Jakten på assistanspengarna
Kaliber3 Nov 2013

Jakten på assistanspengarna

Konkurrensen om funktionshindrades gunst är hård bland de företag som erbjuder personlig assistans. För ett assistansföretag kan ett påskrivet kontrakt med en ny klient betyda nya vinster på hundratusentals kronor per år. Men hur långt får ett assistansbolag gå i sin jakt på nya kunder? Kaliber och Skolministeriet granskar assistansbolagens marknadsföringsmetoder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jakten på assistanspengarna

Assistansbolag som efterforskar kontaktuppgifter till personer med funktionshinder, erbjuder gratisresor och söker upp personer i rullstol på stan. Skolministeriet från UR och Kaliber granskar hur assistansbolagen raggar kunder.

Vi är hemma hos Pontus. Det luktar nybakat.

– Det är kärleksmums eller kladdkaka, finns ju tusen namn på den kakan.

– Kärleksmums är bra.

Pontus är en av ungefär 16 000 assistansberättigade . Det betyder att han får hjälp av en personlig assistent för sina grundläggande behov. Idag är det assistenten Elsa som jobbar.

– Massa saker som dom hjälper mig med så utan mina assistenter skulle jag inte klara mig.

– Man kan säga att det är den personliga hygienen och det som en vanlig, som man gör varenda dag.

– Nu ska jag öppna dörren bara …

Nu kom din mamma här…

Idag tittar Skolministeriet från UR och Kaliber närmare på dom metoder som en del assistansbolag använder sig av för att locka till sig kunder. Ett område där myndigheterna saknar insyn och kontroll ska det visa sig. Pontus är nämligen en högintressant kund för dom 1700 privata assistansbolag som finns på marknaden. Ett enda påskrivet kontrakt kan generera stora vinster till assistansbolaget. Inspektionen för socialförsäkringar har räknat ut att ett assistansbolag i genomsnitt kan göra 300 000 kronor i vinst på ett år för en enda brukare.

– Jag kan till och med bli påhoppad på stan om man har otur av assistansbolag numera. Och hoppa på en och berätta att ta det här bolaget det är så bra så!

Vad tycker du om det då?

– Det tycker jag inte om. För jag tycker att om man har assistans ska man kunna välja själv och inte bli påverkad vilket bolag man ska välja.

Förenklat kan man säga att när Försäkringskassan räknat ut hur många timmar per dygn du har behov av assistans får du en påse med pengar att köpa assistans för. Och som assistansberättigad har du tre olika alternativ. Antingen kan du välja att kommunen skall sköta din assistans, eller så kan du vara arbetsgivare själv, eller så kan du anlita ett privat assistansbolag. Det är det vanligaste. Pontus har haft assistans i 15 år. Just nu sköter han assistansen själv men han vill gärna slippa eftersom det är mycket att hålla reda på, så nu letar han efter ett privat assistansbolag igen. Och det är i det här läget han blir uppvaktad.

– Fortfarande poppar det upp dom här bolagen som inte är seriösa…

Pontus mamma.

– Och det stör mig, därför att, du behöver ett seriöst assistansbolag som du kan lita på och känner förtroende för. Och alltihop det här va…

– Precis, men det är inte lätt att hitta…

– Den ena bjöd ju över den andra och det är det jag tycker är så fruktansvärt oseriöst.

Vad är det man bjuder då? Vad är det man använder som…?

– Men det är precis som med telefonförsäljare. Dom frågar, hur har du det här idag med din assistans? Och det spelar ingen roll vad man säger, det bolaget man pratar med kan alltid göra allting bättre. Det är konstigt. Och dessutom när man är på stan då är ju inte det första man har i tanken assistans och hur man vill tänka över sin assistans. Då är det inte lätt att ta ett sånt livsavgörande beslut som det är. På två sekunder. Så det är fult att ragga upp folk på stan.

Vi ska återkomma till Pontus. För det finns något som gör honom ännu mera upprörd än att bli kontaktad på stan. Något han tycker är värre.

Men först ska vi träffa Arne Prembäck på Bosse Råd, Stöd och kunskapscenter i Stockholm, en oberoende icke vinstdrivande organisation dit personer kan komma när dom har problem med sin assistansanordnare.

Arne var med redan när assistansreformen infördes1994 och har sett hur marknaden förändrats på nära håll.

– Det är ju en väldigt, jag tycker man nästan kan beskriva det som en aggressiv marknad. Det är ju bara att titta på handikapptidskrifterna som kommer ut. Hur man målar ut guld och gröna skogar och verkligen försöker locka med det som man säger är unikt. Det är ju en explosionsartad utveckling. Jag tror att det ekonomiska incitamentet har gjort det har blivit det. Man har sett att det är ett lätt sätt att tjäna pengar. Samtidigt som, jag menar det är ju bra att det finns valfrihet. Det är ju inget snack om saken. Men man måste också ha förutsättningar att kunna välja. Att kunna se klart.

– Så är du kvar?

Ja, jag är kvar.

– Perfekt…

Vi kan kalla henne Cecilia. Hon har precis som Pontus vid flera tillfällen blivit uppsökt av påstridiga försäljare som vill att hon ska byta assistansbolag.

