnat leva på det här, berättar han.

– Det är lite som att driva ett vanligt företag, det kan gå skit men det kan också gå bra. Om vi inte skulle ha ”rankerna” så skulle vi inte gå runt.

Det är den här typen av försäljning som krävs för att servrar ska bli populära och överleva, säger han. Utan det hade det inte gått.

– Alltså jag tror inte att det hade funnits så många servrar. Helt ärligt. Jag tror faktiskt inte det. Och jag tror det är det Mojang har insett och det är därför de inte gjort nått på över ett år.

Samma resonemang hör jag från de andra serverägare jag pratar med som också bryter mot Mojangs regler. Det är de privata servrarna som driver spelet framåt, och om de inte kan sälja grejer så hade de och hela Minecraft tappat i popularitet. Och kanske ligger det nått i det där? Sen Mojang införde de här nya reglerna verkar inte mycket ha hänt. Försäljningen fortsätter.

Den 17-årige serverägaren är med sina föräldrars tillåtelse både juridiskt och ekonomiskt ansvarig för sitt företag. Vi väljer att inte ha med hans namn på grund av hans låga ålder. Och eftersom han är omyndig har vi också varit i kontakt med hans pappa som har godkänt att han är med i programmet. Jag undrar hur killen ser på att han säljer saker till barn?

– Det är egentligen som vilken affär som helst. Det är föräldrarnas ansvar. Så länge man är under 18 år så måste du ha målsmans tillstånd. Så det är upp till föräldrarna vad man lägger sina pengar på online, enligt mig. Och enligt alla serverägare egentligen.

Det är den som äger kontokortet som har betalningsansvar. Samtidigt är det just han som gjort den där instruktionsvideon som talar om hur man betalar om man använder sin förälders kontokort. Vad skickar en sån video för signaler till de barn som spelar?

– Det är inte direkt tänkt att barn ska kolla på det och sen ta sina föräldrars kreditkort. Det är det absolut inte. Som sagt, man måste ha målsmans tillstånd om man är under 18 år.

– Är det inte lite godtroget det där? De flesta som följer dig är unga, har du inte nått litet ansvar för hur du påverkar dem, vad de köper och hur de köper?

– Nu är det väldigt, väldigt sällan som folk handlar utan deras målsmans tillstånd. Det har hänt ett fåtal gånger att jag fått in ett mail och då är jag väldigt samarbetsvillig. Om föräldrarna glömt logga ut från Paypal eller om de har lyckats få tag i ett kreditkort, så återbetalar jag donationen direkt.

– Men rent moralisk tänker jag, tycker du att det känns schyst att sälja saker till åtta-tioåringar, när det också handlar om saker som du egentligen enligt de här reglerna från Mojang inte ens får sälja?

– Ja, det tycker jag. Det är deras eget val att lägga pengar på spelet och jag ger ju det som står, så det är inget bedrägeri någonstans. Det är deras egna val om de vill lägga pengar på det och dessutom är det upp till målsman att bestämma om de verkligen får det.

”Ett väldigt tveksamt affärsupplägg”


Jan Bertoft är generalsekreterare på intresseorganisationen Sveriges Konsumenter. Jag har bett honom gå igenom de hemsidor och videor vi har kikat på. Han har även fått se bilder på hur köpuppmaningarna kan se ut inne i spelet.

– Det här är ett väldigt tveksamt affärsupplägg, konstaterar han.

Det är inte i första hand de enskilda, ofta unga och entusiastiska, serverägarna som Jan Bertoft tycker gör nått fel här. Utan Mojang som har skapat plattformen där en handel som riktar sig till barn har kunnat växa fram.

– Det är ju själva idén och själva systemet som driver fram det här. Snarare än de enskilda ungdomar som skaffar sig servrar och försöker bygga upp dem och så vidare. Så själva systemet driver fram ett köpbeteende och en marknadsföring som faktiskt gör att effekten blir att barn lockas att göra köp utan att kanske inse vad de gör eller för pengar som de kanske inte har, säger han.

Det är inte förbjudet med reklam till barn på internet, men det finns regler i Sverige och EU om hur sådan reklam får se ut. Du får inte ha uppmaningar som ”köp här!” eller ”uppgradera här”. och man får inte baka in reklamen i dataspel så att barn inte förstår vad som är reklam och inte.

– Ofta bygger ju det här också på att man vill vara häftigare, det finns nån sorts statusjakt bakom det här som jag också tycker är väldigt tveksam.

