Svagt underlag bakom SVT-granskning, dubbla stolar bakom SvD-reportage, infekterat tidningskrig och läxförhör med Lars Beckman

Utgivare kräver räddningspaket mot tidningsdödEtt efter ett har de stora varslen om nedskärningar på tidningar trillat in det senaste året. Först var det DN, sedan Aftonbladet, i slutet av sommaren kom Svenska Dagbladet - och så nu i veckan tidningen Dagbladet i Sundsvall, tidningsföretagen i Linköping och Norrköping och inte minst på Dalademokraten i Falun som ska skrota den egna tryckpressen och börja samarbeta intimt med lokalkonkurrenten Dalarnas tidningar. Från organisationen Utgivarna kräver man nu statligt stöd - det slags omställningsstöd som brukar ges till krisande branscher för att rädda jobb och bevara kompetens som annars riskerar att förskingras. Kritikstorm mot vårt reportage om invandringsdebattVi ska vända tillbaka till ett av våra reportage från förra veckan. Ett inslag som väckte starka reaktioner, inte minst i sociala medier. Vårt program har kallats "det äckliga lilla programmet, ett vidrigt inslag och vi har anklagats för att sprida rasistiska myter och gå Sverigedemokraternas ärenden.Vi tog upp varför den svenska politiska journalistiken - när det kommer till integrations- och invandringsdebatten - så ofta stannar i moralhörnet och inte kommer vidare i sakfrågorna... och att frågan HUR man pratar om det och vilka ord som används så ofta övertrumfar själva sakfrågan om hur man ska hantera utmaningarna.En av dem som varit mycket kritisk är radioproducenten Johanna Langhorst - som tidigare varit med i just vårt program. Vi träffade henne i fredags för att vädra lite av kritiken. Och vi bad statsvetaren Andreas Johansson Heinö, som intervjuades i förra veckans reportage, kommentera veckans debatt.Vill du bilda dig en egen uppfattning kan du lyssna - - och det finns också i utskriven form . Vi kollar en bra bodybuilderstoryKolla aldrig en bra story. Det är ett gammalt statement i journalistbranschen. För om du gör dom där extra kollarna, så finns det risk att storyn spricker. För ett par månader sedan fick vårt ruffiga kvarter i Stockholm en skvätt medieuppmärksamhet. Och storyn var bra. Med Stora starka hjältar som brottar ner skurkar. Riktigt bra, faktiskt. Lite för bra för att vara sann. Den måste ni höra! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Okt 201234min

Feg valhänthet av medier om integrationVi journalister får ofta kritik för att vi är för fokuserade på det negativa i tillvaron. Att det bara är problemen som får uppmärksamhet. Undantaget är invandrings- och integrationspolitiken. Här tycks journalistiken påfallande ofta fastna i moralhörnet. Makthavare tillåts komma undan med klichéer om ett samhälle utan vi och dom. Men inga makthavare naglas fast trots att många misslyckas med att ge svar på hur samhället ska lösa de problem som uppstår när Sverige på ett mindre än ett halvsekel förändrats från vitt och homogent till mångfacetterat. När Agenda startade partiledardebatten och frågade hur mycket invandring Sverige TÅL så drog debatten igång: inte om hur invandringen skulle hanteras, utan om hur frågan ställts. Reporter Katarina Andersson med Lars Truedson. Balanserat eller sakligt om klimatet?Om man ska göra objektiv och balanserad journalistik - räcker det då att ge två sidor lika mycket utrymme oavsett hur rätt eller fel de har? Eller ska man förvänta sig att en journalist också sätter sig in i en fråga och värderar de olika sidorna? Att människan påverkar den globala uppvärmningen är sedan länge ett väletablerat faktum inom vetenskapen även om det finns ett litet fåtal avvikande röster. Det här är något de flesta journalister som skriver om klimatet vet och förhåller sig till. Men i senaste numret av Sveriges största biltidning Vi Bilägare gör man på ett annat sätt. Vi försöker reda ut hur redaktionen menar. Reporter Caroline Jägerfeld. Böcker i bräschen för skvallerVeckans mest omskrivna kvinna heter Camilla Henemark. Nästa vecka kommer hennes bok Adjö det ljuva livet men redan nu har medierna varit fulla av smaskiga detaljer, rubriker och löpsedlar. Och det är inte bara kvällstidningarna som skriver. I onsdags publicerade Dagens Nyheter en lång artikel med detaljer om Henemark och kungen. De senaste åren har det här varit något av ett mönster. En skandalbok lanseras och medierna kan sprida vidare informationen utan att själv behöva kontrollera faktauppgifterna eller stå där med skämskudden. Det kallas ibland för att göra en BBC - när finmedierna vill skriva om otrohet utan att behöva riktigt stå för det så att säga. Nu kommer kritiken mot de här publiceringarna. Reporter Martin Wicklin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Okt 201234min