– Det är vissa bolag som är väldigt på fluga när man är ute i offentligheten och kommer fram och säger att ”åååh titta det här har jag att erbjuda”! Och jag är jättebra och du får det här och det här. Och pratar bara på om det hela tiden. Fast jag säger kanske en tredjegång att nej jag är inte intresserad och jag kontaktar dig när jag har behov av att göra det.

– Det kan också vara om man återgår till dom här assistansföretagen när dom kommer hem till än. Nu säger jag inte att alla är så, definitivt inte, men många kanske trycker på, till personen tackar ja fast man egentligen inte vill det för man orkar inte står emot. Och så tänker man att jag säger ja så jag blir av med dom. Det kan vara så i många fall tror jag.

Kan det inte vara något positivit också, att man konkurrerar och vill överträffa varandra, för dig som kund kan väl ändå det vara något positivt för då får du det bästa som du kan få?

– Ja, det kanske det är i vissa avseenden, men sen är det ju faktiskt så att pengar är ju inte allt. Både du som kund och dina assistenter ska ju vara nöjda.

Och bilden av att personer som har assistans känner sig påhoppade av gränslösa försäljare bekräftas av flera brukarorganisationer som vi talat med. Maria, är mamma till ett funktionshindrat barn och blev så upprörd när hon blev kontaktad av ett assistansbolag att hon bestämde sig för att anmäla företaget till Konsumentverket.

– Dom ringde och sa att dom ringer från ett företag som jobbar med att lämna information och informerar om att funktionshindrade barn ska få det dom har rätt till. Och jag hade då blivit uppring en gång tidigare av samma företag. Jag blev irriterad. Sa att dom inte får lov att ringa på mobilnummer för att sälja sina tjänster för att det strider mot etiska regler om marknadsföring. Och då sa dom - vi säljer ingenting. Och när jag tittade på personen som hade ringt så var hon försäljningschef på det här företaget. Men ändå säger hon, nej vi säljer ingenting. Det blir jag irriterad på att man låtsas att man inte säljer tjänster, att man inte är ärlig med sin avsikt. Och sen förstås då att dom ringer mig, jag vill ju veta hur dom fått reda på mitt nummer och att jag har ett funktionshindrat barn.

Ja för du frågade rakt ut var dom fått numret ifrån?

– Ja det gjorde jag och då hävdade dom att dom hade ett samarbete med statistiska centralbyrån. Och då i den vevan var jag i kontakt med Statistiska centralbyrån för jag var upprörd över att man spred information om vilka som har funktionshinder. Då tittade Statiskiska Centralbyrån på det och återkom sen och förnekade att dom hade såna uppgifter som dom lämnat ut och att det inte finns något samarbete. Så då ljög dom ju.

Och när du sa att du inte trodde det var så sannolikt, vad fick du för svar då?

Nej bara undviker att ja det kan jag inte svara på. Nej men så är det osv. Jag fick inget bra svar.

Marias anmälan till konsumentverket blev aldrig mer än en anmälan. Konsumentverket prioriterar inte detta ärende.

– Och sen är det ju också det här naturligtvis att man bekymrar sig över vilka uppgifter är det egentligen som cirkulerar där ute? Vad finns det mer?

Ja var får egentligen assistansbolag som objudna ringer hem till personer med funktionshinder uppgifterna ifrån? Vi kontaktar VD:n på företaget som ringt Maria för att fråga hur dom fått tag i hennes hemliga mobilnummer. VD:n hänvisar då till att dom nu satt igång en egen internutredning om saken och att dom inte vill kommentera kritiken förrän den är klar .

Uppgifterna om vem som har rätt till assistans ska vara sekretessbelagda hos myndigheterna. Men det finns ett sätt att få uppgifterna via myndigheter – domar som blir när personer överklagar till exempel försäkringskassans beslut är offentliga handlingar. Och alldeles nyligen begärde ett annat assistansbolag i Malmö ut 30 domar i förvaltningsrätten, och fick då serverat namn och adress till potentiella kunder. Det här är VD:n Peter Kärnefeldt.

– Vi skickade ut 30 stycken brev där vi inte pratade om alls om domar eller grejer eller någonting utan rent bara vi har startat ett assistansbolag i sportenstecken. Om man var intresserad av att byta assistansbolag så kunde man ringa oss. Vi tänkte inte på det som att dom skulle se det som något negativt. Och det är jättebeklagligt. Men jag kan samtidigt så här i efterhand förstå dom.

Pontus igen.

– Jag har haft bolag som velat att vi ska ut och ragga på stan. För det ser ju bättre ut om kunderna som sitter i rullstol är ute och markandsför på stan.

Som att du skulle jobba?

Ja. 500 spänn per kund var det. Så får vi 500 per kund som skriver på för dom som vi rekommenderar. Dom ville till exempel att vi skulle åka ut på Frölunda torg och sitta där en hel dag och dela ut foldrar. Jag var där en gång tror jag och då såg jag ingen funktionshindrad överhuvudtaget så jag tror inte det gav så stort resultat.

Men du åkte till Frölunda torg för att se om du hittar någon?

– Ja, men det var helt meningslöst. Jag vet inte, dom tyckte väl att då slipper vi göra jobbet själva. Men man tyckte ju om bolaget så man gjorde det ju.