Spelar det nån roll att det är just Minecraft det handlar om?

– Ja, det spelar roll att det vänder sig till minderåriga och att det är så pass stort och så pass utbrett gör att det är extra viktigt att hålla rent från oetiskt, tveksam kommersiell påverkan tycker jag.

Det är alltså Mojang som har det yttersta ansvaret enligt Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter. Om Mojang har regler som ska se till att köpen är schysta, så måste de ta ansvar för att reglerna följs, tycker han.

– Om man verkligen menar det från Mojangs sida så måste ha mycket kraftigare medel och visa i handling att man faktiskt menar allvar, säger Jan Bertoft.

Jag har flera frågor som jag vill ställa till Mojang. Varför är det så viktigt att det ska gå att köpa saker i deras spel? Vilket ansvar har de för att det köps och säljs till minderåriga? Varför har de inte sett till att deras egna regler följs? Men de vill inte ställa upp på någon intervju.

Under flera veckor försöker jag få till en intervju. Men jag får nöja mig med ett kortfattat mailsvar där det skriver:

”Vi är medvetna om att det ett flertal servrar som inte följer våra vägledningar, vilket vi kommer att jobba aktivt för att förändra”.

Men innan de gjort några förändringar vill de inte kommentera någonting.

Inget spelförbud


Under tiden spelar Annas och Torbjörns söner vidare inne på sina datorer.

– Det är ingenting man pratar om att man blivit av med pengar på ett sånt vis. Genom spel, du vet. Det tror jag många tycker är lite pinsamt och det tycker nog jag också, att man har lagt ut pengar på spel, säger Anna.

Något totalt spelförbud har det inte blivit, men nu har de spärrat möjligheten att göra köp på nätet. Så skulle sönerna vilja lägga sina månadspengar på saker i spel, måste de få mamma och pappas tillstånd först.

– Det får ju vara under kontrollerade former i så fall. Vi är med ju med om det ska köpas något och förhandlar lite mer om vad månadspengen ska gå till. De får ju stå för att om de inte vill köpa lördagsgodis så får de vara utan. Det får man vara lite hård på. Periodvis i alla fall, säger hon.

Och för er som undrar hur det gick för 12-åriga Hamdi som i början av programmet berättade att han tog sin mammas kort lite i smyg och köpte saker i Minecraft, så kan jag säga att hon inte blev arg.


Reportrar: Mikael Sjödell och David Carr

Research: Andreas Lindahl och Kalle Kovacs

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Avsnitt(500)

Pär körde bil under hjärtinfarkt: ”Det kommer ingen ambulans”

Pär körde bil under hjärtinfarkt: ”Det kommer ingen ambulans”

Pär har haft smärtor i flera timmar. Två gånger har han ringt 112, men ingen ambulans larmas ut. Istället tar han sig hem. Då stannar hans hjärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Då vänder jag mig över honom. Och ser att han är inte där.Pär ligger utsträckt på trägolvet i vardagsrummet i Billsta utanför Örnsköldsvik. Hans sambo Kristina börjar göra hjärt- och lungräddning på honom.Personer har dött på grund av larmcentralers felbedömningarPärs fall blir ett av de 22 händelser som SOS Alarm har anmält som Lex Maria till Inspektionen av vård och omsorg, IVO, under de senaste tre åren. I majoriteten av fallen så handlar det om att patienternas symtom inte bedömts på ett korrekt sätt av larmcentralen och att ambulanser inte har larmats ut - eller att larmet inte har prioriterats tillräckligt högt. Pär överlever. Men i 14 av 22 fall har patienterna dött. Fredrik Jonsson är chefläkare på SOS Alarm.– För det första är det ju otroligt tragiskt att någon har avlidit på grund av att vi kan ha gjort ett fel beslut, det är ju vidrigt. Men med tanke på volymen samtal och vårdkontakter så är det få skulle jag nog ändå vilja påstå Brister i ambulanssjukvårdenÄven inom ambulanssjukvården leder felbedömningar till att personer avlider. I 36 av de totalt 125 fallen som anmälts av ambulanssjukvårdsgivarna själva - framgår det att patienterna har dött. Och lärdomarna från anmälningarna, som skickats till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, delas inte alltid vidare nationellt. Trots att samma misstag upprepas bland vårdgivare. Något som bland annat ambulansspecialistsjuksköterskan och forskaren Erik Höglund reagerar på. – Det är ju ingen som sammanställer det på det sättet som ni har gjort så att vi kan liksom inte dra några lärdomar på systemnivå: “vad är det som sker?”. Daniel Lilja är avdelningschef på IVO.– Det finns vissa delar som vi nationellt måste dela än mer kunskaper om det som inträffar och de åtgärder som har visat sig vara effektiva. Så det kan man alltid bli bättre på. Har det hänt på ett ställe så ska det inte behöva hända på ett annat egentligen. Reporter: Andreas EricsonProducent: Johan SundströmSlutmix: Paulina Dehlin

