Granskning: Naturskogarna som är borta för alltid

Sveriges Radios granskning avslöjar att nyckelbiotoper som totalt motsvarar åtta Gamla stan huggs ner årligen ofta på bekostnad av fridlysta arter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyckelbiotoper har pekats ut för sina höga naturvärden, som gamla träd, död ved och för att de aldrig kalhuggits. Vetenskapsradions och Ekots granskning, där vi jämfört Skogsstyrelsens satellitbilder med kartor, visar att nära 300 hektar registrerade nyckelbiotoper avverkas varje år. Det motsvarar åtta Gamla stan. Samtidigt är mer än 1300 hektar nyckelbiotoper avverkningsanmälda.

I en barrnaturskog utanför Uppsala syns vad som står på spel, med fridlysta och rödlista arter som knärot och kortskaftad ärgspik. SLU Artdatabanken bedömer att skogsbruket har stor negativ effekt på 1744 rödlistade arter och anser att det är av högsta prioritet att skydda de kvarvarande gammelskogarna för den biologiska mångfalden.

Politiska beslut har också förändrat spelplanen. Skogsstyrelsen har slutat registrera nya nyckelbiotoper och avregistreringar gör att information om nyckelbiotoper försvunnit ur deras karttjänst. Då kan avverkningsanmälningar lättare passera myndighetens automatiska granskning och leda till så kallade nollbeslut, som i flera fall prövats i Mark- och miljödomstolen.
Skogsbolag som Holmen, SCA och Sveaskog pekar på felaktiga gränser i äldre underlag.

Samtidigt vill regeringen förändra artskyddet så att skogsbruket ska få undantag för arter som knärot och att Skogsstyrelsen får kortare granskningstid innan en avverkning får börja.

Reporter: Daniel Värjö
daniel.varjo@sr.se

Research: Clara Guiborg
clara.guiborg@sr.se

Producent: Gunilla Kyhlén
gunilla.kyhlen@sr.se