– Marknadsföring ska ske på ett propert sätt. Och man ska inte utnyttja personers svagsinne eller bristande förmåga att fatta beslut, sunt förnuft helt enkelt.

Fredric Käll är ordförande i Bransch Personlig assistans inom Vårdföretagarna och representerar drygt 230 assistansbolag. Han känner väl till att personer med funktionshinder blir kontaktade av försäljare på assistansbolag och säger att den typen av marknadsföring är något som organisationen tar starkt avstånd ifrån.

– Den kanske mest flagranta marknadsföringsmetoden som vi tar definitivt avstånd ifrån är ju när man hämtar ut listor och på så sätt knackar dörr hos personer som har till exempel färdtjänst. Man har tagit ut färdtjänstlistor, och erbjuder dem pengar för att antingen söka assistans eller för att komma över till assistansbolaget.

Fredric Käll känner till två fall där adresser till personer med funktionshinder har läckt ifrån taxibolag som kör färdtjänst. Uppgifter som är olagliga att lämna ut.

– Och dom få tillfällen det har hänt brukar det gå ganska fort larmklockor genom hela systemet. Att nu är den och den igång dom gör så och så. Ganska fort så blir det nästan en lynchstämning över dom här personerna som knackar dörr. Så i det hänseendet så är det ganska självmarkerande. Eller oftast självmarkerande. För folk blir upprörda och irriterade. Varigenom syftet med att göra så förfelas. För vad dom vill är ju att få kunder och det får dom inte den vägen.

Det vet du händer att man hämtar färdstjänstlistor?

– Yes.

Men det är ju sekretessbelagda uppgifter?

– Precis. Och vi vet inte hur dom får tag i dom. Jag önskar jag visste och för varje gång det händer så börjar det efterforskas ganska ordentligt. Var dom kommer ifrån men…

Finns det andra marknadsföringsmetoder som ni tar avstånd ifrån?

– Att man betalar att för att en kund ska komma över genom olika typer av ersättningar eller erbjudanden om man väljer att skriva på. Direkt avstånd ifrån. Sen finns det säkert en uppsjö andra. Som tur är kommer man inte kontakt med dom så ofta.

Vi är hemma hos Pontus igen. För precis som Fredric Käll på Vårdföretagarna antyder, finns det företag som inte bara vill åt kontaktuppgifter och ringer hem. Och det är det som gör Pontus mest upprörd. Han rullar fram till skrivbordet och plockar fram ett papper han sparat. Ett reklamblad ifrån ett assistansföretag på orten som damp ner genom brevinkastet. Ett hösterbjudande står det.

– Fick en lapp i brevlådan att jag skulle få 3000 kronor i porslin av ett assistentbolag om jag valde dom som kund. Vet inte vad dom tyckte jag skulle ha 3000 kronor porslin till men det tyckte dom. Har även blivit erbjuden utlandsresor. När jag var utomlands för några år sen så träffade jag en svensk kille där som hade ett assistansbolag i Örebro tror jag att det var. Han såg ju att jag var funktionshindrad så han kom fram till mig när jag var på semester och han presenterade sitt assistentbolag och att han hade lägenheter på Teneriffa och att jag kunde få komma dit när jag ville och dom betalar min resa och assistentens resa utan problem hur ofta jag vill och ha rekreation som han sa.

– Sen är det så också att dom flesta handikappade människorna lever på så låg ekonomisk standard, naturligtvis. Lovar dom då guld och gröna skogar eller som du till och med sa att någon skulle betala en halv hyra eller vad sjutton det var. Eller fixa det eller ordna det. Det är klart som sjutton då.

– Klart man kan blir lockad av sånt om man har det dåligt ställt.

– Det är dom svagare människorna som råkar ut för det här och kan bli så lätt förledda.

Enligt Fredric Käll på Vårdföretagarna strider alltså assistansbolag mot branschens etiska riktlinjer när de ger brukarna gåvor, men är det olagligt? Susanne Moverare, sakkunnig på Försäkringskassan säger att assistansersättningen skall användas till assistans. Om de används till att betala till exempel nöjen kan den försäkrade bli återbetalningsskyldig. Men det gäller bara om man anställer sina assistenter själv. Privata assistansbolag får nämligen ge brukaren gåvor om de betalas med den beskattade vinsten. Men om pengarna till gåvor verkligen tas från vinsten, kontrolleras inte av Försäkringskassan.


Något som bekymrar Tomas Agdalen, jurist på Inspektionen för Socialförsäkringar som har tillsynsansvar för försäkringskassan.

– Vår erfarenhet är att det här följs inte upp riktigt. Det finns ingen riktig kontroll över hur assistansanordnare använder ersättningen. Utan det flyter nog på. Man betalar ut assistansersättningen och sen så kommer det in redovisningar, så betalas det ut ny assistansersättning. Så ingen kontrollerar liksom till vilka konstader assistansersättningen använts. Det verkar inte så nej.

Men är det rimligt? Det handlar om väldigt stora summor pengar som man betalar ut av skattemedel och så har man inte kontroll på hur dom används?

– I ett optimalt system så är det ju viktigt att veta hur dom allmänna medlen används och till vilka kostnader dom har används. Här vet vi bara att dom har använts till något abstrakt. Som personlig assistans. Faktiskt har vi jättelite kontroll på hur pengarna används. Egentligen ingen alls.