Debatt om yttrandefrihet och integritetTidigare har vi berättat om hur det brittiska kungahuset skulle kunna använda Se och Hörs publicering av nakenbilder på hertiginnan Kates för att tvinga fram svensk lagstiftning. Den frågan accelererade redan nu i veckan då det svenska kungahusets advokat - hovauditören Axel Calissendorf - med hela den opinionsmässiga tyngd som den kungliga anknytningen ger - gav sig in i debatten. Det är en strid mellan Publicistiken och Juridiken. Och den här striden har allt som oftast stått mellan två personer, mellan publicisten Thomas Mattson chefredaktör på Expressen och juristen Mårten Schultz, professor i civilrätt. Vi sammanförde dem - på Thomas Mattssons kontor i Expressenhuset i Stockholm.Reporter Martin Wicklin. Det som inte finns kan inte plockas bortUnder kulturdebatten om Tintin på biblioteket TioTretton på Kulturhuset i Stockholm var det genomgående ETT album som mer än något annat fick illustrera - Tintin i Kongo. Albumet vars omslag pryds av Tintin, Milou och pojken Koko - ritad som rasistisk kliché. Men den boken fanns aldrig på TioTretton ens innan det uppmärksammade nedplockandet. Reporter Katarina Andersson. Måste staten rädda fria pressen?Ödesfrågan om hur mediebranschen ska hitta pengar för att avlöna de journalister som gör allt det där fina man talar om i högtidstalen och på prisutdelningar har varit aktuell i veckan igen. Det tydligaste exemplet på det här är Svenska dagbladet där sparpaketen duggat tätt i många år. Ledningen fick kritik från snart sagt alla håll när det stod klart att 60 personer skulle sluta, bland annat hela sportredaktionen. Mediernas Lars Truedson ställde sig frågan om SvD bli det första stora svenska offret för övergången från papper till nät? Och vilket ansvar har politiken för att stödja journalistiken när pengarna inte hänger med från papper till webb? En äcklig skitsakVi diskuterar var gränsen går för hur äckliga detaljer man kan nämna i ett program som sänds antingen till frukost eller lunch. Allt på grund av ett inslag om en låt oss kalla det fekalietransplantation i Vetenskapsradion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Okt 201234min

Ömmande fall tar över asyljournalistikenDen tvååriga flickan Haddiles öde har fångat Sveriges intresse hela veckan. Och det här är ett typiskt exempel på hur medier hanterar migrationspolitik. Det handlar ofta om ömmande fall, enskilda utsatta människor som ställs mot en kall byråkrati.Vi har hela veckan följt det här fallet - som från början verkade så enkelt, med ett övergivet barn som skulle slitas ur en varm fosterfamiljs famn och skickas ur landet av Migrationsverket av obegripliga skäl. Men den enkla bilden blev med tiden allt mer komplicerad och det blev svårare att veta vem som var skurken. Kanske Migrationsverket, kanske socialtjänsten i Hadiles kommun, kanske hennes mamma, kanske till och med hennes fosterfamilj. Men när fredagsmorgonen grydde var det inte det på någon av dem alla skällde längre. Det var på Sveriges televisions program Debatt, som anklagades för att ha åstadkommit ett pressetiskt haveri. Konsekvenserna av Ekots 75 årDet är 75 år sedan Ekot började sända nyheter i Sveriges Radio. Redaktionen som verkar prenumerera på titeln, högsta trovärdighet. Men så har det inte alltid varit. I historien finns en kamp för att tillkämpa sig en yttrandefrihet, att komma ut ur statsmaktens kontroll för att kunna göra fri och oberoende journalistik Det här är Erik Hedtjärns reportage om 75 år av objektivitet, män och konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Sep 201234min