10 Mars 29min

En mammas mardröm – Barnförövarna och återfallen | Del 2

En mammas mardröm – Barnförövarna och återfallen | Del 2

Vad händer när domstolarna antar att Kriminalvårdens behandlingsprogram för sexualbrottsdömda fungerar när de bestämmer vem som får vårdnaden om ett barn? Del 2/2. Vi vill varna för skildringar av sexuella övergrepp mot barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över 20 år har domstolar dömt barnförövare till behandling för sexualbrottslingar – utan bevis på att vården fungerar. – Jag menar på att det är som ett experiment som har fått fortgå utan någon form av ordentlig utvärdering, säger advokat Camilla Orefjärd är specialiserad på barnfrågor.Kaliber har gått igenom hovrättsdomar under femårsperioden 2016-2020 där en förälder är dömd för sexualbrott mot barn eller barnpornografibrott. Det rör sig om 300 dömda barnförövare. Och vi stöter gång på gång på fall där straffet blir skyddstillsyn och behandling istället för fängelse. Sexualbrott mot barn och barnpornografibrottKriminalvårdsbehandlingarna som dömda barnförövare genomgår används senare som ett argument för att få vårdnad och umgänge med barn. Men kan en domstol avgöra hur stor risken är att en dömd barnförövare återfaller i brott, när de ska besluta om barnets bästa?Lyssna på Kalibers serie En mammas mardröm del 2: Barnförövarna och återfallenVi vill varna för skildringar av sexuella övergrepp mot barn.Reportrar: Josephine Freje och Sophia Djiobaridis, Imperiet MediaDelresearch: Klara Broberg, Imperiet MediaLjudmix: Emil DrouggeProducent: Annika H Eriksson, Kaliber

3 Mars 29min

En mammas mardröm – För “barnets bästa” | Del 1

En mammas mardröm – För “barnets bästa” | Del 1

Om hur svenska domstolar tvingar mammor att lämna sina barn till dömda barnförövare. Del 1/2. Vi vill varna för skildringar av sexuella övergrepp mot barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenska domstolar ger dömda barnförövare fri tillgång till barn.”Marie” är en av dem som drabbats. Den man hon levde med erkände och dömdes för sexuellt ofredande mot hennes äldre dotter. Efter avtjänat straff, flera år senare, ville han ha vårdnad om Maries och hans gemensamma två barn, som vi kallar Alma och Alvin. Det blir starten på en lång rad polisanmälningar, barnutredningar, orosanmälningar och vårdnadstvister. Det slutar med att Marie tvingas lämna över barnen till den dömde barnförövaren.– Det är det svåraste jag någonsin har gjort, säger Marie, och fortsätter:– Och gör jag inte det här, då riskerar ju jag att bli av med barnen. Sexualbrott mot barn eller barnpornografibrottGranskningen visar på flera fall, där dömda barnförövare får vårdnad om sina barn – efter beslut i domstol. Det kan handla om gemensam eller ensam vårdnad – eller oövervakat umgänge.Inga Tidefors är professor i psykologi och är specialiserad på personer som begår sexualbrott mot barn.– Har man en gång gått över den här gränsen så är ju benägenheten att göra det igen större.När vi går igenom fallen från vår granskning ser vi att domstolarna för olika resonemang då det gäller vårdnadstvister, där den ena föräldern är dömd för sexualbrott mot barn. I några fall räcker det med själva brottet för att bli diskvalificerad som vårdnadshavare. I andra fall, precis som när det gäller Marie, får den dömde barnförövaren ensam vårdnad om sitt barn.Advokat Camilla Orefjärd, sitter i styrelsen för föreningen Lex Tintin, som startades för att få till ett bättre skydd för barn som riskerar att utsättas för någon typ av våld. – Det är ett lotteri. Det beror på vilken domstol, var i landet du befinner dig, det beror på vilken domare du får, vilka nämndemän som sitter där. Och det är ju i sig egentligen väldigt rättsosäkert att man inte på förhand egentligen kan se vart det här barkar, det leder ju till en rättsosäkerhet. Vi vill varna för att programmet innehåller skildringar av sexuella övergrepp mot barn.Serien En mammas mardröm görs av produktionsbolaget Imperiet Media.Reportrar: Josephine Freje och Sophia DjiobaridisDelresearch: Klara BrobergLjudmix: Emil DrouggeProducent: Annika H Eriksson, Kaliber