Men även om försäkringskassans regelverk tillåter gåvor till personer med assistans tycker Fredric Käll, vårdföretagarna att valet av anordnare bör baseras på kvalitén på assistansen och inte grundas på någon typ av belöningssystem. I det långa loppet så riskerar det att urholka förtroendet för reformen, säger han.

Så vi blev nyfikna på om det finns fler assistansbolag som har liknande erbjudanden som det som Pontus fick om fint porslin och bestämde oss för att ringa till ett tiotal assistansbolag. Vi hittade på en fiktiv person. Ida Andersson , för att se vad företagen var beredda att ge henne som blivande kund.

Ja hej jag heter Ida.

– Hej Ida.

Hej jag ringer åt en vän som är på jakt efter en assistansordnare. Vad gör er speciella så?

– Vi har nöjdast kunder, det är det som gör oss speciella…

När vi ringer runt till olika assistansbolag och frågar varför vi ska välja dem, lyfter många fram att de ger gratis juridisk hjälp i kontakt med myndigheter. Men vi får även erbjudanden som handlar mer om att brukaren – kunden – skall få förmåner.

Nej men det är några som har haft asså så här att man kan få extra förmånligt som man blir kund. Något välkomsterbjudande. Har ni något sånt?

Ida Andersson kunde i vår rundringning få till exempel gratis danskurs och prova på dyk. Ett företag säger att dom kan subventionera en utlandsresa för brukaren som en början på ett gott samarbete. Och ett annat assistansbolag kan bjuda på en veckas gratis boende i Thailand för kunden.

Vi ringer också företaget som hoppades att Pontus skulle nappa på en fin servis. Maja Koppfeldt som äger bolaget förklarar att dom ser välkomstpaket som ett vanligt sätt att marknadsföra sig i branschen

– Nej jag kan se att när jag blir kund i många olika företag så får jag ett välkomstpaket. Det är som Siba har om du köper en tv får du cykel. Det är ju inte ovanligt att man arbetar utifrån någon form av välkomstpaket när man startar. När man blir brukar hos ett assistansföretag så är det ju väldigt mycket pengar det kanske är en affär på upp till en och en halv miljon och när man då ger ett välkomstpaket så är det av ringa värde. Det är ju inte därför man väljer ett assistansbiolag. Det är ju så många bitar som ska stämma om det ska kännas rätt.

Men varför väljer ni att marknadsföra er med den typen av erbjudanen då?

– Vi marknadsför oss på många olika sätt. Välkomstpaket av något slag har vi haft ända sedan början. För att vi vill tacka för förtroendet och det är också där man sätter igång ett nytt samarbete och det känns viktigt att man gör det korrekt från början. Att vi vill visa vår uppskattning helt enkelt. Det är det vi gör.

Men kan ni se att det finns en risk för att en kund blir lockad av ett sånt här erbjudande och väljer det på grund av den gåva man får och inte pga av kvaliteten på assistansen?

– Nej det gör jag inte

Enligt försäkringskassans riktlinjer ska assistansersättningen gå till assistans. Hur får ni in den här gåvan i assistansen?

– Det här tar ju vi av våran vinst i bolaget.

Fredric Käll, Vårdföretagarna igen.

– Vi är otroligt kritiska till den typen av beteende, så där gör man inte.

Vilket ansvar har ni för att branschen följer de etiska riktlinjer som ni har och så?

– Vi har ett stort ansvar. Vi jobbar hela tiden och kontinuerligt med att informera våra medlemmar om våra etiska riktlinjer för i slutändan om man bryter mot dom kan leda till uteslutning.

Förutom att betona sitt eget ansvar anser Fredric Käll på Vårdföretagarna att även försäkringskassan har ett ansvar för att assistansersättningen inte används till olika typer av lockerbjudanden.

– Det finns ingen gemensam benämning över vad vi ska förse kunderna, brukarna med. Och det saknar vi.

Fredric Käll får medhåll ifrån Anders Westgerd, verksamhetsledare på GIL, ett brukarkooperativ i Göteborg. På senare år har det uppmärksammats mycket fusk inom assistansbranschen och det har talats om att kostnaderna har skenat. Försäkringskassan har genomfört en rad regeländringar och det har blivit svårare att få assistans. Samtidigt sockrar vissa assistansbolag kontrakten. Det rimmar illa tycker Anders Westgerd.

– Man har stramat åt tillvaron allt mer, medans man har egentligen överhuvudtaget inte ifrågasatt hög vinstutdelning och oskäliga marknadsföringsmetoder. Och det är någonting som gör mig rent ut sagt förbannad. Att man avhändar makten för dom assistansberättigade och gör livet betydligt mer problematiskt och man inskränker i lagstiftningens intentioner men man låter det mer eller mindre vara vilda västern på marknadssidan. Att man mer eller mindre kan bete sig och plocka ut oskäliga vinster och där tycker jag dom ska lägga fokus istället.

Susanne Moverare, försäkringskassans sakkunnige inom assistansersättningen.

– Försäkringskassan har möjlighet att kontrollera om man är egen företagare och anställer sina egna assistenter, där är man skyldig att redovisa precis vad man använder ersättningen till.