Kungliga bröst och tryckfrihetens gränserNär Se och Hör i veckan publicerade de smygtagna nakenbilderna på den brittiska hertiginnan Catherine av Cambridge - mer känd under sitt smeknamn Kate - då hamnade Sverige mitt i en stor internationell mediedebatt. Bilderna på Kate med trosor i knävecken och inoljade bröst har blivit en vattendelare i hur man ser på balansen mellan personlig integritet och yttrandefrihet. Det brittiska kungahuset har stämt den franska tidning som var först med att publicera bilderna. Tidningen har av domstol tvingats ta bort bilderna. I Sverige är det inte ett brott att publicera bilderna. Än så länge. Många anser att svensk lag har ett gapande hål när det gäller skyddet av den mänskliga rättighet som kan kallas personlig integritet. Sverige har med knapp nöd undvikit att fällas av Europadomstolen i liknande fall. Nu varnas för att Se och hörs publicering kan bli droppen som får bägaren att rinna över och tar bort svenska politikers möjlighet att själva besluta i frågan. Reportrar Lars Truedson och Martin Wicklin. Regeringen matar journalisterna med budget-PRI torsdags gick Anders Borg med budgeten, den så kallade nådiga luntan, till Riksdagen. Men i stora drag var allt redan känt. Vår genomgång visar att regeringen skickat över 50 pressmeddelanden om budgeten den senaste månaden. Under fyra veckor har regeringen fått framstå som handlingskraftig när de åkt runt med hjälmar på huvudet, inspekterat laboratorier och fikat på äldreboenden. Och journalisterna har fått fina bilder och ställt frågor till de intervjupersonerna som regeringen försett pressen med. Reporter Erik Hedtjärn.Journalisters olyckliga kärlek med siffrorIbland kan livet som mediegranskare kännas som dejà vu. Som en gammal raspig grammofonskiva som hakat upp sig. Som en olycklig men evigt pågående kärlekshistoria. Det handlar om journalisters obesvarade kärlek till siffror och statistik.För en tid sedan hände det igen - en undersökning som inte höll måttet, men spreds ändå som en löpeld. Varför blir det så? Och vad håller egentligen den där polisförbundsundersökningen för att säga? Martin Wicklin och Katarina Andersson reder ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Sep 201234min

Frilansliv utan skyddsnätDet har gått 15 månader sedan de inledde den där resan som skulle ta dem in över gränsen till Etiopien och Ogaden-provinsen. Syftet var att kasta ljus över situationen i den slutna provinsen, där svenska affärsintressen verkar samtidigt som ofattbara övergrepp och brott mot de mänskliga rättigheterna pågår.Även om resan gick käpprätt åt helvete så har misslyckandet och det som drabbade dem med all sin grymhet avslöjat för oss just det som de ville visa oss när de åkte dit. Martin Wicklin och Lasse Truedson talade med dem om reportagen de ville skriva, tiden i fängelset och om ett frilansliv utan skyddsnät.Livsfarlig informationUnder den här veckan vi fått reda på hittills okända historier om skenavrättningar och den riggade inspelningen av en propagandafilm som använts som bevis mot Johan Persson och Martin Schibbye. Flera av de här uppgifterna har redaktionerna hållit inne med för att inte äventyra deras säkerhet. Vi berättar om spelet bakom några av veckans nyheter om Johan och Martins fångenskap. Reporter Erik Hedtjärn.Dags för TV-skatt?Det är inte första gången som TV-licensen föreslagits vara mogen för skräphögen. Trots det finns den kvar. Men nu har det blivit aktuellt igen sen Public Service kommitten kommit med sitt förslag. Det skulle innebära att licensen ersätts med en skatt på 1 procent av inkomster upp till en viss nivå. Många skulle få lägre avgift än i dag, men hushåll med fler än två inkomster skulle få betala mer. Det som tidigare stoppat en förändring har varit oron för att Public Service bolagen skulle förlora den självständighet det ändå ger att inte vara skattefinansierad. Men när nu allt fler tittar på TV utan TV-apparat så blir frågan om det går hålla kvar systemetNu finns alltså ett förslag - men kommer det också bli politik? Inga politiker har varit med i utredningen, så Caroline Jägerfeld och Lasse Truedson har ringt och frågat vad de tycker om saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Sep 201234min