24 Feb 29min

The Climate Disaster – United Nations and the Overstatements

The Climate Disaster – United Nations and the Overstatements

Climate change is real, but do the UN agencies and even the Secretary-General himself, really stick to the facts? This is an English version of Kaliber's investigation 'Klimatkatastrofen' from December 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Climate change is real, but is it as bad as it sometimes sounds?According to the IPCC - the scientific authority that all UN member states rely on - there is no doubt that our greenhouse gas emissions have warmed the planet and are negatively impacting the climate, with melting ice, rising sea levels, and an increase in certain extreme weather events.But UN agencies, as well as UN Secretary-General António Guterres, take it much further. We are told that:1.7 million children die every year due to climate change.Women and children are 14 times more likely to die in natural disasters than men.The number of weather disasters has increased fivefold since the 1970s.Families in Samoa are abandoning their homes and moving inland because of climate change.In this special episode of Kaliber, tailored for an international audience, we dig deep into these claims and ask: will the narrative of the apocalypse help us at all?Reporter: Ola SandstigProducer: Annika H ErikssonLegally responsible publisher: Sabina SchatzlContact: kaliber@sr.se

17 Feb 55min

Batterisamhället – Återvinningen: ”En geopolitisk rävsax” | Del 2

Batterisamhället – Återvinningen: ”En geopolitisk rävsax” | Del 2

Återkommande bränder på återvinningsanläggningar och ett starkt beroende av Kina - när batterierna når sitt slut ingår de i kedja som kan innebära ett geopolitiskt säkerhetsproblem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Hade vi vetat vad vi vet i dag hade vi aldrig sysslat med det här. Det kommer att brinna överallt i Sverige i batterihantering, säger Thomas Karlström, vd för en mellanlagringsanläggning i Trollhättan där batterier exploderat och brunnit två gånger på ett år. När uttjänta litiumjonbatterier batterier ska återvinnas krävs försiktighet. Batterierna kan självantända och brinna explosionsartat.– Incidenter har vi ju här i vår anläggning så gott som dagligen, att vi får ett batteri som ger en rökutveckling, säger Roland Karlsson, produktionschef på en återvinningsanläggning i Halmstad. Samtidigt finns en oro över hur Sverige och Europa i dag är beroende av andra länder, framförallt Kina, genom import av råmaterial för att bygga batterier - och export för återvinning.– Rent politiskt, geopolitiskt sett, så sitter Europa i en rävsax, säger Erik Jonsson, Statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.– Att ha en viss tillverkning av batterier i Europa är faktiskt en säkerhetsfråga för oss. För vi är utsatta idag, säger Kristina Edström, professor vid Uppsala universitet som forskar på batterier. Enligt Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), skyndas arbetet på för att öka oberoendet, och öka säkerheten vid återvinningsfaser.– Både Sverige och EU kan vara bättre än vad vi har varit. Reportrar: Johanna Torshall Svensson och Jill ErikssonProducent: Johan SundströmProduktionsteknik: Johan HörnqvistSlutmix: Mattias Miselli