Men bolagen kan ni inte gå in och titta på kvitton och vad dom använt pengarna till i praktiken?

– Nej, det kan vi inte göra om man väljer att köpa sin assistans av ett privat bolag så har vi inte den möjligheten idag.

För många organsationer och brukare som jag har pratat med dom är upprörda över att man skärper till kontrollen bland dom som är assistansberättigade. Man kollar att man gör sina timmar att man får sin assistans som man har sagt, men sen finns det inget som kollar att bolagen använder deras pengar på rätt sätt.

– Nej, bolag och vinster det är en politiker fråga och det är inget som vi idag har möjlighet att gå in och titta på.

– Men vi ser fram emot en utredning som pågår just nu och se var man landar i för eventuella lagförslag i februari 2014.

– Vi står här och så brukar vi alltid bara ”tog du nyckel”? Och så frågar vi varandra, ”tog du nyckeln”? Nej jag tog nyckeln. Då kan vi stänga.

– Vem är assistent åt vem?

– Ja, exakt.

Det går några veckor. Pontus och Elsa, en av hans personliga assistenter är på promenad med Pontus hund.

– Utan assistansreformen så hade det varit jätte många som inte hade klarat sig, överhuvudtaget. Så assistansreformen behöver en uppryckning. Den är i grunden asbra. Det är det bästa som har hänt funktionshindrade människor någonsin.

Nu har Pontus efter många turer bestämt sig för ett assistansbolag som han tycker verkar seriöst och bra.

– Det finns bolag som det jag ska ha nu, som bryr sig om både personal och brukare. Usch jag hatar ordet brukare, men finns inget…

– Det gör jag med men vad ska man kalla det?

– Finns en del som säger kund men jag gillar inte det heller

– Inte jag heller, brukare känns så stelt

– Vad sägs om människa?

– Ja, min människa säger man då!

– Ja! Jag vet inte. Hopp, hopp! Får du åka tullstol en stund din lilla lata hund.

Reporter: Lovisa Haag

Avsnitt(590)

Kokainets väg in i Sverige – drop-off och parasitgömmor

Kokainets väg in i Sverige – drop-off och parasitgömmor

REPRIS: Väskor spolas upp utmed västkusten som innehåller kokain. Att slänga väskor från fartyg är ett nytt sätt som smugglare använder för att undvika hamnkontroller. Men även parasitgömmor dolda gömslen på utsidan av fartyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Två män hamnar i sjönöd mitt i natten utanför Höganäs kust. Några dagar senare hittas svarta säckar med total 70 kilo kokain på en strand, tio mil söderut. De två männen hade misslyckats med att hämta en ”drop-off”.Det är det första kända fallet där en sådan här stor mängd kokain flutit i land i Sverige, där smugglare kastat kokain i havet från ett fartyg, som är tänkt att hämtas upp av en mindre båt som kör in det till land.Kalibers kartläggning visar att 21 fartyg som kommer från riskländer har lagt till i svenska hamnar under första halvåret av 2024, vilket är fler än vad som lade till hela 2023.I genomsnitt utför Tullverket och Kustbevakningen endast 10-15 fartygskontroller per år, och majoriteten av dessa utförs vid en kaj. Men då finns risken att narkotikan redan lämnat båten.– Vi vet vilka riskfartyg vi ska fokusera på. Problemet är att vi inte har den resursen att göra det i den utsträckningen som behövs för att få de träffarna då, säger Niklas Delin, gruppchef på Tullverket syd.Nu flaggar myndigheter och EU-instanser för att kontrollerna av fartyg måste öka – annars riskerar Sverige att bli en ännu större inkörsport för narkotika i Europa.Programmet är en repris från november 2024.Reporter: Elsa HenriksdotterProducent: Johan SundströmSlutmix: Rolf Hilton

28 Apr 29min

Efter Oceanabranden: fler nödutgångar – Kaliber följer upp flera granskningar

Efter Oceanabranden: fler nödutgångar – Kaliber följer upp flera granskningar

Fler utrymningsvägar i Oceanas badtorn. Skänningeanstalten lägger ned kritiserade kontrollgruppen. FN:s generalsekreterare påstod att en familj flydde sitt hus på Samoa p g a klimatförändringarna. Kaliber sökte upp familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Apr 15min