Journalisterna på skattefestI sommar har ju Dagens Nyheter gått i bräschen för kvittojournalistiken och avslöjat en rad extravaganta fester. En av de mest uppmärksammade bjudningarna är den som i hölls i Blå Hallen i Stockholm av Stiftelsen för strategisk forskning. Det här var tre år sedan. Att avslöjandet kommer först nu - beror på att Mattias Carlsson, som nyligen gått över till DN, börjat gräva i saken.Men avslöjande hade kunnat komma redan för tre år sedan. För redan då reagerade två journalister på Dagens Nyheter på hur extravagant festen var - när de gick på festen som gäster. Men de lät helt enkelt bli att rapportera om saken. Reportrar Katarina Andersson och Erik Hedtjärn. Krav på säkerhetskoll för RinkebyreportageFörorten Rinkeby pekades ut som för farlig att bevaka på normalt sätt i ett mejl till alla medarbetare på Sveriges Radio Stockholm. Den som skulle till Rinkeby måste först informera sin chef och sedan ha kontakt med säkerhetsavdelningen. Det här ledde till kritik bland journalisterna på Sveriges Radio och mailet hånades i sociala medier. Ett exempel på bristande på mediers bristande verklighetsförankring, och exotisering av förorten, menade många. Vi tog risken och skickade reportern Caroline Jägerfelt - utan eskort - till Rinkeby.Modebloggarna i gammelmedierModebloggarna har varit den kanske starkaste medietrenden de senaste åren, där framförallt unga tjejer kunnat skaffa sig miljoner läsare vecka efter vecka. Och uppnå stjärnstatus. Isabella Löwengrip och Elin Kling är två av dem. Målgruppen unga tjejer har annars utvecklat sig till en extremt otrogen grupp av mediekonsumenter, svår att fånga för tidningsmakarna. Och det visade sig också när både Isabella Löwengrip och Elin Kling för ett år sen försökte föra över sina framgångar på nätet till just tidskrifter. I veckan meddelade Isabella att hon låtit sig köpas ut ur den tidskrift - Egoboost - som hon startade. Och att tidningens första år gått med rejäl förlust.Så varför startar man tidskrifter för att locka en av de mest svårfångade grupperna i dag? Och varför vill framgångsrika bloggare plötsligt jobba med en teknik som många av deras läsare lämnat? Reportrar Lars Truedson, Ronja Mårtensson och Martin Åkerblom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Sep 201234min

Kvittojournalistiken har firat triumfer i sommar, ingen myndighet har gått säker. Men hur festar medierna själva? Vi har granskat de svenska medieföretagens partykvitton. Dessutom om Thomas Quick. Den oheliga alliansen av åklagare, advokater, terapeuter och domare, som för 18 år sedan fick Quick fälld för åtta mord, har granskats och kritiserats in i minsta detalj.Men medierna hjälpte också till att skapa en seriemördare. Vi träffar journalisterna som var tvärsäkra på Quicks skuld innan en enda dom fallit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så festas det på dina licenspengar Kvittojournalistiken har i somras firat stora triumfer i svenska medier.Sedan i somras har lyxfester på myndigheter och stiftelser avslöjats på löpande band.(AP-fondernas lyxliv för skattepengar, Tillväxtverkets finmiddag på Grand Hotel, Stiftelsen för Strategisk forskning i Blå Hallen och Säpos extravaganta fest med James Bond-tema)Och som alltid när dreven går igång kan även smått bli stort - och för varje avslöjande sjunker ribban för vad som räknas som "lyxfestande".Men det är inte bara byråkraterna som festar. Vi som jobbar i medierna gör det också med jämna mellanrum.I höst arrangerar både Sveriges Television och Sveriges Radio stora personalfester. Topparna på SR och SVT verkar har skött saken lite bättre än cheferna på myndigheterna.Istället för att sitta och vänta på att någon journalist skulle gräva fram festnotorna gick dom själva ut i måndags och förklarade vad kalasen skulle kosta. Prislappen ligger på fyra miljoner kronor för TV-festen och ungefär lika mycket för Radio-festen.Det betyder att party-prislappen för varje anställd blir ungefär 2000 kronor. Det är lika mycket som Försvarets radioanstalt festade för – en nyhet som också kom i veckan under tjocka skandalrubriker i Aftonbladet. ”FRA:s hemliga lyxfest – för dina pengar” kunde man läsa på Bladets första sida.Men SVT och SR fick inga skamdrypande rubriker. Istället fick Public-service bolagen beröm från en PR-konsult, som tyckte att dom skött saken snyggt. Katarina Andersson blev nyfiken och tittade närmare på festnotorna hos dom stora media-bolagen. Vad satsar de sina pengar på? Och är det rimligt att köpa in underhållning till festen för 300 - 400 000 kronor? Quick-journalistik Sveriges störta rättsskandal har den kallats. Tre av åtta morddomar mot Sture Bergwall har rivits upp. Åklagarens roll, försvaret, polisen, domstolarna och terapeuterna - allt har vänts utochin senaste månaden, undersökts och debatterats.Men vilken roll spelade medierna? I Quick-processerna kortslöts ju domstolarnas tvåpartisystem när åklagare och försvarare båda verkade för fällande domar.Här hade journalistiken kunnat spela rollen som oberoende ifrågasättande part, men under de första rättegångarna ägnade sig granskarna åt att okritiskt referera åtalen, och skriva att Bergwall var skyldig innan domarna ens fallit.Erik Hedtjärn rapporterar om 90-talets Quickbevakning.

1 Sep 201234min