10 Feb 25min

Batterisamhället – Bränderna: ”En massa höga smällar” | Del 1

Batterisamhället – Bränderna: ”En massa höga smällar” | Del 1

Batterierna finns i våra hem, i våra elcyklar och våra bilar. Men de kan självantända och brinna explosionsartat. Cornelia kom hem till sitt hus, som stod i full brand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Midsommardagen 2018 började Cornelias hoverboard brinna medan den laddades, vilket ledde till att hennes hem förstördes.– Fönster och sådant exploderade liksom. Så det var ju bara massa höga smällar.Sedan branden hemma hos Cornelia 2018 har runt 500 bränder startat där litiumjonbatterier varit inblandade, och bränder på grund av elsparkcyklar och elcyklar ökar mest enligt siffror från Elsäkerhetsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Ökat antal litiumjonbatteribränder– En brand i litiumjonbatterier kan liknas vid brand i brandfarliga vätskor som bensin eller diesel som vi traditionellt är vana vid. Normalt sett så förvarar vi inte en flaska bensin hemma, just för att den är brandfarlig. Men nu har vi plötsligt då stoppat in det här batteriet i vårt hem, säger Jesper Thuning, insatsledare på räddningstjänsten i Stockholm.Förbud och regler angående litiumjonbatterierI Storbritannien, Kanada, Singapore och flera andra länder har ett antal regler och förbud införts när det gäller elsparkcyklar och elcyklar. Detta har skett även i Sverige, till exempel förbud mot att ta med sig hoverboards eller elsparkcyklar på tunnelbanan i Stockholm, och elcykelbatterier får inte längre tas med in på flera arbetsplatser och offentliga lokaler runt om i landet, bland annat i Riksdagen. Men några ytterligare kontroller eller förbud när det gäller elcyklar och elsparkcyklar behövs inte i nuläget, säger Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).– Fler och fler köper produkter från nätet. Och där har ju man ett enskilt ansvar. Att se till att produkterna har de säkerhetskrav som gäller. Så här är det viktigt att titta efter den här CE -märkningen och se till att den också är korrekt, säger Romina Pourmokhtari.Reportrar: Johanna Torshall Svensson och Jill ErikssonProducent: Johan SundströmProduktionsteknik: Johan HörnqvistSlutmix: Mattias Miselli

10 Feb 29min

Staffan, turisterna och brotten mot skyddslagen

Staffan, turisterna och brotten mot skyddslagen

Om det ökade hotet mot Sverige, den skärpta lagen ska som ska stoppa terrorbrott och spionage och de som bryter mot lagen: kantarellplockare, motionärer och turister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet anmälningar om misstänkta brott kopplade till svenska skyddsobjekt har ökat de senaste åren. I snitt anmäls två brott om dagen.Säkerhetspolisen och polisen har gått ute med varningar om att utländska säkerhetstjänster kan anlita personer för att kartlägga svenska anläggningar.– Ett upplägg kan vara att du som någon typ av europeisk medborgare får ett erbjudande om att åka till Sverige. Du får en hyfsad bra betalning för att göra det här uppdraget och du vet kanske inte ens vem det är som har beställt det här, det har du ingen aning om, men du kanske ska åka till ett objekt och bara framkalla en reaktion, säger Per Engström, sektionschef på polisens nationella operativa avdelning NOA.Men när Kaliber tittar närmare på de drygt 400 personerna som under de senaste fem åren dömts för brott mot skyddslagen, visar att hälften gjort sig skyldiga till brott av oaktsamhet – personer som plockat svamp, cyklat inne på olika skjutfält där Försvarsmakten haft verksamhet eller tagit bilder på Drottningholm slott.En av de som dömts är Staffan, som är en av femton personer de senaste fem åren som i domar säger att de missförstod försvarsmaktens skyltning vid örlogsbasen i Karlskrona, och gjorde sig skyldig till att ha paddlat in i ett skyddsobjekt.– Väldigt snart känner jag i alla fall att det här var fel. Det var generalfel. Då hörde man en megafon – ”ni där i kajaken. Vänd om”.Försvarsmakten själva svarar angående sin skyltning av skyddsobjekt att de arbetar för att uppmärkning och avspärrningar ska vara så tydliga som möjligt att följa. Och skriver att det ska vara lätt att göra rätt.

16 Dec 202429min

Klimatkatastrofen del 2: ”Farligt och vilseledande”

Klimatkatastrofen del 2: ”Farligt och vilseledande”

Stämmer det att väderkatastrofer har blivit fem gånger så många på 50 år och att människor på Samoa flyr sina hem p g a klimatförändringar? Kaliber skärskådar påståenden från FN och generalsekreteraren. Del 2/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FN:s klimatpanel, IPCC, får hjälp av flera tusen forskare i sitt arbete med att sammanställa vetenskapen, och deras rapporter tar sex-sju år att skriva. Men inom FN-systemet finns dussintals andra organ, där många skriver egna rapporter, artiklar och gör olika uttalanden om klimatet. Med skiftande kvalitet.Kaliber kollar några av dessa påståenden för att se vad som är sant – i serien Klimatkatastrofen.Reportern Ola Sandstig tar oss med på en resa till Chamonix, Bryssel och Genève.

2 Dec 202429min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
svenska-fall
en-mork-historia
p3-dokumentar
rattsfallen
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
flashback-forever
kod-katastrof
p1-dokumentar
vad-blir-det-for-mord
hor-har
historiska-brott
rysarpodden
p3-historia
aftonbladet-daily
dialogiskt
rss-ghip-googlare-har-inga-polare