Överläkare gav patient självmordstips – fick nytt jobb i annan region

Överläkare gav patient självmordstips – fick nytt jobb i annan region

En överläkare som fått sparken från Sahlgrenska efter att ha ansetts vara en patientsäkerhetsrisk fick nytt jobb efter fina referenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges Radio har fällts av Granskningsnämnden för partiskhet och osaklighet i den version av det här programmet som publicerades i SR Play den 16 april 2025.I programmet sades att Kaliber sökt en av läkarna men att hon inte hade återkommit med svar. Sveriges Radio hade sökt den aktuella läkaren inför publiceringen den 16 april på fel e-postadress och hon hade därför inte nåtts av Kalibers frågor. Hon hade därmed inte fått möjligheten att bemöta kritiken före publicering. Programmet strider därför mot kravet på opartiskhet.Uppgiften i programmet den 16 april om att Kaliber sökt läkaren men att hon inte velat återkomma var således felaktig eftersom hon sökts på fel adress. Programmet stred därför i detta avseende mot kravet på saklighet.Sveriges Radio publicerade ett genmäle från läkaren dagen efter den 17 april. Det genmälet innehöll dock även den felaktiga uppgiften att Sveriges Radio sökt läkaren. Hanteringen av genmälet var därför inte förenlig med bestämmelsen i sändningstillståndet.Överläkare gav patient självmordstips – fick nytt jobb i annan regionLäkaren är en av de två överläkare som stängdes av från sina tjänster på Sahlgrenska i höstas efter att Kaliber avslöjat flera missförhållanden. Det handlade bland annat om kränkande patientbemötande och brister i suicidriskbedömningar av självmordsbenägna patienter.Läkaren stängdes av i oktober och fick sedan sparken i december. Men Kaliber får tips om att läkaren fått nytt jobb inom psykiatrin i Västernorrland - vilket också Tidningen Ångermanland rapporterat om. – Ja, hon har varit under en period. En period då som hyrläkare har hon jobbat som.Tomas Almroth, enhetschef för läkarna inom vuxenpsykiatrin i Region Västernorrland, säger att regionen, när läkaren i februari togs in som hyrläkare, inte hade kännedom om att hon hade avskedats och IVO-anmälts av sin tidigare arbetsgivare. – Det framgick inte i referenstagningen. Uppgifterna går isär om varför det i den referens som är tagen från en chef på Sahlgrenska inte framgår att läkaren hade avskedats. Bemanningsföretaget som tog referensen och anlitade läkaren, Vårdbemanning Sverige, skriver i ett mejl till Kaliber att företaget nu ska utreda det. Vi begär ut de nedtecknade referenser om läkaren som regionen fick ta del av, av bemanningsföretaget innan regionen tog in henne som hyrläkare.Då ser vi att referensen från Sahlgrenska inte nämner att läkaren nyligen har avskedats därifrån och IVO-anmälts för att hon kan utgöra en patientsäkerhetsrisk.Referensen kommer från läkarens närmsta chef på Sahlgrenska, Anders Bergstedt, och är positivt hållen.– Då har jag inte stuckit under stol med den här händelsen som ert radioprogram ledde till att hon fick lämna. För det har jag sagt till läkaren, det kan inte jag utelämna. I övrigt är ju läkaren en uppskattad kollega bland alla oss kollegor, säger Anders Bergstedt.Kaliber har under lång tid sökt läkaren utan att få svar på våra många frågor. Men efter att det här reportaget först publicerades, hör hon av sig via mail. Vi har därför uppdaterat reportaget för att inkludera hennes svar. Hon skriver bland annat att hennes intention aldrig har varit att uppmana någon till självmord och att det kan kan låta hårt att skriva ut patienter som självskadar på avdelningen, men att det är i linje med riktlinjer och beprövad erfarenhet. Hon menar också att det i Ellas journalanteckningar finns information som ger stöd för att hon gjorde rätt som skrev ut Ella. Kaliber tog redan i höstas del av del journalanteckningar från Ella. Och Sahlgrenska gick också igenom Ellas journalanteckningar under den arbetsrättsliga utredningen - som resulterade i att läkaren fick sparken. Ella och Alexandra heter egentligen något annat.Reporter: Joel WendleProducent: Johan SundströmSlutmix: Gustaf Vilhelmsson

21 Apr 19min

Ekonomiskt våld vid skilsmässa: ”Det gör ju att folk går under”

Ekonomiskt våld vid skilsmässa: ”Det gör ju att folk går under”

Monas exman förhalar bodelningen i flera år och Lauras före detta hotar med att hon ska bli satt på gatan. Om ekonomiskt våld när bodelningen blir ett vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bodelningar som låser fastKaliber visar hur bodelningen kan användas som ett vapen vid skilsmässor, där det går att förhala, ljuga och ekonomiskt svälta ut den svagare parten – trots att det varit ett känt problem länge. ”Mona” berättar hur en utdragen bodelningsprocess gör att hon blir låst och inte kan gå vidare i sitt liv.– Det här ekonomiska eftervåldet. Det gör ju att folk går under, man sätts hos kronofogden, berättar Mona.Hennes ex-make har förhalat processen i över två år, vilket har lett till enorma advokatkostnader och ekonomisk osäkerhet.“Laura” fick ett beslut i handen där hennes ägande inte hade tagits med, samtidigt som hennes före detta kräver pengar från henne. När två personer skiljer sig är det vanliga att de själva kommer överens om hur de ska dela tillgångarna. Om de inte kommer överens kan domstolen förordna en bodelningsförrättare som i första hand ska få det tidigare paret att enas. Om inte det går ska förrättaren reda ut ekonomin och ta ett beslut.Regeringen utrederKalibers genomgång av förlikningar och överklaganden av bodelningsbeslut visar att det tagit över ett år i en majoritet av de 118 ärenden där det går att se hur lång tid bodelningsförrättaren har tagit på sig, men det finns flera fall där det tagit tre år eller mer.Lagstiftningen gör det möjligt för en part att förhala processen och orsaka ekonomiskt lidande för den andra. Men justitierådet Margareta Brattström har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur bodelningarna kan bli mer effektiva och om det går att sätta en tidsgräns. Syftet är bland annat att motverka ekonomiskt våld.– Det är ju självklart att den ska inte hålla på mer än längre tid än nödvändigt.Reporter: Jonna BurénProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Henrik Henriksson

14 Apr 29min

Robin mördade sin egen pappa – Sjuka i fängelser | Del 2

Robin mördade sin egen pappa – Sjuka i fängelser | Del 2

Robin döms till fängelse och blir en av de allt fler intagna med psykisk ohälsa som är svåra att hantera för Kriminalvården. Lösningen blir isolering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Robin sätts i isolering i månader i sträck.– Alla säger ju att den här riktningen med allvarligare diagnoser som bipolaritet, psykos och liknande, ökar, säger Tomas Kleveholt, som jobbar som sjuksköterska inom Kriminalvården och är vice ordförande för Vårdförbundets Kriminalvårdsklubb.Det kan också leda till farliga situationer inne på anstalterna.– Tankarna går ju så snabbt. Det känns som att man verkligen...det känns som att man slåss för sitt liv, säger kriminalvårdaren Peter Ragnefors, som attackerades av en intagen som var i psykos.Allt fler fångar i fängelserna sätts i långvarig isolering, bland dem fångar som mår för psykiskt dåligt för vara ute på en vanlig avdelning.– Den här personen som blir isolerad på grund av psykisk ohälsa kommer ju inte ingå i några program, så han kommer ju inte vara bättre ut den dagen han lämnar Kriminalvården, säger Christer Hallqvist, ordförande för kriminalvårdssektionen på fackförbundet Seko.Samtidigt minskar SRI-platser på anstalterna, platser för Särskilt Resurskrävande Intagna, till exempel personer med psykisk ohälsa. Och fler sätt i isolering. Vilket enligt kriminalvårdare vi pratat med riskerar att göra att personer med psykisk ohälsa mår sämre och begår nya brott när de kommer ut.– Det kan bli så att den risken ökar. Vi skulle ha mycket bättre förutsättningar om det såg ut på ett annat sätt i beläggningsläget och ha andra förutsättningar att kunna arbeta med varje klient individuellt. Det kan vara extra ömmande att den här typen av klienter hamnar i kläm, säger Torbjörn Nyberg, chef för Kriminalvårdens kapacitetsenhet.Robin, Jenny och Anders heter egentligen något annat.Reporter: Joel WendleProducent: Johan SundströmSlutmix: Göran Wiland

31 Mars 29min

Robin mördade sin egen pappa – Psykotisk men utsläppt | Del 1

Robin mördade sin egen pappa – Psykotisk men utsläppt | Del 1

Robin är psykotisk under flera dygn. Han blir inlagd, men får gå hem igen. Han är knivbeväpnad i en mataffär. Hämtas av polis. Och släpps. Sedan dödar han sin pappa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jenny och Anders har sökt hjälp för sin son Robin under flera år. Men upplever att det bara blir korta insatser som inte hjälper.Under några februaridagar läggs han in på en psykiatrisk avdelning på grund av psykos. Men får gå hem 12 timmar senare. Han hämtas av polis i en mataffär två dagar senare, dit han knivbeväpnad flytt från inbillade förföljare. Efter fyra timmar i arresten släpps han. Morgonen efter har han i psykos dödat sin pappa.Läkarens anteckningar från när Robin skrevs ut, visar att han hörde en röst och tittade oroligt mot väggarna. Enligt verksamhetschefen för psykiatrin på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, Magnus Skog, kan det vara tillräckligt att vårda en patient i psykos under så kort tid. Och att de röster Robin hörde vid utskrivningen inte behöver betyda psykos.– Generellt låter det som att det har gått väldigt fort här. Och en mer vanligare handläggning skulle vara att ha kvar ytterligare en tid för observation, säger Joar Guterstam, docent i psykiatri vid Karolinska institutet.En polisman beskriver Robin som ”en hök” som tittar oroligt omkring sig när han släpps ur arresten. – Nu får jag ju gå på de handlingar som finns, och där har man gjort bedömningen att hans tillstånd beror på hans berusningsgrad, säger Peter Sörstedt, polisområdeschef i Älvsborg.Robin, Jenny och Anders heter egentligen något annat.Reporter: Joel WendleProducent: Johan SundströmSlutmix: Göran Wiland

31 Mars 30min

Skamfylld hemlighet: ”För mig var det något som kvinnor utsattes för”

Skamfylld hemlighet: ”För mig var det något som kvinnor utsattes för”

Linus misshandlas och våldtas av sin sambo. Erik utsätts för psykisk terror av sin fru. Ingen av dem vågar berätta för sin omgivning. Om män som utsätts för våld av en partner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många vågar inte berätta– Att var så psykiskt nedtryckt i någonting, vara så kontrollerad, men det är också jättesvårt att förklara för någon som inte varit det. Vad för slags rädsla och panik du lever under när de situationerna dyker upp. Hur du febrilt försöker överbevisa: det är inte som du säger.Erik utsätts för psykisk och fysisk misshandel av sin fru, men håller det som händer för sig själv och berättar inte för någon. Så var det även för Linus:– Hur skulle jag kunna kontakta polisen, vem skulle tro på mig, en kille liksom som kommer här? Och detsamma med vården, hur skulle jag våga?Deras vittnesmål är vanliga när det gäller män som utsätts för våld av en partner, det säger Chris-Emelie Denstedt som är utredare på den nationella Stödlinjen för män. En telefonlinje dit män som utsätts för våld i nära relationer kan ringa.– Man begränsar sitt umgänge, begränsar sitt nätverk, att man kanske blir mer och mer isolerad tillsammans med den som utsätter en för våld. Det kan påverka självkänslan, det kan påverka ens psykiska mående, självklart negativt. Ens förmåga att arbeta, ens förmåga att studera till exempel, så det kan ju vara mängder av saker som blir påverkade av det här.Psykisk och fysisk misshandelDen vanligaste formen av våld i parrelationer är psykiskt våld. Och det är fler kvinnor än män som uppger att de utsätts, visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, där personer i Sverige fått svara på frågor. Mest utsatta för det grova och dödliga våldet är kvinnor. Men det finns också män som våldtas, slås blodiga och trycks ner av personer som de lever med. Fast det hör vi inte så mycket om.Lyssna på Skamfylld hemlighet - om män som utsätts för våld av en partner men inte får samma hjälp som utsatta kvinnor.Reporter: Lisbeth HermanssonProducent: Annika H ErikssonSlutmix: Oscar Lindholm

24 Mars 30min

Fotbollen, supportrarna och pyrotekniken

Fotbollen, supportrarna och pyrotekniken

REPRIS: I drygt 15 års tid har problemen pågått om hur det ska bli ett stopp på pyrotekniken på fotbollsläktarna. Olagliga föremål som avfyras och flera gånger lett till brännskador och hörselskador. Det fortsätter år efter år hur är det möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Söndag 20 oktober 2024 är det derby i Stockholm. Hammarby mot Djurgården, med nästan 28 000 personer på läktarna. Men matchen får avbrytas när flera knallskott hörs i arenan och det kastas bengaler och något som liknar fyrverkerier in på planen.Matchen spelades klart inför tomma läktare. Men händelsen har återigen satt fart på debatten om hur olaglig pyroteknik fortsätter att komma in på svenska fotbollsarenor.Under en match mellan IFK Göteborg och Malmö FF på Gamla Ullevi 2016, exploderar ett knallskott bredvid assisterande domare Mathias Klasenius.– Jag har aldrig varit med om något liknande. Det är ju otroligt högt ljud. Men också väldigt chockerande på något sätt. Jag hade ingen chans att se vart den kom ifrån heller. Jag visste knappt om det var något som var inkastat mot mig med avsikt eller om det var en olycka. Jag hade ju ingen aning om vad det var som hade inträffat. Men en otroligt hög smäll, säger Mathias.Den matchen spelades aldrig klart. Och under hösten samma år kom en skärpning mot bangers på svenska fotbollsarenor.Såväl bengaler, bangers och annan liknande pyroteknik är förbjudna sedan länge på de svenska fotbollsarenorna. Trots att både fotbollsklubbar och polis är medvetna om problemet och riskerna, så som brännskador och hörselskador, fortsätter pyrotekniken att strömma in på arenorna.I år har flera personer dömts för att de bränt bengaler eller försökt smuggla in dem på arenor – straffet är dagsböter.Polisen: ”Livsfarligt”När Kaliber under hösten besöker matchen mellan Hammarby och Malmö FF på Tele 2 arena i Stockholm, är det uppenbart att supportrar tänder bengaler på givna tillfällen och synkroniserat.Ordningsvakterna står och väntar på att de ska sluta brinna, tar de ifrån supportrarna och lägger de på marken för de ska kunna svalna.– Det är direkt livsfarligt helt enkelt, säger Per Engström, sektionschef på NOA, polisens nationella operativa avdelning.Per Engströms enhet jobbar med idrottsrelaterad brottslighet. Han menar att fotbollsklubbarna har ett jobb att göra när det gäller att ändra vissa av supportergruppernas värderingar.– Och det är ju frågan om en kulturförändring egentligen, att få de här individerna att förstå att det här är brottslig verksamhet och att den är farlig framför allt. Och det är ju ett arbete som klubbarna och arrangören har, säger Per Engström.Hösten 2024 gjorde Kaliber tillsammans med Radiosporten en rundringning till de 16 allsvenska klubbarnas säkerhetschefer. 13 av dem svarade – och de flesta menar att pyrotekniken ofta smugglas in kroppsnära, vilket gör det svårt att upptäcka utan att kränka besökarnas integritet.– Det skulle ju innebära att vi behöver känna i skrevet och på brösten på våra besökare och det tror jag ingen vill egentligen, alltså det finns ju en lagstiftare som ändå har satt en gräns för vad som är integritetskränkande och vad som inte är det, Jonas Arlmark på IFK Göteborg.Programmet sändes första gången den 18 november 2024. Nu inför den allsvenska premiären sänds det igen.Reporter: Malin MarckoProducent: Annika H Eriksson

17 Mars 30min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
mardromsgasten
aftonbladet-krim
skaringer-nessvold
badfluence
nemo-moter-en-van
rattsfallen
killradet
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
p3-historia
hor-har
rss-brottsutredarna
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rysarpodden
rss-mer-an-bara-morsa